annons
Fukt- och mögelrelaterade hälsobesvär
Författare Överläkare, med dr Jonas Brisman, Arbets- och miljömedicin/Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Granskare Docent Bengt Göran Hansson, Medicinkliniken/Hallands sjukhus, Halmstad
Uppdaterad 2014-04-23
Specialitet Arbets- och miljömedicin, Allergologi
Skriv ut
annons



 

BAKGRUND


Många människor upplever ett samband mellan olika symtom och den inomhusmiljö de vistas i. Vanligt är t ex luftvägsirritation, huvudvärk, trötthet och hudbesvär, vilka dock också ses vid en rad andra tillstånd. I Socialstyrelsens miljöhälsoenkät 2009 uppgav 14 % besvär av inomhusmiljön i bostaden, i skolan eller på arbetet. Personer med allergi anger oftare besvär relaterade till inomhusmiljön. Barn anses mer känsliga än vuxna.

Svårighetsgraden av de upplevda symtomen kan variera avsevärt; från t ex lätt ögonirritation av komfortkaraktär till debut eller försämring av astma.

Förekomst av fukt och mögel inomhus är en etablerad orsak till inomhusmiljörelaterade symtom, ibland så besvärande att den drabbade söker vård. Det går i detta sammanhang inte att med säkerhet säga vad som är effekter av fukt respektive mögel. Fukt är en förutsättning för tillväxt av mikroorganismer i en byggnad. Mer fukt än normalt inomhus leder ofta till växt av mögel och/eller bakterier. Fukt och mögel, och ibland även bakterier, förekommer alltså samtidigt.

Det är vanligt med fukt/mögel inomhus. I miljöhälsoenkäten 2007 uppgav 18 % antingen synlig fuktskada, synligt mögel eller mögellukt i hemmet.

WHO har bedömt att det finns "tillräcklig evidens" för samband mellan fukt/mögel och förekomst av luftvägssymtom. Det finns också samband mellan fukt/mögel och försämring av astma hos både barn och vuxna, samt med ökad förekomst av luftvägsinfektioner hos barn. Dessutom bedöms det finnas "viss evidens" för samband mellan fukt/mögel och allergisk rinit respektive nyinsjuknande i astma hos barn.

Denna översikt är avsedd för utredning av enskilda patienter. Utredning av ett flertal personer på en arbetsplats eller i en bostadsfastighet som rapporterar besvär relaterade till inomhusmiljön kräver delvis annan metodik som beskrivs närmare på till exempel webbplatsen Swesiaq.se. I dessa fall kan arbets- och miljömedicinsk enhet (f d yrkesmedicinsk klinik) medverka vid den medicinska utredningen.


Andra orsaker till inomhusrelaterade besvär

Många olika faktorer i inomhusmiljön kan påverka människors hälsa avseende luftvägar, hud och allmäntillstånd. Det kan röra sig om faktorer i själva byggnadskonstruktionen eller faktorer som genereras av aktiviteter i byggnaden.

Exempel på riskfaktorer för ohälsa i inomhusmiljön är:
 

  • Bristfällig ventilation. Det diskuteras om ökad förekomst av allmänsymtom i samband med brister i ventilationen.
  • Allergen från pälsdjur, husdammskvalster eller växter
  • Partiklar eller irritanter från städning eller kontorsmaskiner
  • Dålig lukt
  • Förbränningsprodukter från källor utomhus
  • Ämnen emitterade från byggnadsmaterial eller målarfärg
  • Brister i fysikaliskt inomhusklimat (t ex hög/låg temperatur eller drag)

Psykosociala faktorer, såsom organisationsförhållandena på arbetsplatsen, kan också inverka på människors upplevda hälsa.


 

SYMTOM


Vanliga symtom som sätts i samband med fukt och/eller mögel i inomhusmiljön:
 

  • Slemhinne- och luftvägssymtom - Känsla av irritation eller torrhet i ögon, näsa och svalg, nästäppa, snuva, heshet, hosta, återkommande luftvägsinfektioner, uppkomst eller försämring av astma.
     
  • Hudsymtom - Värmekänsla eller rodnad i ansiktet och på halsen, torr, irriterad hud, klåda, hudutslag, försämring av seborroisk dermatit, rosacea, urtikaria eller eksem.
     
  • Allmänsymtom - Trötthet, koncentrationssvårigheter, huvudvärk, allmän sjukdomskänsla, luktöverkänslighet. Det saknas god evidens för samband mellan fukt/mögel inomhus och allmänsymtom. Emellertid kan enligt klinisk erfarenhet allmänsymtom förekomma sekundärt till luftvägssymtom, framför allt rinit med nästäppa.
     
  • Andra problem - T ex upplevelse av obehaglig lukt, t ex av mögel, jord eller källare.


KLINISKA FYND


Oftast beskedliga eller obefintliga när patienten undersöks. Exempel på kliniska fynd:
 

  • Slemhinnesvullnad och rodnad i näsa och ögon
  • Eksem, hudrodnad
  • Ronki, förlängt exspirium vid astma


UTREDNING


Anamnes avseende sjukdomar och inomhusmiljö.
 

