Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

annons
Obesitas – beteendemodifikation
Författare PhD, leg. dietist, hushållslärare , /Viktuarum
Granskare Allmänläkare Helen von Sydow, /
Uppdaterad 2017-10-21
Specialitet Obesitas
Skriv ut
annons



Metod för praktisk klinisk behandling av övervikt och fetma
baserad på beteendemodifikation i kombination med konventionell behandling.

Metoden för beteendemodifikation enligt nedan är enligt "Melins modell".
(Avhandling; Motivating Clinical Treatment of Obesity. Methods, Education, Supervision and Outcome. (2004) Melin I.)


 

METOD
 

Praktiskt genomförbar, strukturerad behandling med KBT-inriktning anpassad till vården.

Metoden beskrivs i en handbok och omfattar metod & behandlingsmodell som visar hur man planerar, startar och genomför strukturerad beteendemodifierad behandling av övervikt, fetma och metabolt syndrom.
I boken ges handfasta råd om hur man konstruerar ett långsiktigt behandlingsprogram, gör patienturval, handleder grupper och pedagogiskt genomför behandlingen med inriktning på syfte och mål för lektionerna.
Boken beskriver också hur man i detalj introducerar och analyserar de hemuppgifter som ingår i programmet.

Metoden bygger på individualiserad gruppbehandling, som inriktar sig på den enskildes möjlighet att lösa sina egna problem.

Behandlingen är strukturerad och målinriktad och tar hänsyn till patientens hälsotillstånd ur ett medicinskt perspektiv.


 

HANDBOK- ARBETSBOK
 

Handboken är avsedd att användas i vidareutbildning av vårdpersonal som skall arbeta med behandling av personer med övervikt, fetma och metabolt syndrom.
Handboken är ett redskap i behandlingsarbetet och är anpassad till vården och vänder sig i första hand till dietister, sjuksköterskor, sjukgymnaster, läkare, arbetsterapeuter, hälsopedagoger och hushållslärare.

Handboken kompletteras av en arbetsbok som följer den enskilde patienten under hela behandlingen. Arbetsboken medverkar till att patienten kan följa sin egen utveckling.
Arbetsboken underlättar för handledaren att följa patienterna under behandling och uppföljning på både individ- och på gruppnivå.


 

FÖRDELAR MED GRUPPBEHANDLING
 

Idag behandlas de flesta patienter individuellt, vilket är både tids- och resurskrävande. Kan flera patienter istället behandlas på kortare tid är detta att föredra.
Gruppbehandling är i praktiken både tidsbesparande och kräver mindre personal. De praktiska erfarenheterna av gruppbehandling är mycket goda. Gruppbehandling är därför det alternativ som skall erbjudas i första hand.

 

Gruppstödet

I en grupp lär deltagarna av varandra och delar med sig av sina erfarenheter, tankar och konkreta lösningar. Gruppstödet poängteras ofta av de flesta patienter som det viktigaste i behandlingsarbetet.

 

Handledning

Handledarens roll är inte att förändra patientens beteende. Målsättningen skall vara att hjälpa patienten att se möjligheterna och finna de individuella stegen till förändring.
Det är viktigt att de tar dessa steg i sin egen takt, ett i sänder och att de gör de förändringar som de vill, kan och har möjlighet att göra. De är också viktigt att gjorda förändringar fungerar i patientens vardag. Att vara handledare innebär att fungera som vägvisare; att lotsa patienterna förbi svåra passager och ge dem ansvaret att klara resten på egen hand.

 

Tidsaspekten

Tiden för varje gruppmöte är 90 minuter.
Tidsåtgången för administration, förberedelser och efterarbete varierar från en halv timme till en timme per gång, beroende på handledarens erfarenhet och gruppens sammansättning.
Om behandlingen omfattar t ex 21 behandlingstillfällen blir den totala behandlingstiden under 1 år ca 52 timmar eller ca 7 dagar.
Behandlingsprogrammet är tydligt strukturerat. Varje hemuppgift har väl definierade syften och mål, där patienterna arbetar med sina individuella problem. I ”Laget runt” sammanfattar patienterna sina upplevelser och erfarenheter som de förvärvat under arbetet med hemuppgifter. De repeterar, verbaliserar sina erfarenheter och lyssnar till vad de andra har att berätta. De får innehållet i hemuppgiften vinklad på olika sätt som ger den ny användbar information.


