annons
annons
Hälsenetendinos
Författare Distriktsläkare Sverker Nilsson, Neptunuskliniken/Varberg
Professor Jon Karlsson, Ortopedkliniken/Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Granskare Professor Urban Lindgren, Ortopedkliniken/Huddinge Universitetssjukhus
Uppdaterad 2014-03-27
Specialitet Ortopedi, Idrottsmedicin
Skriv ut
annons


BAKGRUND
 

Hälsenan är kroppens tjockaste och starkaste sena. Den utsätts dagligen för mycket kraftig belastning, t ex i samband med gång eller löpning.

Den vanligaste orsaken till kronisk smärta i hälsenan är överbelastning. Orsaken till smärtan är dock ofta otillräckligt känd. Trots ett flertal studier föreligger inte fullständig kunskap om varför det gör ont i hälsenan vid t ex kronisk överbelastning. Därför är nomenklaturen avseende orsaker och diagnostik ofta oklar. Inflammation (”tendinitis”) nämns ofta, men det finns inga klara bevis på att det föreligger inflammatoriska förändringar i hälsenan vid kroniska problem.

 

Orsaker
 

Överbelastningsskada i hälsenan kan uppkomma i samband med:
 

  • ensidig och upprepad belastning
  • för hög träningsintensitet
  • belastning på hårt underlag, t ex löpning på asfalt

Viktuppgång och trånga skor som klämmer kan öka symtomen, men orsaken är alltid att hälsenan belastas mer än den tål. I vissa fall finns dock ingen känd orsak.


 

SYMTOM
 

  • Vid peritendinit föreligger krasande ljud (krepitationer) vid rörelse av foten. Peritendinit är en akut inflammation mellan senan och paratenon. Vid detta tillstånd föreligger dock ingen skada på själva senan.
     
  • Smärta vid belastning. Ofta är denna smärta mest uttalad efter ett träningspass.
     
  • Vilovärk och stelhet, speciellt efter belastning. Morgonstelhet är ett vanligt och ofta svårbemästrat symtom.


KLINISKA FYND
 

  • Krepitationer vid peritendinit (relativt sällsynt).
  • Smärta vid palpation. Smärtan kan vara relativt uttalad.
  • Uppdrivning och ömhet över eller framför senan. En ömmande knöl i själva senan, cirka 3-5 cm ovan infästningen i hälbenet, är ett vanligt symtom. Denna ömmande knöl talar för att det föreligger tendinos (degenerativ förändring) i själva senan.


DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

  • Totalruptur av hälsenan
  • Underbenstrombos
  • Gastrocnemius ruptur


UTREDNING
 

Ultraljudsundersökning alternativt magnetkameraundersökning kan visa skada på senan (tendinos), alternativt inflammation i bursan som ligger i anslutning till hälsenefästet. Tendinos betyder att det föreligger degenerativ förändring i senan lokaliserat till den ömmande delen. Men samtidigt är det viktigt att betona att diagnosen ställs primärt genom en bra klinisk undersökning. Radiologisk utvärdering är endast ett komplement till den kliniska undersökningen och är ofta inte nödvändigt, t ex kan rehabilitering påbörjas utan att ställa någon radiologisk diagnos.


 

BEHANDLING
 

Initialt ges ofta inflammationsdämpande medicin (NSAID) i tablettform, Tabl Voltaren T 50 mg x 3, Kaps Orudis 100 mg x 2, Tabl Brufen 600 mg x 2 eller Gel Orudis utvärtes x 2. Det har dock visat sig att smärtan i hälsenan inte primärt beror på inflammation, vilket betyder att inflammationsdämpande mediciner huvudsakligen används för att minska symtom, speciellt smärta.

Behandling med inflammationsdämpande medel har därför relativt liten betydelse, även om det används mycket. Kortisoninjektioner är kontraindicerade p g a risk för total ruptur av senan, vilket är bevisat i ett antal studier, där enstaka fall beskrivs.

Den absolut viktigaste behandlingen är rehabilitering, som bör bedrivas med hjälp av en kunnig sjukgymnast. Det finns idag väl beskrivna rehabiliteringsprogram som används hos patienter med kroniska hälsenebesvär med god framgång. Rehabiliteringen bygger framför allt på s k excentrisk träning, men även kombinationen koncentrisk och excentrisk allsidig träning med hög belastning fungerar väl. Det är viktigt att acceptera att träningen är smärtsam för att få snabb och effektiv rehabilitering.