  • Tidssamband - fråga särskilt om tidssamband mellan vistelse i viss inomhusmiljö och symtom.

    Det saknas kunskap om hur lång tid det tar mellan det att fukt/mögel uppkommit i en inomhusmiljö och symtomdebut bland dem som regelbundet vistas i miljön. Det är dock rimligt att anta att en sådan process tar åtminstone dagar eller mer sannolikt veckor-månader. Irritativa slemhinnebesvär, hud- och allmänsymtom brukar förbättras påtagligt eller försvinna helt när miljön lämnas. Astmaförsämring kan bli mer långvarig.
     
  • Atopi - ökar risken för fukt-/mögelrelaterad hud- och slemhinneirritation.
     
  • Inomhusmiljö - fråga om fukt- och mögelskador i bostad, arbetsplats eller skola.

    För differentialdiagnostik fråga om andra faktorer i inomhusmiljön såsom pälsdjur, växter och upplevd luftkvalitet avseende dålig lukt, damm, städning, kontorsmaskiner, förbränningsprodukter, byggnadsmaterial, brister i ventilation eller fysikaliskt inomhusklimat.


Klinisk undersökning anpassad efter aktuella symtom. Rutinstatus inklusive:
 

  • lungauskultation
  • inspektion av nässlemhinnan med främre rinoskopi
  • ögonstatus
  • hudstatus

Det finns inga medicinska undersökningar eller provtagningar som specifikt kan påvisa att besvären orsakas av inomhusmiljön. Sedvanlig utredning vid misstanke om astma (se Astma, vuxna - utredning och behandling).

Basal blodprovstagning kan vara indicerad vid utredning av differentialdiagnoser. Ytterligare provtagning efter symtom:
 

  • Tyreoideaprover bör tas vid trötthet
     
  • CRP (alternativt SR) och LPK med differentialräkning vid misstanke om inflammatorisk sjukdom
     
  • Misstanke om Sjögrens syndrom vid förekomst av torra ögon - utredning enligt denna översikt.
     
  • Vid misstanke om allergisk sjukdom kan förekomst av specifikt IgE undersökas med pricktest eller Phadiatop. Om sensibilisering mot kvalster misstänks kan specifikt IgE analyseras vid negativt pricktest.

Allergi mot mögel är mycket sällsynt och drabbar nästan enbart multiallergiska personer. Den kliniska betydelsen av mögelallergi är oklar. Allergi mot växter i hemmet (benjaminfikus, yucca) förekommer, men är sällsynt. Sensibilisering mot katt kan vara av särskilt intresse då kattallergen är vanligt förekommande i många miljöer, t ex i skolor. Undvik total-IgE, då detta är ett svårtolkat laboratorieprov.


 

BEHANDLING


1. Identifiera exponeringen för fukt/mögel i inomhusmiljön som orsakat besvären. Ibland är detta lätt, t ex om patienten berättar om uppenbara fukt- och mögelskador med fuktfläckar, synlig mögelväxt inomhus eller påtaglig mögellukt. Kondens på insidan av fönster kan indikera ökad fukt inomhus i kombination med otillräcklig ventilation.

Nästa steg är en sakkunnig utredning av inomhusmiljön. Vem som gör den beror på vilken miljö det gäller. Handlar det om arbetsmiljön är arbetsgivaren enligt Arbetsmiljölagen ansvarig för en god arbetsmiljö inklusive inomhusmiljön och skall ordna med miljöutredning efter det att patienten påtalat misstänkta brister. Om arbetstagaren inte är nöjd med arbetsgivarens agerade kan Arbetsmiljöverket kontaktas, förslagsvis av arbetsplatsens skyddsombud. Detaljerad information finns i Arbetsmiljöverkets handlingsplan (se länk under Referenser).

Handlar det om hemmiljön beror det på boendeformen. Är det en bostad som man hyr skall den boende vända sig till fastighetsägaren som enligt Miljöbalken har ansvaret för att undersöka inomhusmiljön. Om den boende inte är nöjd med fastighetsägarens agerade kan kommunens miljöförvaltning kontaktas. Bor man i bostadsrätt vänder man sig till bostadsrättsföreningen. Folkhälsomyndigheten har i allmänna råd rekommenderat hur tillsynsmyndighet skall handlägga problem med fukt och mikroorganismer (se länk under Referenser). Äger den boende sin bostad själv får man själv låta undersöka miljön. Det krävs rätt kompetens för att bedöma inomhusmiljö. Flera specialiserade konsultföretag med sådan kompetens finns i Sverige.

För den medicinska bedömningen av möjligt samband mellan fukt/mögel och symtom är det normalt tillräckligt att fuktskada eller synligt mögel konstaterats. Luftprover med analys av flyktiga ämnen, mögel eller bakterier utförs ibland, men tillför inget ytterligare.

