Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

annons
annons
Chlamydia pneumoniae, TWAR, akuta/persisterande infektioner i luftvägarna
Författare Docent, överläkare , Patientområde Infektionssjukdomar, Tema Inflammation och Infektion/Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm
Granskare Professor Lars Hagberg, Infektion/Göteborgs Universitet
Uppdaterad 2017-10-14
Specialitet Infektion, Lungmedicin
Skriv ut
annons



BAKGRUND/ORSAKER
 

Chlamydophila pneumoniae eller Chlamydia pneumoniae är en gramnegativ bakterie som lever strikt intracellulärt och som sprids mellan människor genom små droppar. När den uppmärksammades i mitten av 1980-talet tolkades den som en variant av den zoonotiska luftvägspatogenen Chlamydia psittaci (1). Bakterien fick tidigt namnet TWAR, där TW respektive AR var namn på kända isolat av bakterien.

Sedan upptäckten av C. pneumoniae har synen på dess koppling till sjukdom förändrats, vilket till stor del berott på diagnostiska svårigheter och utmaningar med att tolka serologiska resultat (2). Under 1980-90-talen ansågs C. pneumoniae vara en vanlig orsak till sjukhuskrävande samhällsförvärvad pneumoni, eftersom 5-10 % av patienterna hade höga IgG-antikroppar mot bakterien. Då det senare visade sig att mer än 10 % av friska individer också hade höga IgG-antikroppar mot C. pneumoniae (2), stod det klart att enskild hög IgG-titer inte bör användas för detektion av C. pneumoniae-infektion. Det blev också tydligt att den kunskapsmassa om C. pneumoniae-pneumoni som baserats på studier med serologisk diagnostik inte var tillförlitlig.

Efter detta har C. pneumoniae-infektion i huvudsak detekterats med specifik C. pneumoniae-PCR.

 

Epidemiologi

C. pneumoniae har en hög seroprevalens i befolkningen, ca 50 % i 20-årsåldern och ca 75 % i 60-årsåldern (3), vilket talar för att de allra flesta stöter på bakterien under livet. Trots detta detekteras C. pneumoniae mycket sällan inom sjukvården. Färre än 1 % av prover analyserade med C. pneumoniae-PCR har fallit ut som positiva i flera studier från 2000-talet (4-7). Detta pekar på att exponering av C. pneumoniae oftast ger upphov till subklinisk eller mycket lindrig infektion.

 

Utbrott

Det är välkänt att C. pneumoniae ger upphov till utbrott inom slutna populationer som äldreboenden, militärförläggningar och fängelser (8, 9). I beskrivningar av utbrott saknas ofta information om sjukdomsfall i den större populationen runt den studerade gruppen, vilket försvårar värderingen av utbrottens omfattning. Utbrott inom större geografiska områden har dock beskrivits. Det svenska C. pneumoniae-utbrottet 1994 där Byske hälsocentral var centrum (10) var en del av ett större utbrott i Västerbotten 1994-95, där över 500 personer insjuknade (11).

Närkontakt mellan människor har central betydelse i utbrott med C. pneumoniae. Möjligen har också olika virulensegenskaper hos C. pneumoniae betydelse för uppkomst av utbrott.


 

SYMTOM
 

Akut luftvägsinfektion vid utbrott

Vid utbrott ger C. pneumoniae upphov till olika typer av luftvägsinfektioner, såsom bronkit, faryngit, laryngit, rinit, sinuit, och pneumoni. Omkring var tionde person med luftvägsinfektion av C. pneumoniae under utbrott har rapporterats ha pneumoni (11), som oftast är av lindrig svårighetsgrad.

C. pneumoniae-infektioner har ofta smygande debut.

Följande symtom har rapporterats hos patienter med misstänkt C. pneumoniae-infektion: (8)
 

  • Hosta (98 %), medianduration 21 dagar (spridning 1-64 dagar)
  • Halsont (73 %)
  • Rinnande näsa (73 %)
  • Sputumproduktion (69 %)
  • Feber/frossa (68 %)
  • Andfåddhet (58 %)
  • Väsande andning (59 %)
  • Huvudvärk (45 %)
  • Värk över bihålor (43 %)
  • Led- och muskelvärk (38 %)

Inkubationstiden har skattats till ≤ 4 veckor (9).

