annons
annons
Plantarfasciepati, hälsporre
Författare Distriktsläkare Sverker Nilsson, Neptunuskliniken/Varberg
Professor Jon Karlsson, Ortopedkliniken/Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Granskare Professor Urban Lindgren, Ortopedkliniken/Huddinge Universitetssjukhus
Uppdaterad 2014-03-27
Specialitet Ortopedi, Idrottsmedicin
Skriv ut



BAKGRUND
 

Plantarfascian (senspegeln under foten) belastas kontinuerligt vid gång, löpning etc. Vid tyngre eller upprepad ensidig belastning kan överbelastningsskada uppstå. En sådan skada är relativt vanligt förekommande och kan ge mycket besvär.

Efter långdragen tung belastning eller efter upprepade småskador kan ett benutskott bildas från främre, nedre delen av calcaneus. Utskottet syns vid röntgenundersökning, varför tillståndet ofta benämns hälsporre. Hälsporre ses dock ibland hos friska individer vid röntgenundersökning och saknar därför patologisk valör. Denna förändring förekommer på röntgenbilder som ett tecken på en utläkt skada. . Hälsporre är ingen diagnos i sig. Ofta ställs diagnosen plantar fasciit, även om det inte är bevisat att det handlar om en inflammationssjukdom.

 

Orsaker
 

Hård belastning kombinerat med dåliga skor, hårt underlag eller frekvent löpning/hopp på just hårt underlag kan leda till överbelastning med smärta som följd. Partiell bristning i plantarfascian vid fästet i calcaneus leder till smärta under hälen (att det verkligen förekommer partiell ruptur av plantarfascian är dock inte bevisat med någon vetenskaplig säkerhet). Individer med låga (pes planus) eller höga fotvalv (pes excavatus) är sannolikt predisponerade för plantarfasciepati, åtminstone förekommer problemet oftare hos individer med dessa fotfelställningar.


 

SYMTOM
 

  • Belastningssmärta och värk efter belastning.
     
  • Morgonstelhet kombinerad med relativt uttalad smärta vid första stegen på morgonen. Detta symtom är ofta uttalat och kan vara mycket besvärligt.
     
  • Mycket varierande symtomatologi från lättare obehag vid löpning till invalidiserande smärta som omöjliggör arbete och idrott.


KLINISKA FYND
 

Klassisk anamnes samt distinkt tryckömhet vid plantarfascians infästning (oftast något mer medialt än rakt under hälen) på calcaneus alternativt diffus ömhet över plantarfascian. Utbredd ömhet är dock relativt sällsynt förekommande.

Röntgenundersökning görs för att utesluta stressfraktur i calcaneus, som dock inte är särskilt vanligt förekommande. Denna undersökning visar ibland en klassisk hälsporre som är sekundär till inflammationen. Att en hälsporre påvisas bidrar dock inte till diagnosen i övrigt eller ändrar behandlingen.


 

DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

  • Stressfraktur
     
  • Entrapment av nerver medialt på hälen (N tibialis posterior och grenar från denna nerv. Dessa nervgrenar är ofta små, varför denna diagnos är svår att ställa).
     
  • Apofysit, som dock ger symtom längre bak i foten som regel.
     
  • Skada på hälkudden. Denna diagnos är svår att ställa kliniskt. Patienterna har då mer diffus smärta rakt under hälen.


RÖNTGEN
 

Röntgenundersökning är inte nödvändig för att ställa diagnosen, utan den är framför allt klinisk. Ej heller behövs fördjupade undersökningar, såsom magnetkamera (MR) eller ultraljudsundersökning.


 

BEHANDLING
 

  1. Stötdämpande skor kompletterade med avlastande inlägg.
    Inläggen ska dels avlasta plantarfascians fäste, och dels korrigera höga respektive låga fotvalv, i fall då dessa förändringar föreligger.
     
  2. Inlägg kombinerad med alternativ träning botar de allra flesta, eller åtminstone minskar symtomen så att det är möjligt att återuppta idrottsaktivitet. Sannolikt läker tiden ut besvären i de allra flesta fall.
     
  3. Alternativ träning innebär att det skadeframkallande momentet minimeras och ersätts av annan träningsform – t ex ersätts asfaltlöpning med wet-westlöpning (aqua-jogging).
    Därefter successiv återgång till önskad aktivitet med inlägg och vid behov också ändrad löpteknik (undvik löpning på tå).
     
