annons
annons
Influensa
Författare Professor , Infektion/Göteborgs Universitet
Granskare Docent Jonas Hedlund, Infektionskliniken/Karolinska Universitetssjukhuset Solna
Uppdaterad 2016-02-05
Specialitet Infektion, Vaccination/Resor, Virologi
Skriv ut
Patientbroschyr
Mollipect – Frågor, svar och praktiska tips
annons



BAKGRUND


Varje vinter drabbas vi av influensaepidemier. Influensaepidemier karakteriseras av ökad dödlighet främst hos personer över 65 år och personer med hjärt- och lungsjukdomar.

Det finns tre typer av influensavirus som smittar mellan människor, A, B och C. Influensa A orsakar de största epidemierna. Influensa B ger också typiska influensasymtom. Influensa C-virus orsakar endast lindrig förkylning. Dessutom finns influensa som drabbar olika djurarter artspecifikt, t ex fågelinfluensa. I enstaka fall kan smitta från fåglar ske till människa av mycket virulenta virusstammar.
 

Se översikt Fågelinfluensa

Influensaaktiviteten börjar öka i slutet av januari 2016. Förra säsongen hade vaccinet en relativ dålig skyddseffekt. Effekten av denna säsongs vaccin är ännu för tidigt att bedöma. Sedan januari 2016 ses en ökad influensaaktivitet som huvudsakligen är A (H1N1) pdm 2009 (tidigare kallad svininfluensa). Eftersom denna stam cirkulerat sedan 2009 och ingått i vaccin sedan dess blir sannolikt antalet fall begränsat, men flera svåra fall vårdas nu i februari 2016 på intensivvårdsavdelningar.
 

Se översikt Influensa A (H1N1) pdm 2009 (svininfluensa)



SYMTOM


Symtom vid influensa A och B:
 

  • Hög feber
  • Huvudvärk
  • Muskelsmärtor
  • Torrhosta
  • Smärtor bakom bröstbenet
  • Uttalad sjukdomskänsla
  • Rinnande klar snuva
  • Rodnad i ögonvitan (konjunktivit)

Inkubationstid 1-4 dagar.

Sjukdomstiden är oftast 7-10 dagar, varav feber 3-5 dagar.

Tiden för smittsamhet varierar. Smittsamheten är störst de första dagarna. Så länge en patient har feber som bedöms bero på influensa och inte sekundära komplikationer kan smittrisk finnas.
 


Komplikationer
 

  • Bihåleinflammation, öroninflammation
     
  • Lunginflammation
    Debuterar ofta efter flera dagars influensasjukdom. Antibiotika som har effekt mot både pneumokocker och stafylokocker rekommenderas hos svårt sjuka patienter med lunginflammation i samband med influensa.
     
  • Influensapneumonit
    Debuterar ofta tidigt i sjukdomsförloppet. Ger problem med syresättning av blodet.


DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

  • Bakteriella luftvägsinfektioner
     
  • Andra viroser i luftvägarna, t ex:
    - RS-virus
    - Rhino- och coronavirus
    - Parainfluensa
    - Adenovirus.


DIAGNOSTIK


I början av ett influensautbrott är det viktigt att snabbt fastställa rätt diagnos och identifiera influensastammen.

Pinnprov i nasopharynx och svalg för direktpåvisning av virus med PCR metod är den vanligaste rutinmetoden. Vid enstaka tillfällen tas nasofarynxaspirat som aspireras genom en fin kateter (ex baby-feeding kateter) efter spolning med ca 0,5 ml koksalt för virusisolering.

Antikroppstester kan i efterhand vara av värde, men är knappast användbart i akutsituationen.

Vanliga laboratorieprover som CRP och vita är ofta normala eller lätt förhöjda vid lindrig influensa. Vid svår influensa kan CRP stiga upp mot 50-100 mg/L, vilket kan försvåra differentialdiagnostiken mot bakteriella infektioner.


 

PROFYLAX
 

Vaccination
 

Genom vaccinering kan komplikationer och dödsfall relaterade till influensa reduceras. Influensavacciner består av ytstrukturer (neuraminidas och hemagglutinin) som renats från viruskulturer. Vilka virusstammar som vaccinet skall produceras från bestäms årligen av WHO.

Vaccinets skyddseffekt är ca 60-70 % och denna uppnås ca 2 veckor efter vaccinering och kvarstår ca 6-12 månader.

Följande vacciner mot säsongsinfluensa med renat antigen finns i FASS (Obs! Nya influensan (svininfluensa) H1N1 ingår i dessa vacciner):
 

Dessutom finns det ett levande försvagat vaccin som ges som nässpray (Fluenz) till barn som är 24 månader upp till 18 år (skall ej ges till immunsupprimerade eller barn som behandlas med salicylater).
 

För rekommendation se översikt Nya Influensan (svininfluensa)

Samtliga vacciner innehåller antigener från av WHO rekommenderade influensastammar av typ A och B.

Vaccinerna är förmodligen likvärdiga effektmässigt.

 

Socialstyrelsen rekommenderar vaccinering mot säsongsinfluensa för två grupper:

  • Personer över 65 års ålder

  • Personer med underliggande kronisk sjukdom, t ex:
    - Kronisk hjärt-och/eller lungsjukdom
    - Instabil diabetes mellitus
    - Gravt nedsatt infektionsförsvar
    - Kronisk lever-eller njursvikt
    - Svår astma
    - Extrem fetma
    - Neuromuskulära funktionshinder hos barn.
Även gravida kvinnor (inklusive 2 veckor post partum) räknas som riskgrupp.