Att tänka vid planering, start och genomförande av gruppbehandlingen:
 

  • Gruppsammansättning
    Samla remisserna på hög och sortera dem i så homogena grupper som möjligt. Tänkbara gruppsammansättningar kan vara: vikt, BMI, kön, ålder, yrke, diagnos (t ex diabetes mellitus typ 2, hypertoni, hyperlipidemi, rörelsehinder, PCO). Det är en fördel att kunna rikta behandlingen och det underlättar arbetet för handledaren.
     
  • Antal patienter i gruppen
    För att behandlingen skall fungera optimalt är åtta patienter eller maximalt tio att rekommendera. Flera deltagare i gruppen gör att ”laget runt” tar för lång tid vilket gör att varken gruppdeltagarna eller handledare orkar lyssna aktivt.
     
  • Avgifter
    Patientavgifterna är olika över hela landet och inom sjukvården fungerar högkostnadsskyddet.
     
  • Närvaro
    Behandlingen bygger på att patienterna är närvarande på gruppmötena. Det är viktigt att närvaron är minst 60 % för att få en kontinuerlig behandling med bra effekt och ett adekvat resultat. Ansvaret för att gruppen och behandlingen skall fungera optimalt läggs på deltagarna.
     
  • Hemuppgifternas och de vägledande frågornas betydelse
    För att få största möjliga behandlingseffekt skall deltagarna göra övningarna i arbetsboken och svara på de vägledande frågorna som är knutna till hemuppgifterna. Hemuppgiften är deltagarens bidrag till behandlingen och medverkar till gruppens utveckling. Deltagaren kartlägger stegvis sitt beteende/sina vanor med hjälp av hemuppgifterna och de vägledande frågorna. Deltagaren presenterar i ”laget runt" konkreta lösningar på problem och på vilket sätt, när, var och hur förändringen skall genomföras och permanentas.
    Arbetsboken medverkar till att deltagaren kan följa sin egen utveckling och komma ihåg gjorda förändringar, hur den nya vanan permanentats.
     
  • Tystnadsplikt
    Gäller för all personal inom sjukvården. Det är i behandlingssyfte viktigt att diskutera och bestämma att tystnadsplikt även skall beaktas av deltagarna; att allt som diskutera under gruppmötena behandlas konfidentiellt.
     
  • Pedagogiska uppläggningen av lektionerna
    Lektionerna är upplagda på samma sätt och bildar ramen för de 90 minuter som behandlingen pågår. Observera att varje lektion innehåller ett syfte och en målsättning!
     
  • Handledarens anteckningar vid gruppbesök
    Under ”laget runt” skall handledaren föra anteckningar på individ- och gruppnivå. Anteckningarna är till för att kunna följa individens och gruppens utveckling och för att kunna sammanfatta och leda den diskussion som följer efter "laget runt".
    Det är viktigt att knyta an till patienternas tidigare diskussioner, kring deras utveckling och förändring och till deras erfarenheter på såväl grupp- som individnivå. När gruppmötet är avslutat gör handledaren en sammanfattning av behandlingsgången på gruppnivå.
    Under "laget runt" skall ingen diskussion förekomma. Det är därför lämpligt att upplysa deltagarna om att de i stället kan skriva ned de tankar och frågor som de vill ta upp i samband med diskussionen efteråt.
     
  • Presentation av arbetsboken
    Presentera och gå igenom arbetsboken för deltagarna. Det är med stöd av arbetsboken som deltagaren kan följa sin egen utveckling genom att de där stegvis kartlägger sitt beteende och sina vanor.
    Arbetsboken innehåller 20 hemuppgifter som omfattar övningar och vägledande frågor. Med övningarna och frågorna som underlag funderar deltagaren på vad, när och hur de gör i olika situationer och vilka förändringar som är nödvändiga att åstadkomma, samt vad de vill och kan göra och hur det skall gå till. Deltagarna får också fundera på och pröva åtgärder och strategier som kan vidmakthålla och permanenta den nya vanan.

WHO slår fast att beteendemodifikation är en nödvändig komponent i varje behandlingsprogram för obesitas. Den beteendemodifierande behandlingens primära mål skall vara att få till stånd en förbättring av matvanor och öka den fysiska aktiviteten.


 

BETEENDEMODIFIKATION SOM BEHANDLINGSMETOD
 

Omfattar:
 

  • Sociala färdigheter såsom förmågan att sätta gränser, t ex att säga nej utan att känna skuld, rädsla, ångest, skam eller avvisande.
     
