Venös insufficiens
Författare Docent, överläkare , Kärlkliniken /SUS Malmö
Granskare Professor Joar Svanvik, Kirurgiska kliniken/Universitetssjukhuset i Linköping
Uppdaterad 2016-11-08
Specialitet Kärl, Kirurgi
Skriv ut



BAKGRUND
 

Venös insufficiens uppstår huvudsakligen i nedre extremiteterna när det uppstår förhöjt ventryck p g a defekter i venernas klaffsystem eller en underliggande obstruktion i vensystemet som förhindrar optimalt återflöde. Det sista kan ses efter t ex efter en tidigare genomgången trombos i det djupa venssystemet med efterföljande post-trombotiskt syndrom.

Det venösa systemet i benen består av ett ytligt system (v. saphena magna och v. saphena parva), ett djupt system som löper parallellt med det arteriella tillflödet och ett system av perforanter som förbinder det ytliga och djupa systemet på olika nivåer. Vanligast är att insufficiens drabbar det ytliga vensystemet med åderbråcksbildning som följd. Prevalensen av åderbråck är 20-25 % hos kvinnor och 10-15 % hos män och är vanligare hos äldre.


 

ORSAKER
 

Vid ytlig venös insufficiens är oftast det djupa venssystemet intakt och det venösa blodet rinner baklänges till det ytliga systemet vilket medför ökat tryck, vidgning av de ytliga venerna, destruktion av venklaffarna och reflux som följd. Vanligast är att de proximala klaffarna vid kopplingen mellan v. saphena magna och v. femoralis i ljumskhöjd är förstörda särskilt vid uttalad insufficiens.

Djup venös insufficiens kan kan bero på kongenitala defekter i klaffar eller blodkärlen men vanligaste orsaken är tidigare genomgången djup ventrombos.

Ett ovanligare tillstånd till venös insufficiens är Klippel-Trenaunay-Weber (KTW) syndrom som består av portvinsfläckar, varicer och hypertrofi av mjukdelar och skelett. Patienter med KTW syndrom kan ha atresi av det djupa vensystemet samt abberanta venösa banor både i det djupa och ytliga vensystemet. KTW syndrom kan sekundärt leda till sekundärt lymfödem.


 

SYMTOM
 

Symtomen vid venös insufficiens varierar från kosmetisk obehag, tyngdkänsla, bensvullnad och stumhetskänsla till venös claudicatio och smärta vid djup insufficiens.


Klassificering

Klassificering av kronisk venös insufficiens sker enligt CEAP systemet (Clinical-Etiology-Anatomic-Patophysiologic).

Den kliniska klassificeringen enligt CEAP systemet är:
 

  • C0 – inga tecken till venös insufficiens
  • C1 – telangiektasier, retikulära vener
  • C2 – varicer med eller utan symtom
  • C3 – varicer + besvullnad
  • C4 – varicer + hudförändringar (eksem, hyperpigmentering, hudfibros)
  • C5 – varicer + läkt bensår
  • C6 – varicer med öppet bensår

Etiologin klassificeras som kongenital, primär eller posttrombotisk. Anatomin klassificeras som ytlig, perforant eller djup. Patofysiologin klassificeras som reflux, obstruktion, reflux+obstruktion eller okänd.


Kliniska fynd

Inspektion av benen avslöjar oftast ytliga varicer i utbredningsområdet för v. saphena magna och/eller parva. Hyperpigmentering (orsakad av hemosideringinlagring) och eksem är de vanligaste hudproblemen och bensvullnad är vanligt. Sårutveckling sker typisk kring maleolerna och på underbenen till skillnad från arteriella sår som oftast uppträder mer distalt på tårna.

Reflux i venerna kan oftast detekteras med hjälp av en handdoppler som lämpligt utföres över huvudstammar och perforantlokalerna.

 

Venös_insuf.jpg

Foto: Prof. emer. Bengt Fagrell


Differentialdiagnoser
 

  • Ödem orsakad av hjärtsvikt, hypoalbuminemi, lymfödem
  • Arteriella sår
  • Hyperpigmentering av andra orsaker


UTREDNING
 

Ultraljudsdopplerundersökning är hörnstenen vid utredning av venös insufficiens. Med denna teknik kan man i detalj beskriva eventuell reflux, obstruktion samt perforanter. Någon ytterligare utredning krävs vanligtvis ej vid misstanke om ytlig venös insufficiens.

