annons
annons
Plantarfasciepati, hälsporre
Författare Distriktsläkare Sverker Nilsson, Neptunuskliniken/Varberg
Professor Jon Karlsson, Ortopedkliniken/Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Granskare Professor Urban Lindgren, Ortopedkliniken/Huddinge Universitetssjukhus
Uppdaterad 2014-03-27
Specialitet Ortopedi, Idrottsmedicin
Skriv ut



BAKGRUND
 

Plantarfascian (senspegeln under foten) belastas kontinuerligt vid gång, löpning etc. Vid tyngre eller upprepad ensidig belastning kan överbelastningsskada uppstå. En sådan skada är relativt vanligt förekommande och kan ge mycket besvär.

Efter långdragen tung belastning eller efter upprepade småskador kan ett benutskott bildas från främre, nedre delen av calcaneus. Utskottet syns vid röntgenundersökning, varför tillståndet ofta benämns hälsporre. Hälsporre ses dock ibland hos friska individer vid röntgenundersökning och saknar därför patologisk valör. Denna förändring förekommer på röntgenbilder som ett tecken på en utläkt skada. . Hälsporre är ingen diagnos i sig. Ofta ställs diagnosen plantar fasciit, även om det inte är bevisat att det handlar om en inflammationssjukdom.

 

Orsaker
 

Hård belastning kombinerat med dåliga skor, hårt underlag eller frekvent löpning/hopp på just hårt underlag kan leda till överbelastning med smärta som följd. Partiell bristning i plantarfascian vid fästet i calcaneus leder till smärta under hälen (att det verkligen förekommer partiell ruptur av plantarfascian är dock inte bevisat med någon vetenskaplig säkerhet). Individer med låga (pes planus) eller höga fotvalv (pes excavatus) är sannolikt predisponerade för plantarfasciepati, åtminstone förekommer problemet oftare hos individer med dessa fotfelställningar.


 

SYMTOM
 

  • Belastningssmärta och värk efter belastning.
     
  • Morgonstelhet kombinerad med relativt uttalad smärta vid första stegen på morgonen. Detta symtom är ofta uttalat och kan vara mycket besvärligt.
     
  • Mycket varierande symtomatologi från lättare obehag vid löpning till invalidiserande smärta som omöjliggör arbete och idrott.


KLINISKA FYND
 

Klassisk anamnes samt distinkt tryckömhet vid plantarfascians infästning (oftast något mer medialt än rakt under hälen) på calcaneus alternativt diffus ömhet över plantarfascian. Utbredd ömhet är dock relativt sällsynt förekommande.

Röntgenundersökning görs för att utesluta stressfraktur i calcaneus, som dock inte är särskilt vanligt förekommande. Denna undersökning visar ibland en klassisk hälsporre som är sekundär till inflammationen. Att en hälsporre påvisas bidrar dock inte till diagnosen i övrigt eller ändrar behandlingen.


 

DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

  • Stressfraktur
     
  • Entrapment av nerver medialt på hälen (N tibialis posterior och grenar från denna nerv. Dessa nervgrenar är ofta små, varför denna diagnos är svår att ställa).
     
  • Apofysit, som dock ger symtom längre bak i foten som regel.
     
  • Skada på hälkudden. Denna diagnos är svår att ställa kliniskt. Patienterna har då mer diffus smärta rakt under hälen.


RÖNTGEN
 

Röntgenundersökning är inte nödvändig för att ställa diagnosen, utan den är framför allt klinisk. Ej heller behövs fördjupade undersökningar, såsom magnetkamera (MR) eller ultraljudsundersökning.


 

BEHANDLING
 

  1. Stötdämpande skor kompletterade med avlastande inlägg.
    Inläggen ska dels avlasta plantarfascians fäste, och dels korrigera höga respektive låga fotvalv, i fall då dessa förändringar föreligger.
     