  • Återfallsprevention som syftar till att skapa handfasta strategier som bygger på individens tidigare erfarenheter. Att kartlägga och gradera risksituationer. Och se hur de kan undvikas eller åtgärdas, hur mönstret ser ut och var beteendekedjan kan brytas.
     
  • Kognitiv omprogrammering som ett sätt att ersätta oönskade tankemönster.
     
  • Stimuluskontroll för att eliminera eller förebygga stimuli av olika slag som kan leda till återfall genom att öva in nya beteendetekniker, planera och strukturera livssituationen.
     
  • Dikotomiskt tänkande som kan ligga till grund för att tillåta överträdelser (lyckas eller misslyckas)
     
  • Ätbeteendeförändring. Att man genom praktiska övningar tränar ett mera ändamålsenligt beteende genom att matregistrera vid upprepade tillfällen, träna olika beteendetekniker och uppmärksamma och registrera hunger- och sugkänslor.
     
  • Positiv förstärkning som upprätthåller och stödjer det modifierade beteendet genom motivationsövningar och genom att planera in situationer som ger glädje och tillfredställelse i livet.
     
  • Registrering och kontroll av beteendet som ger individen ökad medvetenhet om vanor och ovanor.
     
  • Dietetik genom att lära sig se sambanden mellan mat, hälsa och sjukdom
     
  • Fysisk aktivitet genom att kartlägga och registrera den fysiska aktiviteten och öka motivationen till att vara mera fysiskt aktiv.
     
  • Fysiologi - att förstå hur kroppen fungerar


Beteendemodifikation i praktisk klinisk behandling
 

  • Behandlingen fokuserar på det individuella beteendet. Individen arbetar i sitt eget problemområde med sina egna problem.
     
  • Behandlingen är, trots att den kan ske i grupp, individbaserad.
     
  • Modifiering och förändring av beteendet görs genom kartläggning av det nuvarande beteendet. Beteendet analyseras och individen funderar över strategier och konkreta lösningar.
     
  • Därefter ersätts det oönskade beteendet/vanan med ett för individen acceptabelt nytt beteende. Det gamla mönstret bryts genom att öva och att lära in nya tekniker/ vanor. Patienten skaffar sig strategier för att permanenta den nya vanan.
     
  • Arbetsmetoden innebär att patienten arbetar med hemuppgifter som utförs i vardagsmiljön, i hemmet, på arbetsplatsen och på fritiden.

    - Patienten kartlägger stegvis sitt beteende/sina vanor med hjälp av uppgifter och svarar på de vägledande frågor som är knutna till respektive hemuppgift.

    - Med hemuppgiften och frågorna som underlag funderar patienten på vad, när och hur han gör i olika situationer och vilka förändringar som är nödvändiga och hur det skall gå till.

    - De vägledande frågorna hjälper patienten att sammanfatta och beskriva sin situation och dela med sig av sina erfarenheter och tankar i ”laget runt”. Detta innebär att patienten i tur och ordning beskriver med konkreta lösningar på vilket sätt när, var och hur förändringen skall genomföras och permanentas.
     
  • Modellen bygger på att patienten följer sin egen utveckling och de förändringar han gjort över tid. På detta sätt erhåller man en återkoppling till vilken eller vilka strategier han valt att använda för att behålla förändringen.
     
  • Syftet är att medvetandegöra och erhålla en beteendeförändring genom att träna in nya vanor och att underhålla behandlingsresultatet. Ge det stöd som behövs för att patienten skall kunna ta över kontroll över sitt eget liv.
     
  • Behandlingens mål är i första hand att avbryta de förlopp som vidmakthåller och förstärker individens problem. Nöjer man sig med att enbart bryta förloppet är risken stor att individen får återfall nästa gång hon upplever liknande svårigheter. I behandlingen används en kombination av kognitivt och beteendemodifierande förfaringssätt för att hjälpa patienten att identifiera och försöka att ändra orsaken till de vidmakthållande mekanismerna.



GRUPPBEHANDLING
 

Erfarenheterna av beteendemodifierad behandling i klinik är mycket goda. Varje individ har sin speciella livserfarenhet, kunskap och insikt. Genom att repetera, verbalisera, referera, höra vad andra har att berätta samt att få stoffet vinklat på olika sätt får patienterna ny information. Gruppdeltagarna lär av varandra, delar med sig av erfarenheter, tankar och konkreta lösningar. Den problembaserade diskussionen är en träning av förmågan till problemlösning. Genom träning i problemanalys får deltagarna redskap för att i framtiden kunna hantera högrisksituationer för återfall till gamla vanor.


