annons
annons
Hälsenetendinos
Författare Distriktsläkare Sverker Nilsson, Neptunuskliniken/Varberg
Professor Jon Karlsson, Ortopedkliniken/Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Granskare Professor Urban Lindgren, Ortopedkliniken/Huddinge Universitetssjukhus
Uppdaterad 2014-03-27
Specialitet Ortopedi, Idrottsmedicin
Skriv ut


BAKGRUND
 

Hälsenan är kroppens tjockaste och starkaste sena. Den utsätts dagligen för mycket kraftig belastning, t ex i samband med gång eller löpning.

Den vanligaste orsaken till kronisk smärta i hälsenan är överbelastning. Orsaken till smärtan är dock ofta otillräckligt känd. Trots ett flertal studier föreligger inte fullständig kunskap om varför det gör ont i hälsenan vid t ex kronisk överbelastning. Därför är nomenklaturen avseende orsaker och diagnostik ofta oklar. Inflammation (”tendinitis”) nämns ofta, men det finns inga klara bevis på att det föreligger inflammatoriska förändringar i hälsenan vid kroniska problem.

 

Orsaker
 

Överbelastningsskada i hälsenan kan uppkomma i samband med:
 

  • ensidig och upprepad belastning
  • för hög träningsintensitet
  • belastning på hårt underlag, t ex löpning på asfalt

Viktuppgång och trånga skor som klämmer kan öka symtomen, men orsaken är alltid att hälsenan belastas mer än den tål. I vissa fall finns dock ingen känd orsak.


 

SYMTOM
 

  • Vid peritendinit föreligger krasande ljud (krepitationer) vid rörelse av foten. Peritendinit är en akut inflammation mellan senan och paratenon. Vid detta tillstånd föreligger dock ingen skada på själva senan.
     
  • Smärta vid belastning. Ofta är denna smärta mest uttalad efter ett träningspass.
     
  • Vilovärk och stelhet, speciellt efter belastning. Morgonstelhet är ett vanligt och ofta svårbemästrat symtom.


KLINISKA FYND
 

  • Krepitationer vid peritendinit (relativt sällsynt).
  • Smärta vid palpation. Smärtan kan vara relativt uttalad.
  • Uppdrivning och ömhet över eller framför senan. En ömmande knöl i själva senan, cirka 3-5 cm ovan infästningen i hälbenet, är ett vanligt symtom. Denna ömmande knöl talar för att det föreligger tendinos (degenerativ förändring) i själva senan.


DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

  • Totalruptur av hälsenan
  • Underbenstrombos
  • Gastrocnemius ruptur


UTREDNING
 

Ultraljudsundersökning alternativt magnetkameraundersökning kan visa skada på senan (tendinos), alternativt inflammation i bursan som ligger i anslutning till hälsenefästet. Tendinos betyder att det föreligger degenerativ förändring i senan lokaliserat till den ömmande delen. Men samtidigt är det viktigt att betona att diagnosen ställs primärt genom en bra klinisk undersökning. Radiologisk utvärdering är endast ett komplement till den kliniska undersökningen och är ofta inte nödvändigt, t ex kan rehabilitering påbörjas utan att ställa någon radiologisk diagnos.


 

BEHANDLING
 

Initialt ges ofta inflammationsdämpande medicin (NSAID) i tablettform, Tabl Voltaren T 50 mg x 3, Kaps Orudis 100 mg x 2, Tabl Brufen 600 mg x 2 eller Gel Orudis utvärtes x 2. Det har dock visat sig att smärtan i hälsenan inte primärt beror på inflammation, vilket betyder att inflammationsdämpande mediciner huvudsakligen används för att minska symtom, speciellt smärta.

Behandling med inflammationsdämpande medel har därför relativt liten betydelse, även om det används mycket. Kortisoninjektioner är kontraindicerade p g a risk för total ruptur av senan, vilket är bevisat i ett antal studier, där enstaka fall beskrivs.

Den absolut viktigaste behandlingen är rehabilitering, som bör bedrivas med hjälp av en kunnig sjukgymnast. Det finns idag väl beskrivna rehabiliteringsprogram som används hos patienter med kroniska hälsenebesvär med god framgång. Rehabiliteringen bygger framför allt på s k excentrisk träning, men även kombinationen koncentrisk och excentrisk allsidig träning med hög belastning fungerar väl. Det är viktigt att acceptera att träningen är smärtsam för att få snabb och effektiv rehabilitering.

I enstaka fall blir operation nödvändig. I samband med ingreppet avlägsnas den skadade delen av senan, d v s borttagning av tendinosvävnad. I regel avlägsnas också den djupa slemsäcken och det bakre hörnet av hälbenet mejslas bort i syfte att minska trycket på senan om skadan ligger långt distalt i närheten av infästningen till calcaneus. Efter operationen krävs inget gips. Rehabiliteringen tar ofta lång tid, åtminstone ett halvår. Ungefär 2/3 av patienterna återhämtar sig väl och blir återställda.