 

Persisterande luftvägsinfektion

Efter akut C. pneumoniae-infektion vid utbrott har en del patienter fortsatt långdragen hosta (8, 11), vilket associerats med fortsatt bärarskap av C. pneumoniae (8). Efter utbrottet i Västerbotten 1994-95 gjordes en uppföljning med provtagning som visade att alla provtagna patienter hade blivit fria från C. pneumoniae efter 1½ år (11).

 

Koppling till astma

Flera studier har visat ett samband mellan infektion med C. pneumoniae och exacerbation av astma (12). Patogenesen för sambandet har dock inte helt klarlagts.


 

DIFFERENTIALDIANOSER
 

UTREDNING
 

C. pneumoniae är en mycket ovanlig orsak till nedre luftvägsinfektion (5-7) är det i normalfallet inte indicerat att ta diagnostiskt prov för C. pneumoniae. Samtidigt är diagnostiken viktig för att identifiera nya utbrott.


Indikation för diagnostik av C. pneumoniae
 

  1. Oväntad anhopning av patientfall som inger misstanke om C. pneumoniae-utbrott, för att möjliggöra tidig upptäckt av utbrott.
     
  2. Luftvägsinfektion under pågående utbrott.
     
  3. Pneumoni med långdraget kliniskt förlopp, avsaknad av etiologi och uteblivet svar på rutinmässig antibiotikabehandling.

PCR

PCR på luftvägssekret är förstahandsmetod för detektion av C. pneumoniae-infektion (2).

PCR påvisar förekomst av bakterien, men metoden ger inte någon information om bakteriens kliniska betydelse. Enstaka friska individer har visat sig vara positiva med C. pneumoniae-PCR på luftvägssekret (13).


Odling

C. pneumoniae växer intracellulärt behövs cellodling för odlingsdiagnostik. C. pneumoniae-odling är komplicerad och tidskrävande och finns därför bara på ett fåtal laboratorier i världen (2).


Serologi

Serologi utförs numera endast i undantagsfall i Sverige. Vid serologi detekteras C. pneumoniae-specifika IgG- och IgM-antikroppar med mikroimmunofluorescens eller ELISA (enzyme-linked immunosorbent assay)-teknik. IgG-antikroppar påvisar seropositivitet men enskild hög titer kan inte användas för att detektera en aktuell infektion. Med fyrafaldig IgG- eller IgM-titerstegring mellan parade sera kan C. pneumoniae-infektion diagnostiseras. En enskild hög IgM-titer kan ge stöd för C. pneumoniae-infektion (2).
 

BEHANDLING
 

Såväl pneumoni som annan luftvägsinfektion orsakad av C. pneumoniae är i normalfallet självläkande. För pneumonipatienter med diagnostiska tester positiva för C. pneumoniae, gav antibiotika med respektive utan effekt mot C. pneumoniae likvärdig utläkning i en meta-analys (14).

I samband med utbrott är det, både ur klinisk och smittskyddsmässig synvinkel, rimligt att antibiotikabehandla individer med nedre luftvägsinfektion där C. pneumoniae misstänks vara agens. Behandlingen minskar symtomen och förekomsten av C. pneumoniae i luftvägarna (15), vilket sannolikt reducerar smittsamheten.


Indikation för antibiotikabehandling mot C. pneumoniae
 

  • Utanför pågående C. pneumoniae-utbrott
    Långdragen pneumoni där inget annat agens identifierats, men där C. pneumoniae-DNA påvisats.
     
  • I samband med C. pneumoniae utbrott
    Nedre luftvägsinfektion där C. pneumoniae är misstänkt agens.

Vid indikation för antibiotikabehandling enligt ovan föreslås behandling med azitromycin:
 

  • Till vuxna 500 mg x 1 i 5-7 dagar
     
  • Till barn 10 mg/kg dag 1, därefter 5 mg/kg x 1, totalt 5 dagar

Om patienten efter detta har fortsatta symtom kan man (hos vuxna och äldre barn) överväga att ge doxycyklin 200 mg x 1 i 14 dagar (8). Det finns inte belägg för att långtidsbehandling med antibiotika har någon effekt vid eller efter C. pneumoniae-infektion.


 

PREVENTION
 

C. pneumoniae smittar genom droppsmitta är handhygien viktigt i samband med utbrott. Eventuella inläggningsfall med C. pneumoniae under pågående utbrott bör vårdas på enkelrum för att minska risken för sekundärfall på sjukhus.