Vid klinisk misstanke om djup venös insufficiens används ofta CT eller MR flebografi för kartläggning. Dessa tekniker kan avslöja såväl varicer i bäckenet samt obstruktioner i v. iliaca och v. cava som bakomliggande orsaker till venös insufficiens.


 

BEHANDLING
 

Grunden i behandlingen är alltid kompression, vanligtvis med kompressionsstrumpor, men i en del fall även genom lindning. Kompressionsbehandling är i de flesta fall livslång oavsett om annan operativ behandling utförs eller ej. I de flesta fall används en knähög strumpa. Det är viktigt att ha en korrekt utprovad strumpa för att uppnå bästa effekt.

Kirurgi är aktuell vid hudförändringar och/eller sår vid samtidigt påvisad insufficiens. Grundprincipen för de kirurgiska behandlingsalternativen som finns vid ytlig venös insufficiens är är avlägsna refluxproblematiken. Detta kan göras antingen genom att kirurgiskt avlägsna den drabbade huvudstammen (s k hög underbindning och stripping) i kombination med lokala excisioner av ytliga varicer eller genom att man använder någon kataterburen metod för att ockludera den skadade venen. Här kan man använda antingen laserabladering, radiofrekvensabladering (”mikrovågsteknik”) eller skumsklerosering.

De kateterburna teknikerna är de som är vanligast idag vid åderbråckbehandling. Grundprincipen för kateterburna tekniker är likartade. I lokalbedövning punkteras venen som skall behandlas under ultraljudsvägledning. För VSM är detta vanligtvis medialt strax nedanför knäleden och för VSP posteriort nedom knäleden. Med Seldingerteknik införs en ledare i det aktuella kärlet och denna positioneras i nivå med VSM inmynning i v. femoralis. På ledaren kan man sedan föra in behandlingskatetern (laser, RF) och positionera denna i nivå med konfluens. Under ultraljudskontroll kan utförs sedan abladeringen. Vid laser- och radiofrekvensbehandling erhåller patienten infiltration av lokalanestesi utmed det behandlade området. Kataterburna behandlingar utförs oftast polikliniskt och patienterna kan återgå omedelbart till normala aktiviteter. Även efter kirurgisk behandling rekommenderas fortsatt stödstrumpsanvändning för att förhindra uppkomst av nya åderbråck.

Vid djup venös insufficiens är kompressionsbehandling likaledes förstahandsalternativet. Någon etablerad kirurgisk lösning finns ej. Ersättning av klaffar i det djupa systemet (s k klafftransposition) används i sällsynta fall men resultaten är inte övertygande.

Adekvat lokalbehandling av sår är utomordentligt viktig och det finns en mängd olika förband att tillgå som bör anpassas för det enskilda fallet.
 

Venös_insuf2.jpg

Foto: Prof. emer. Bengt Fagrell

 

Läs mer i behandlingsöversikt "Bensår, venösa".




ICD-10

Varicer (åderbråck) i nedre extremiteterna I83

 
Sjukskrivning

Länkar till försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen:
I83 Varicer (åderbråck) i nedre extremiteterna

Referenser

Wann-Hansson C, Gottsäter A, Lindblad B. Vård och behandling av kärlsjukdomar. Lund: Studentlitteratur 2011.

Eklöf B et al. Revision of the CEAP classification for chronic venous disorders: consensus statement. J vasc Surg 2004 Dec; 40(6):1248-50
 

Copyright © Internetmedicin 2017
ID: 466

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Venös insufficiens

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Regionala ST-tjänster i klinisk kemi och mikrobiologi
NU- sjukvården, Område III, Laboratoriemedicin


Specialist-/överläkare med inriktning allmänläkare
ÖNH kliniken


Allmänläkare, ST-läkare, leg läkare
Oden Vårdcentral, Falköping


Specialist i allmänmedicin
Praktikertjänst, Bohus


Specialist-/överläkare inom hörsel och balansrubbningar
ÖNH kliniken, Region Östergötland


Pediatriker med erfarenhet från primärvården
KRY


Dermatologer med erfarenhet från primärvården
KRY


ST-läkare,
Klinisk kemi


Sök tjänst som Civil-militär ST-läkare med fokus på trauma.
Försvarsmakten

annons