 

RESULTAT AV BETEENDETERAPIER KONTRA ANNAN BEHANDLING
 

Det har varit svårt att utvärdera effekten av beteendeterapier eftersom de vanligtvis kombineras med fysisk aktivitet, kostomläggning och läkemedelsbehandling. The Cochrane Database of Systematic Reviews 2005 visar att en positiv viktförändring kan uppnås med enbart beteende- och kognitiva beteendeterapeutiska behandlingsstrategier men att de är överlägsna och ökar viktnedgången hos obesa när behandlingen kombineras med kost och fysisk aktivitet.

Beteendeterapier används framgångsrikt även vid urininkontinens och sömnapné.

 

ICD-10

Fetma, ospecificerad E66.9

 

Referenser
 

Melin I (2011) Obesitasbehandling med KBT-inriktning. Handbok Upplaga 3:1. Studentlitteratur, Lund.

Melin I (2011) Obesitas- arbetsbok för dig som vill gå ner I vikt. Upplaga 3:1 Studentlitteratur, Lund.

Fetma - Från gen- till samhällspåverkan (2007) Melin I. Kognitiv beteendeterapi i behandling av fetma. 265-274 pp. Lund: Studentlitteratur.

Melin I, Karlström B, Lappalainen R, Berglund L, Mohsen R, Vessby B. A programme of behaviour modification and nutrition counselling in the treatment of obesity: a randomised 2-y clinical trial. Int J Obes 2003;27:1127-1135 . Länk

Melin I, Rössner S. Practical clinical behavioural treatment of obesity. Patient Educ Couns 2003;49:75-83. Länk

WHO. Controlling the Global Obesity Epidemic. Who: Geneva 2002

Melin I, Karlström B, Berglund L, Zamfir M, Rössner S. Education and supervision of health care professionals to initiate, implement and improve management of obesity. Patient Educ Couns 2005;58:127-136. Länk

Melin I, Reynisdottir S, Berglund L, Zamfir M, Karlström B (2006): Conservative treatment of obesity in an academic obesity unit; long-term outcome and dropout. Eating Weight Disord. 11, 22-30. Länk

K, O'Rourke P, Del Mar C, Kenardy J. Psychological interventions for overweight or obesity. The Cochrane Database of Systematic Reviews 2005. Länk

Altman D, Melin I, Falconer C, Rössner S. Viktreduktion som behandlingsstrategi vid urininkontinens. Läkartidningen. 2009 Jul 8-21;106(28-29):1826-8. Länk

Melin I, Falconer C, Rössner S, Altman D. Sexual function in obese women: impact of lower urinary tract dysfunction. Int J Obes (Lond). 2008 Aug;32(8):1312-8. Länk


Institutionen för medicin Huddinge Universitetssjukhus. Se forskning - Övervikt (se länk nedan):
 

Visa info från institutionen för medicin Huddinge

Copyright © Internetmedicin 2017
ID: 427

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Obesitas – beteendemodifikation

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Hudiksvall och Nordanstig


Enhetschef
till Operationsavdelningen i Helsingborg


Just nu har vi flera lediga tjänster på hel- eller deltid. Även i Mali.
Försvarsmakten


Chefsläkare
Södra Älvsborgs Sjukhus, sjukhusledning


Arbeta som läkare hos Min Doktor
Min Doktor


60 ST- läkare
Västerbotten


Leg. läkare med erfarenhet från primärvården
KRY


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Söderhamn och Linden


Distriktsläkare
Heby Vårdcentral


Överläkare/ specialistläkare
till VO AnOpIVA i Helsingborg och Ängelholm


Överläkare/specialistläkare inom Barn- och ungdomspykiatri
Skaraborgs Sjukhus, M6, BUP Läkare


Överläkare/Specialistläkare
till Hudmottagningen i Helsingborg


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Arbrå, Baldersnäs och Kilafors


Distriktssköterska på vårdcentral
Primärvårdens vårdcentraler i Uppsala län


Just nu söker vi dig som är specialist i allmänmedicin!
Bohuspraktiken, Bohus Centrum

annons
annons