Vaccin mot C. pneumoniae saknas.


 

ICD-10

Klamydiapneumoni J16.0

 
Sjukskrivning

Länkar till försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen:
J16 Pneumoni orsakad av andra infektiösa organismer som ej klassificeras annorstädes

Referenser
 

  1. Grayston JT, Kou CG, Wang SP, et al. A new Chlamydia psittaci strain, TWAR, isolated in acute respiratory tract infection. N Engl J Med 1986;315:161-8. Länk
     
  2. Kumar S, Hammerschlag MR. Acute respiratory infection due to Chlamydia pneumoniae: current status of diagnostic methods. Clin Infect Dis 2007;44:568-76. Länk
     
  3. Burillo A, Bouza E. Chlamydophila pneumoniae. Infect Dis Clin North Am 2010;24:61-71. Länk
     
  4. Falck G. Trots avsaknad av TWAR-utbrott – ”Gunde Svan-effekten” består. Läkartidningen 2013;110:CE4E. Länk
     
  5. Senn L, Jaton K, Fitting JW, Greub G. Does respiratory infection due to Chlamydia pneumoniae still exist? Clin Infect Dis 2011;53:847-8. Länk
     
  6. Jain S, Self WH, Wunderink RG, et al. Community-acquired pneumonia requiring hospitalization among U.S. adults. N Engl J Med 2015;373:415-27. Länk
     
  7. Garin N, Hugli O, Genné D, et al. Lack of Chlamydia-related bacteria among patients with community-acquired pneumonia. New Microbe New Infect 2015;8:164-5. Länk
     
  8. Conklin L, Adjemian J, Loo J, et al. Investigation of a Chlamydia pneumoniae outbreak in a federal correctional facility in Texas. Clin Infect Dis 2013;57:639-47. Länk
     
  9. Fajardo KA, Zorich SC, Voss JD. Pneumonia outbreak caused by Chlamydophila pneumoniae among US Air Force academy cadetes, Colorado, USA. Emerg Infect Dis 2015;21:1049-51. Länk
     
  10. Boman J, Allard A, Persson K, et al. Rapid diagnosis of respiratory Chlamydia pneumoniae infection by nested touchdown polymerase chain reaction compared with culture and antigen detection by EIA. J Infect Dis 1997;175:1523-6. Länk
     
  11. Boman J i Ihärdiga infektioner (Redaktör Hans Fällman). Medicinsk-odontologiska fakulteten, Umeå Universitet, Umeå 2003 (ISBN 91-7305-471-2). Länk samt Länk
     
  12. Webley WC, Hahn DL. Infection-mediated asthma: etiology, mechanisms and treatment options, with focus on Chlamydia pneumoniae and macrolides. Respir Res 2017;18:98. Länk
     
  13. Miyashita N, Niki Y, Nakajima M, et al. Prevalence of asymptomatic infection with Chlamydia pneumoniae in subjectively healthy adults. Chest 2001;119:1416-9. Länk
     
  14. Mills GD, Oehley MR,Arrol B. Effectiveness of beta-lactam antibiotics compared with antibiotics active against atypical pathogens in non-severe community-acquired pneumonia: meta-analysis. BMJ 2005;330 (7489):456. Länk
     
  15. Kohlhoff SA, Hammerschlag MR. Treatment of chlamydial infections: 2014 update. Expert Opin Pharmacother 2015;16:205-12. Länk
Copyright © Internetmedicin 2017
ID: 442

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Chlamydia pneumoniae, TWAR, akuta/persisterande infektioner i luftvägarna

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Specialist allmänmedicin
Järvsö Din hälsocentral


ST-läkare i Akutsjukvård
Alingsås Lasarett, Kliniken för akutmottagning och administration


Kompetensutveckla dig. Tjänstgör på hel- eller deltid i Sverige eller Mali.
Försvarsmakten


Leg. läkare med erfarenhet från primärvården
KRY


Bröstkirurg till Kirurgkliniken
Kliniken för kirurgi och urologi på Mälarsjukhuset, Eskilstuna


Specialistläkare/ Kataraktkirurg till Ögonsjukvården Sörmland
Ögonsjukvården Sörmland, Mälarsjukhuset Eskilstuna


Specialistläkare/Överläkare till Bipolärmottagningen
Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatri Affektiva, Bipolärmottagning


Pediatriker med erfarenhet från Primärvården
KRY

annons
annons