Sjukvårdspersonal som vårdar riskgrupper är också en viktig grupp för influensavaccination. Vaccination hindrar nosokomial smitta.


Biverkningar

Lokal rodnad och svullnad på vaccinationsstället.
Lätt feberreaktion.


Graviditet

Gravida med underliggande kronisk sjukdom kan också rekommenderas vaccination.


Kontraindikation

Äggallergiker. Tål man att äta ägg kan vaccination ges.

 

Läkemedel som stoppar virusreproduktionen
 

Antivirala läkemedel kan ibland vara ett komplement, men ersätter inte vaccination. Viktigaste användningsområde för dessa medel är när influensadiagnosen är sannolik och risk för komplikation (medicinska riskgrupper och gravida) föreligger samt de som inte tillhör medicinska riskgrupper men är så sjuka att de kräver sjukhusvård.

Även influensaexponerade icke-riskgrupper som vill förkorta sjukdomsförloppet kan med tidig behandling (gärna första dagens symtom) ha nytta av behandling. Ju tidigare insatt behandling, desto bättre effekt. Läkemedel mot influensa har endast effekt på virusreplikationen. Efter 48 timmars sjukdom minskar virusreplikationen snabbt även hos obehandlade. Hos patienter med allvarlig sjukdom som kräver sjukhusvård kan antiviralbehandling även sättas in senare i förloppet. Detta gäller även gravt immunsupprimerade patienter.


Zanamivir (Relenza)
 

  • Hämmar selektivt bildningen av neuraminidas hos influensa A och B.
     
  • Preparatet tillförs som en oral inhalation med 2 inhalationer (2 x 5 mg) 2 gånger dagligen i 5 dagar.
     
  • Minskar i genomsnitt sjukdomstiden med 1-2,5 dygn (median 1,5 dagar)
     
  • Senare än 48 timmar efter sjukdomsdebut ses ingen signifikant effekt av läkemedlet.
     
  • Komplikationsrisken hos riskgrupper minskar vid behandling med zanamivir.
     
  • Biverkningar av läkemedlet är sällsynta. Försiktighet skall iakttagas hos patienter med svår astma p g a risk för bronkoobstruktiva reaktioner. All astmamedicin skall tas innan zanamivir.
     
  • Zanamivir är verksamt mot fågelinfluensa och nya influensan.

Oseltamivir (Tamiflu)
 

  • Neuraminidashämmare som är verksam mot både influensa A och B, men med relativt större effekt mot influensa A in vitro.
     
  • Är registrerat både för behandling och profylax.
     
  • Ges per os. För behandling ge kapsel Tamiflu 75 mg x 2 i 5 dagar till vuxna och barn > 12 år. För profylax ge 75 mg x 1. Till barn 1-12 år ges 2 mg/kg två gånger dagligen (max 75 mg x 2) i 5 dagar som behandling och gånger 1 som profylax.
     
  • Minskar i genomsnitt sjukdomstiden med 1-1,5 dygn
     
  • En del rapporter om illamående, kräkningar och buksmärtor finns. Tamiflu tillsammans med mat minskar risken för illamående och kräkningar.
     
  • Tamiflu är verksamt mot fågelinfluensa och nya influensan. Emellertid finns en ökad oseltamivirresistens hos A(H1N1) rapporterad vilket kräver noggrann övervakning av resistensläget.

Profylax antiviral

Rekommenderas endast till medicinska riskgrupper. Vid låg smittrisk eller vid mindre grav medicinsk risk förordas tidig behandling vid första symtom på influensa.

 


ICD-10

Influensa med pneumoni, annat identifierat influensavirus J10.0
Influensa med pneumoni, virus ej identifierat J11.0

 
Sjukskrivning

Länkar till försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen:
J10 Influensa orsakad av annat identifierat influensavirus
J11 Influensa, virus ej identifierat

Behandlingsrekommendation
 

Rekommenderad läkemedelsbehandling enligt Läkemedelsverket


Copyright © Internetmedicin 2016
ID: 464

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Influensa

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








ST- tjänst Allmänmedicin
Enköping


Vissa läkare sitter inte i möten
hela landet


Distriktsläkare
Alnö Vårdcentral


ST-läkare utbildningsvårdcentral
Utbildningsenheten på vårdcentralen Visby Norr


Specialistläkare och ST-studierektor i internmedicin
Universitetssjukhuset, Linköping


Specialist i Allmänmedicin
Närhälsan Lerum Vårdcentral


ST- läkare i Allmänmedicin
Vårdcentralen Malmköping


Specialistläkare
till geriatriken avd 11, Gävle


Specialistläkare utbildningsvårdcentral
Utbildningsenheten på vårdcentralen Visby Norr


Specialist i allmänmedicin
Stensö Hc


Distriktssköterskor
1.sjukvårdsförstärknings- kompaniet


Vikarier inför sommaren 2016
Region Skåne


Anestesisjuksköterska, deltid
1.sjukvårdsförstärknings- kompaniet


Tandhygienist
Folktandvården Roma, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen


Överläkare/Biträdande Överläkare
Hudkliniken, Karolinska Solna


Är du SSK och redo för nya utmaningar?
K REHAB, Älvkarleby (mellan Uppsala och Gävle)


Operationssjuksköterskor, deltid
1.sjukvårdsförstärknings- kompaniet


Endokrinolog (LUS)
till verksamhetsområde Internmedicin, Södersjukhuset


Intensivvårdssjuksköterskor
1.sjukvårdsförstärknings- kompaniet


ST-läkare - internmedicin eller geriatrik
Medicinkliniken, Kullbergska sjukhuset Katrineholm

annons
annons
annons