Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

annons
Chirurgia minor – hudsuturering
Författare Specialistläkare , VO Kirurgi/Lasarettet i Ystad
Professor , VO Kirurgi /Skånes Universitetssjukvård
Granskare Professor Joar Svanvik, Kirurgiska kliniken/Universitetssjukhuset i Linköping
Uppdaterad 2016-06-16
Specialitet Kirurgi
Skriv ut
annons



BAKGRUND


Suturering syftar till att adaptera två sårytor mot varandra för att främja sårläkning, förhindra sårruptur och minska infektionsrisken. Dessutom blir ärrbildningen kosmetiskt mer tilltalande än vid öppen sårläkning. Hudsuturering görs t ex efter hudexcision och vid traumatisk sårskada.

Översikten nedan beskriver en säker och adekvat metod bland många att utföra en hudsuturering.


 

BEHANDLING


Sutureringsteknik (exempel)
 

  • Enstaka transkutana suturer
    – "Grundsuturen" för förslutning av alla typer av sår och den teknik som i huvudsak beskrivs här
    – Ger som regel en hållfast sutur som förhindrar sårruptur och ger en acceptabel nivå av ärrbildning
  • Stående madrass-suturer (högre hållfasthet och bättre hemostas, se nedan)
  • Intrakutan suturering (mer estetiskt tilltalande ärrbildning, se nedan)


Suturmaterial och -storlek (enstaka suturer)
 

  • Alltid monofil icke-resorberbar sutur (t ex Ethilon, Dermalon)
  • 3-0 – främst rygg, skalp, underben
  • 4-0 – i stort sett resten
  • 5-0 – främst ansiktet, även annorstädes på barn


Nålfattning (se figurer 1-2)
 

  • Fatta nålföraren med tumme och ringfinger
  • Nålen är böjd (ca 3/8 av helcirkel)
  • Fatta nålen
    – Ytterst i nålföraren
    – Närmare tråden än nålspetsen
    – Med nålen lätt framåtvinklad
     
  • Fatta aldrig tråden med nålförare eller pincett, då risk finns för skada på tråden som gör att den lätt går av.


Figur 1. Fatta nålen med nålföraren med 20-30 graders vinkel.

hudsutur1.jpg



Figur 2. Fatta nålen med nålföraren närmare tråden än nålspetsen (grön markering).

hudsutur2.jpg



Anlägga stygn
 

  • Anlägg första suturen så att den hamnar cirka 10 mm från ”klykan”
  • För att uppnå detta skall nålen riktas vinkelrätt mot sårkanten (om man sticker rakt över hamnar stygnet onödigt nära ”klykan”)
    (se till höger figur 3)
  • Instick 3-5 mm från sårkanten
  • Lika långa tag på båda sidor
  • 5-10 mm mellan stygnen


Figur 3. Metod för att anlägga stygn.

hudsutur3.jpg


 

  • Vid mindre sår börjar man vid den ena "klykan" och fortsätter till den andra
  • Vid större sår (se Figur 4) kan man:
    – Sy omväxlande från det ena till det andra hörnet
    – Alternativt börja med ett stygn precis i mitten


Figur 4. Börja med ett stygn i mitten eller sy omväxlande från det ena till det andra hörnet vid större sår.

hudsutur4.jpg


 

  • Lätt grepp i sårkanten med pincett som hålles i "penngrepp" (det är viktigt att arbeta atraumatiskt, annars försämras läkningen).
     
  • Sätt suturen i två tag, d v s sätt om nålen mellan de båda tagen (se Figur 5).
     
  • Stick vinkelrätt mot huden, genom dermis och ta med en del subkutant fett (detta för att undvika subkutana ”dead spaces”).
     
  • Arbeta med handleden i en roterande rörelse (se Figur 7).


Figur 5. Sätt suturen i två tag.

hudsutur5.jpg



Figur 6. Stick vinkelrätt mot huden.

hudsutur6.jpg

Figur 7. Arbeta med handleden i en roterande rörelse.

hudsutur7.jpg


hudsutur8.jpg



Knyta suturen (se Figur 8 och 9)
 

  • Målet är att slå råbandsknopar med två slag på första knuten ("kirurgknut").
     
  • Håll tråden en bit från nålen i ena handen, nålföraren i andra handen
    (Figur 8, bild 1 och 2).
     
  • Två slag "framåt" på första knuten (Figur 8, bild 3 och 4).


Figur 8. Knyta suturen.

hudsutur9.jpg


  • Dra åt första knuten (Figur 9, bild 5-6)
    – Dra åt rätt håll (annars kan tråden gå av).
    – Om man syr från höger till vänster får man korsa händerna på första och tredje slagen.
    – Dra åt lagom hårt (målet är att sårkanterna skall nå varandra lätt everterade).
     
  • Släpp den distala delen av tråden, låt nålföraren ligga över knuten
    (Figur 9, bild 7).