  2. Inlägg kombinerad med alternativ träning botar de allra flesta, eller åtminstone minskar symtomen så att det är möjligt att återuppta idrottsaktivitet. Sannolikt läker tiden ut besvären i de allra flesta fall.
     
  3. Alternativ träning innebär att det skadeframkallande momentet minimeras och ersätts av annan träningsform – t ex ersätts asfaltlöpning med wet-westlöpning (aqua-jogging).
    Därefter successiv återgång till önskad aktivitet med inlägg och vid behov också ändrad löpteknik (undvik löpning på tå).
     
  4. Stretching efter aktivitet (korta tåböjarna) är viktigt.
     
  5. Initialt ofta mycket smärtsamt tillstånd som lindras med NSAID, t ex Tabl Voltaren T 50 mg x 3, Kaps Orudis 100 mg x 2 (alt gel x 2), Tabl Brufen 600 mg x 2. Även coxiber (t ex Celebra och Arcoxia) kan användas, speciellt vid gastrointestinal känslighet. Försiktighet med dessa preparat vid njur-hjärt-kärlsjukdom.
     
  6. Besvären är ofta långdragna, men läker vanligen ut. Prognosen är god på lång sikt.
     
  7. Lokal kortisoninjektion ger ofta god effekt vid långdragna förlopp.
    Injektion som ges från medialsidan leder ofta till långvarig symtomlindring,eller att patienten blir helt bra. Ofta behöver kortison injektioner upprepas 2-3 gånger. Fler än 3 kortisoninjektioner rekommenderas ej.
     
  8. I enstaka svåra och långdragna fall kan operation övervägas. Då görs vanligen tenotomi, d v s avskärning av plantarfascian, ofta med god effekt, men det är mycket ovanligt att operation behöver tillgripas.


UPPFÖLJNING och FORTSATT OMHÄNDERTAGANDE
 

Ofta lång rehabiliteringstid men med god prognos om avlastning med inlägg och belastningsminskning ombesörjes.

Plantarfasciepati är ett tillstånd som läker ut spontant i den övervägande majoriteten av fallen. Tiden kan dock vara lång tills dess utläkning och full symtomfrihet uppnåtts, ofta över ett år. Plantarfasciepati leder dock inte, eller mycket sällan, till kroniska besvär eller ger upphov till andra skador på foten trots den långa tid patienterna kan ha ont.

 


ICD-10

Kalkaneussporre M77.3

 
Sjukskrivning

Länkar till försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen:
M77 Andra entesopatier (sjukdomar i perifera ligament- och muskelfästen)

Copyright © Internetmedicin 2014
ID: 444


Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

LÄKARE

Specialistläkare i allmänmedicin
VårdcentralenTåbelund i Eslöv


Specialister i Allmänmedicin
Adecco, bemanningsuppdrag över hela Sverige


1-2 ST- läkare
Vårdcentralen Gnesta


Akutläkare
NU-sjukvården, Akutverksamheten


Specialistläkare
Vidarkliniken, rehabilitering



Specialistläkare
BUM Alingsås, Södra Älvsborgs Sjukhus


Specialistläkare
inom Klinisk fysiologi och Nuklearmedicin !



Specialister i Psykiatri
Adecco, bemanningsuppdrag över hela Sverige


Underläkare
Infektionskliniken, Trollhättan


Beroendeläkare till
psykiatrin i Dalarna


Sektionschef för ST- läkare
Vuxenpsykiatri i Lund


Områdeschef
Klinisk patologi/cytologi, Danderyds sjukhus


ST-läkare
Infektionskliniken, Trollhättan

AT-LÄKARE

Underläkare
Infektionskliniken, Trollhättan


ST-läkare
Infektionskliniken, Trollhättan
SJUKSKÖTERSKOR

Stomiterapeut/ Sjuksköterska
Kirurgkliniken i Falun


Uroterapeut
Kirurgkliniken, Falun
ÖVRIGT

Sektionschef för ST- läkare
Vuxenpsykiatri i Lund
annons
annons
annons