Den senaste tiden har lovande resultat erhållits med s k skleroserande behandling. Detta är en smidig åtgärd som görs med hjälp av ultraljud. Injektion av ett skleroserande medel i nyinväxta kärl görs. Behandlingen är enkel för patienten, som ofta blir momentant smärtfri och kan påbörja aktvitet inom några dagar. Upprepade (3-5) behandlingar kan krävas.


Träning

Träningsprogrammet bygger på rörlighetsträning och styrketräning med tåhävningar på ett ben i trappa - gå upp snabbt och ned långsamt för att utnyttja den excentriska träningsfasen maximalt.

Träningen gör ont, speciellt till en början, vilket patienten skall informeras om och acceptera. Trots detta är träningen helt ofarlig och risken för att hälsenan går av, med total ruptur som följd, är mycket liten.

Stretching efter träning eller annan aktivitet minskar obehag och smärta, men bidrar inte till läkningen i sig.

Därutöver:
 

  • Korrigera skorna. Undvik tryck och avlasta med mjuka hälkuddar på båda sidor.
     
  • Akut peritendinit behandlas med gott resultat med Inj Heparin 15000 IE iv i 3 dagar, d v s ett blodförtunnande medel, som minskar sammanväxtningar mellan senan och paratenon.

OBS! Kortisoninjektion skall aldrig ges i hälsenan!


 

UPPFÖLJNING
 

Långvarig rehabilitering är nödvändig pga risk för återfall.

 


ICD-10

Akillestendinit M76.6
Skada på akillessena S86.0

 
Sjukskrivning

Länkar till försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen:
M76 Entesopatier (sjukdomar i perifera ligament- och muskelfästen) i nedre extremitet, med undantag för fot
S86 Skada på muskel och sena på underbensnivå

Referenser
 

Karlsson J, Thomée R, Martinson L, Swärd L. Motions- och idrottsskador och deras rehabilitering. SISU idrottsböcker – Idrottens förlag, Danagård AB, Ödeshög 1997.

Alfredson H, Lorentzon R. Intratendinous glutamate levels and eccentric training in chronic Achilles tendinosis: a prospective study using microdialysis technique. Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc. 2003 May; 11(3): 196-9.

Alfredson H. Chronic midportion Achilles tendinopathy: an update on research and treatment.
Clin Sports Med. 2003 Oct; 22(4): 727-41.

Copyright © Internetmedicin 2014
ID: 412

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Hälsenetendinos

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.






LÄKARE


Vårdhygienläkare
NU-sjukvården, Område Medicin, Infektionskliniken, Trollhättan


Specialist allmänmedicin
Närhälsan, Biskopsgården vårdcentral, Göteborg
AT-LÄKARE

AT-Läkare
Hässleholms sjukhusorganisation


AT-Läkare
Hallands Sjukhus Varberg


AT-Läkare
Gävle Sjukhus


AT-Läkare
Universitetssjukhuset i Örebro


AT-Läkare
Centralsjukhuset Kristianstad


AT-Läkare
Skellefteå lasarett


AT-Läkare
Gällivare Sjukhus


AT-Läkare
Skånes universitetssjukhus


AT-Läkare
Norrlands Universitetssjukhus


AT-Läkare
Piteå-Älvdals


AT-Läkare
Helsingborgs Lasarett


AT-Läkare
Alingsås lasarett


AT-Läkare
Kungälv Sjukhus


AT-Läkare
Örnsköldsviks sjukhus


AT-Läkare
Lasarettet Trelleborg


AT-Läkare
Dalarna


AT-Läkare
Hudiksvalls Sjukhus


AT-Läkare
Södra Älvsborgs Sjukhus


AT-Läkare
Sollefteå sjukhus


AT-Läkare
Sunderby sjukhus


AT-Läkare
Lycksele lasarett


AT-Läkare
Kiruna Sjukhus


AT-Läkare
Blekingesjukhuset Karlskrona


AT-Läkare
Skaraborgs Sjukhus


AT-Läkare
Kalix Sjukhus


AT-Läkare
Nu-sjukvården


AT-Läkare
Ängelholms sjukhus


AT-Läkare
Karlskoga Lasarett


AT-Läkare
Lasarettet i Motala


AT-Läkare
Sahlgrenska Universitetssjukhuset


AT-Läkare
Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand


AT-Läkare
Ängelholms sjukhus


AT-Läkare
Blekingesjukhuset Karlshamn


AT-Läkare
Centrallasarettet i Växjö


AT-Läkare
Lasarettet i Landskrona


AT-Läkare
Östersunds sjukhus


AT-Läkare
Lindesbergs Lasarett


AT-Läkare
Lasarettet i Ystad


AT-Läkare
Södersjukhuset


AT-Läkare
Danderyds Sjukhus


AT-Läkare
Vrinnevisjukhuset i Norrköping


AT-Läkare
Lasarettet Ljungby


AT-Läkare
Hallands sjukhus Halmstad


AT-Läkare
Universitetssjukhuset i Linköping


AT-Läkare
Hallands sjukhus Halmstad
SJUKSKÖTERSKOR

Sjuksköterska
Kriminalvården, Mariestad
annons
annons