  4. Stretching efter aktivitet (korta tåböjarna) är viktigt.
     
  5. Initialt ofta mycket smärtsamt tillstånd som lindras med NSAID, t ex Tabl Voltaren T 50 mg x 3, Kaps Orudis 100 mg x 2 (alt gel x 2), Tabl Brufen 600 mg x 2. Även coxiber (t ex Celebra och Arcoxia) kan användas, speciellt vid gastrointestinal känslighet. Försiktighet med dessa preparat vid njur-hjärt-kärlsjukdom.
     
  6. Besvären är ofta långdragna, men läker vanligen ut. Prognosen är god på lång sikt.
     
  7. Lokal kortisoninjektion ger ofta god effekt vid långdragna förlopp.
    Injektion som ges från medialsidan leder ofta till långvarig symtomlindring,eller att patienten blir helt bra. Ofta behöver kortison injektioner upprepas 2-3 gånger. Fler än 3 kortisoninjektioner rekommenderas ej.
     
  8. I enstaka svåra och långdragna fall kan operation övervägas. Då görs vanligen tenotomi, d v s avskärning av plantarfascian, ofta med god effekt, men det är mycket ovanligt att operation behöver tillgripas.


UPPFÖLJNING och FORTSATT OMHÄNDERTAGANDE
 

Ofta lång rehabiliteringstid men med god prognos om avlastning med inlägg och belastningsminskning ombesörjes.

Plantarfasciepati är ett tillstånd som läker ut spontant i den övervägande majoriteten av fallen. Tiden kan dock vara lång tills dess utläkning och full symtomfrihet uppnåtts, ofta över ett år. Plantarfasciepati leder dock inte, eller mycket sällan, till kroniska besvär eller ger upphov till andra skador på foten trots den långa tid patienterna kan ha ont.

 


ICD-10

Kalkaneussporre M77.3

 
Sjukskrivning

Länkar till försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen:
M77 Andra entesopatier (sjukdomar i perifera ligament- och muskelfästen)

Copyright © Internetmedicin 2014
ID: 444

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Plantarfasciepati, hälsporre

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.






LÄKARE

Specialist allmänmedicin
Närhälsan, Biskopsgården vårdcentral, Göteborg



Vårdhygienläkare
NU-sjukvården, Område Medicin, Infektionskliniken, Trollhättan
AT-LÄKARE

AT-Läkare
Alingsås lasarett


AT-Läkare
Blekingesjukhuset Karlskrona


AT-Läkare
Lasarettet i Motala


AT-Läkare
Hallands sjukhus Halmstad


AT-Läkare
Östersunds sjukhus


AT-Läkare
Vrinnevisjukhuset i Norrköping


AT-Läkare
Skellefteå lasarett


AT-Läkare
Blekingesjukhuset Karlshamn


AT-Läkare
Lasarettet Ljungby


AT-Läkare
Hallands sjukhus Halmstad


AT-Läkare
Universitetssjukhuset i Linköping


AT-Läkare
Södersjukhuset


AT-Läkare
Lycksele lasarett


AT-Läkare
Sollefteå sjukhus


AT-Läkare
Hallands Sjukhus Varberg


AT-Läkare
Karlskoga Lasarett


AT-Läkare
Danderyds Sjukhus


AT-Läkare
Lindesbergs Lasarett


AT-Läkare
Piteå-Älvdals


AT-Läkare
Gävle Sjukhus


AT-Läkare
Nu-sjukvården


AT-Läkare
Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand


AT-Läkare
Gällivare Sjukhus


AT-Läkare
Dalarna


AT-Läkare
Sunderby sjukhus


AT-Läkare
Skaraborgs Sjukhus


AT-Läkare
Kiruna Sjukhus


AT-Läkare
Södra Älvsborgs Sjukhus


AT-Läkare
Norrlands Universitetssjukhus


AT-Läkare
Kungälv Sjukhus


AT-Läkare
Sahlgrenska Universitetssjukhuset


AT-Läkare
Universitetssjukhuset i Örebro


AT-Läkare
Hudiksvalls Sjukhus


AT-Läkare
Kalix Sjukhus


AT-Läkare
Örnsköldsviks sjukhus


AT-Läkare
Ängelholms sjukhus


AT-Läkare
Centrallasarettet i Växjö
SJUKSKÖTERSKOR

Sjuksköterska
Kriminalvården, Mariestad
annons
annons