Figur 9. Dra åt första knuten, släpp den distala delen av tråden.

hudsutur15.jpg


  • Därefter 2 enkla slag (Figur 10 och 11)
    – Först "bakåt", sedan "framåt" igen
    – Dessa låser själva knuten
    – Omväxlande dragriktning


Figur 10. Knyt 2 enkla slag, först bakåt ...

hudsutur10.jpg



Figur 11. ... och därefter framåt.

hudsutur11.jpg


  • Dra alltid ned knuten i hudplanet, undvik att bilda ett "V".
     
  • Själva knuten skall i slutändan ligga över huden, inte mitt över såret.
     
  • Spänningen i suturerna ökar de första dagarna p g a inflammation och ödem i vävnaden.
     
  • Om suturen är för hårt åtdragen försämras cirkulationen i sårkanten, vilket ger försämrad sårläkning.
     
  • Klipp trådändarna lagom långa (cirka 1 cm brukar vara lagom).


Figur 12. Undvik att bilda ett "V" vid knytning, se till att hudkanterna är everterade och att knuten ligger över huden och inte över såret.

hudsutur12.jpg




 

UPPFÖLJNING
 

När tas suturerna bort?

Vid för kort suturtid finns risk för sårruptur. Vid för lång suturtid finns risk för onödigt ful ärrbildning.


Tumregler
 

  • 5-7 dagar – ansikte, hals, skalp
  • 10-12 dagar – övre extremitet, ventralt bålen
  • 14-17 dagar – nedre extremitet, ryggen


ANDRA SUTURTYPER
 

Stående madrass-suturer

Stående madrassuturer används främst då man behöver extra hemostas, samt vid suturering av sår där kanterna annars ”rullar” sig eftersom man med stående madrassuturer everterar sårkanterna bättre.

Nackdelarna är att madrassuturer kan ge fulare ärr (fler "prickar") och tar längre tid att anlägga.


Teknik
 

  • Använde icke-resorberbar monofil sutur, gärna 3-0.
     
  • Instick genom huden som vid en vanlig enstaka sutur (1-2 i bilden), men med längre avstånd från sårkanterna (ca 6-8 mm).
     
  • Därefter sätter man nålen i "backhandfattning" och går tillbaka några mm från sårkanten (3-4) och knyter därefter.
     
  • Knuten hamnar över huden på ena sidan.


Figur 13. Stående resp liggande madrassutur (i genomskärning och sett även från ovan).

Madrass figur13



Intrakutan sutur

Intrakutana suturer ger mer diskreta ärr (inga instick i huden) och behöver ej avlägsnas efter anläggande. Nackdelarna är att de tar längre tid att anlägga och har sämre hållfasthet. Vid större sår med högre spänning krävs det ofta att man först syr en djupare suturrad (s k dermala suturer, visas inte här).


Teknik
 

  • Använd tunn monofil resorberbar sutur
  • Fäst tråden i övre ”klykan” subkutant
  • Fortlöpande suturering tangentiellt i dermis (Figur 14)
  • Avsluta i andra klykan med sedvanlig stoppknut, försänk gärna själva knuten.


Figur 14. Intrakutan sutur - när man drar i tråden sluts såret utan att någon sutur syns alls.

hudsutur14.jpg




 


Länk till Chirurgia minor - naevus och "knutor"


Referenser

Nordzell B. Grundläggande plastikkirurgisk teknik. Studentlitteratur, 2007.

Elander A, Lossing, C. Excision och suturering i hud och subkutan vävnad. Läkartidningen. 2000;97:3730-3736

 

Copyright © Internetmedicin 2017
ID: 4239

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Chirurgia minor – hudsuturering

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Chefsläkare
Södra Älvsborgs Sjukhus, sjukhusledning


60 ST- läkare
Västerbotten


Enhetschef
till Operationsavdelningen i Helsingborg


Överläkare/Specialistläkare
till Hudmottagningen i Helsingborg


Leg. läkare med erfarenhet från primärvården
KRY


Just nu har vi flera lediga tjänster på hel- eller deltid. Även i Mali.
Försvarsmakten


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Arbrå, Baldersnäs och Kilafors


Distriktssköterska på vårdcentral
Primärvårdens vårdcentraler i Uppsala län


Distriktsläkare
Heby Vårdcentral


Just nu söker vi dig som är specialist i allmänmedicin!
Bohuspraktiken, Bohus Centrum


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Söderhamn och Linden


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Hudiksvall och Nordanstig


Överläkare/specialistläkare inom Barn- och ungdomspykiatri
Skaraborgs Sjukhus, M6, BUP Läkare


Överläkare/ specialistläkare
till VO AnOpIVA i Helsingborg och Ängelholm


Arbeta som läkare hos Min Doktor
Min Doktor

annons
annons
annons