2. Eliminera den skadliga miljöexponeringen. För att åtgärda brister i inomhusmiljön på rätt sätt krävs också kompetens. Fukt- och mögelskador skall saneras på ett sådant sätt att byggnadens brukare inte utsätts för potentiellt skadliga partiklar (t ex mögelsporer), vilket kan frisättas vid arbetet. Evakuering bör övervägas under sanering. Likaså kan temporär omplacering övervägas vid besvär relaterade till inomhusarbetsmiljön innan brister i byggnaden åtgärdats.

3. Sedvanlig läkemedelsbehandling och principer för sjukskrivning vid astma, rinit, hudbesvär (se respektive översikt).

4. Informera och stilla den oro för allvarlig sjukdom som patienten ofta har. Det finns inga belägg för att vistelse i miljöer med fukt- och/eller mögelskador orsakar ökad risk för t ex cancer, reproduktionsstörningar eller neurologiska sjukdomar.

Skriftligt informationsmaterial finns t ex från Arbets- och miljömedicin i Stockholm eller Göteborg (pdf).

5. Remiss till allergolog eller arbetsmiljö- och miljömedicinsk enhet för sambandsutredning kan skickas om misstanke skulle uppkomma om astma hos barn orsakad av fukt/mögel. I sådana fall är det naturligtvis särskilt viktigt med skyndsam identifiering och elimination av exponering för fukt/mögel.

 

UPPFÖLJNING


Överväg gärna remiss eller annan kontakt med företagshälsovård (arbetsmiljö) eller arbets- och miljömedicinsk specialistenhet (arbets- eller bostadsmiljö). Uppföljning krävs alltid (elimination av exponeringen, monitorering av astma eller andra besvär).

Ofta finns fler drabbade personer än den aktuella patienten. Utredning av personer på en arbetsplats eller i en bostadsfastighet kräver delvis annan metodik. Detta beskrivs närmare t ex på webbplatsen Swesiaq.se. I dessa fall kan Företagshälsovård eller Arbets- och miljömedicin medverka vid utredningen.

Klinisk erfarenhet talar för att symtomen vanligtvis förbättras eller går tillbaka helt om fukt-/mögelproblemen åtgärdas på ett adekvat sätt. I svårare fall med lång exponering och multipla symtom kan besvären bli långvariga (månader) trots att adekvata åtgärder vidtagits. Enligt en Cochraneöversikt finns måttliga vetenskapliga bevis för att sanering av fukt/mögel i inomhusmiljön minskar astmasymtom, medicinering med astmaläkemedel och frekvensen av luftvägsinfektioner.


 


ICD-10

Kronisk rinit J31.0
Konjunktivit, ospecificerad H10.9
Rosacea, ospecificerad L71.9
Seborroisk dermatit (eksem) L21
Atopiskt eksem, ospecificerat L20.9
Dermatit, ospecificerad L30.9
Erytematöst tillstånd, ospecificerat L53.9
Pruritus, ospecificerad L29.9
Dermografisk urtikaria L50.3
Parosmi R43.1
Andra specificerade generella symtom och sjukdomstecken R68.8

 

Referenser


WHO guidelines for indoor air quality: dampness and mould. World Health Organization, WHO, Geneva 2009 (se länk).

SWESIAQ:s modell för innemiljöutredningar (se länk).

Torén K, Albin M, Järvholm B (red). Systematiska kunskapsöversikter; 1. Betydelsen av fukt och mögel i inomhusmiljö för astma hos vuxna. Arbete och Hälsa 2010;44(8) (se länk).

Sauni R., Uitti J., Jauhiainen M., Kreiss K., Sigsgaard T., Verbeek J. Remediating buildings damaged by dampness and mould for preventing or reducing respiratory tract symptoms, infections and asthma. Cochrane Reviews 2011.

Arbetsmiljöverket 2001. Handlingsplan för att hantera sjuka-hus-problem (se länk).

Folkhälsomyndigheten 2014 allmänna råd om fukt och mikroorganismer (se länk).

Faktablad inomhusmiljö Stockholm (se länk).

Faktablad inomhusmiljö Göteborg (se länk).
 

Copyright © Internetmedicin 2014
ID: 4157

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Fukt- och mögelrelaterade hälsobesvär

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.






LÄKARE

Research Physician
AstraZeneca, Mölndal



Överläkare till vuxenpsykiatri
Lund/ Landskrona/ Eslöv


Överläkare kardiologi och internmedicin
till VO Närsjukvård i Hässleholm



Specialistläkare/ överläkare
Ögonkliniken Jönköpings sjukvårdsområde


Distriktsläkare
till Vårdcentralen Ljungsbro


Sektionschef
Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Område 2, Beroende


Specialistläkare i allmänmedicin
Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU), Ortopedi, Akutmott, Mölndal


Specialistläkare
Kirurgkliniken, öron-, näs- och halsmottagningen, Värnamo sjukhus


Underläkare, leg
Kirurgkliniken, Värnamo sjukhus


Specialistläkare/ överläkare
Kirurgkliniken, Värnamo sjukhus

AT-LÄKARE

Underläkare, leg
Kirurgkliniken, Värnamo sjukhus
SJUKSKÖTERSKOR

Sjuksköterskor
Specialistmedicinklinik, avdelning 42 och 51, Trollhättan