I enstaka fall blir operation nödvändig. I samband med ingreppet avlägsnas den skadade delen av senan, d v s borttagning av tendinosvävnad. I regel avlägsnas också den djupa slemsäcken och det bakre hörnet av hälbenet mejslas bort i syfte att minska trycket på senan om skadan ligger långt distalt i närheten av infästningen till calcaneus. Efter operationen krävs inget gips. Rehabiliteringen tar ofta lång tid, åtminstone ett halvår. Ungefär 2/3 av patienterna återhämtar sig väl och blir återställda.

Den senaste tiden har lovande resultat erhållits med s k skleroserande behandling. Detta är en smidig åtgärd som görs med hjälp av ultraljud. Injektion av ett skleroserande medel i nyinväxta kärl görs. Behandlingen är enkel för patienten, som ofta blir momentant smärtfri och kan påbörja aktvitet inom några dagar. Upprepade (3-5) behandlingar kan krävas.


Träning

Träningsprogrammet bygger på rörlighetsträning och styrketräning med tåhävningar på ett ben i trappa - gå upp snabbt och ned långsamt för att utnyttja den excentriska träningsfasen maximalt.

Träningen gör ont, speciellt till en början, vilket patienten skall informeras om och acceptera. Trots detta är träningen helt ofarlig och risken för att hälsenan går av, med total ruptur som följd, är mycket liten.

Stretching efter träning eller annan aktivitet minskar obehag och smärta, men bidrar inte till läkningen i sig.

Därutöver:
 

  • Korrigera skorna. Undvik tryck och avlasta med mjuka hälkuddar på båda sidor.
     
  • Akut peritendinit behandlas med gott resultat med Inj Heparin 15000 IE iv i 3 dagar, d v s ett blodförtunnande medel, som minskar sammanväxtningar mellan senan och paratenon.

OBS! Kortisoninjektion skall aldrig ges i hälsenan!


 

UPPFÖLJNING
 

Långvarig rehabilitering är nödvändig pga risk för återfall.

 


ICD-10

Akillestendinit M76.6
Skada på akillessena S86.0

 
Sjukskrivning

Länkar till försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen:
M76 Entesopatier (sjukdomar i perifera ligament- och muskelfästen) i nedre extremitet, med undantag för fot
S86 Skada på muskel och sena på underbensnivå

Referenser
 

Karlsson J, Thomée R, Martinson L, Swärd L. Motions- och idrottsskador och deras rehabilitering. SISU idrottsböcker – Idrottens förlag, Danagård AB, Ödeshög 1997.

Alfredson H, Lorentzon R. Intratendinous glutamate levels and eccentric training in chronic Achilles tendinosis: a prospective study using microdialysis technique. Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc. 2003 May; 11(3): 196-9.

Alfredson H. Chronic midportion Achilles tendinopathy: an update on research and treatment.
Clin Sports Med. 2003 Oct; 22(4): 727-41.

Copyright © Internetmedicin 2014
ID: 412


Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

LÄKARE

ST-läkare
Infektionskliniken, Trollhättan



Underläkare
Infektionskliniken, Trollhättan


Specialister i Psykiatri
Adecco, bemanningsuppdrag över hela Sverige



Beroendeläkare till
psykiatrin i Dalarna


Specialistläkare
Vidarkliniken, rehabilitering


Specialister i Allmänmedicin
Adecco, bemanningsuppdrag över hela Sverige


Specialistläkare
BUM Alingsås, Södra Älvsborgs Sjukhus



Sektionschef för ST- läkare
Vuxenpsykiatri i Lund


Specialistläkare i allmänmedicin
VårdcentralenTåbelund i Eslöv


1-2 ST- läkare
Vårdcentralen Gnesta


Akutläkare
NU-sjukvården, Akutverksamheten


Specialistläkare
inom Klinisk fysiologi och Nuklearmedicin !


Områdeschef
Klinisk patologi/cytologi, Danderyds sjukhus
AT-LÄKARE

ST-läkare
Infektionskliniken, Trollhättan


Underläkare
Infektionskliniken, Trollhättan
SJUKSKÖTERSKOR

Uroterapeut
Kirurgkliniken, Falun


Stomiterapeut/ Sjuksköterska
Kirurgkliniken i Falun
ÖVRIGT

Sektionschef för ST- läkare
Vuxenpsykiatri i Lund
annons
annons
annons