Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

annons
annons
Astma, yrkesorsakad
Författare Docent, överläkare , Arbets- och miljömedicin/Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Granskare Docent Bengt Göran Hansson, Medicinkliniken/Hallands sjukhus, Halmstad
Uppdaterad 2017-03-03
Specialitet Arbets- och miljömedicin, Allergologi, Lungmedicin
Skriv ut
Patientbroschyr
Hur använder jag min Innovair inhalator?
annons



BAKGRUND


Omkring 15 % av astma med debut i vuxen ålder orsakas av yrket. Sannolikt missas ofta diagnosen. Det är också vanligt med försämring av tidigare diagnostiserad astma på grund av exponering i arbetsmiljön.

Fråga alltid om arbetsmiljö vid nydebuterad astma hos vuxna!

Yrkesastma är ett inflammatoriskt tillstånd i de nedre luftvägarna orsakat eller kraftigt förvärrat av exponering i arbetsmiljön genom immunologiska (t ex IgE-förmedlad allergi) eller andra, icke-immunologiska mekanismer.

Det är viktigt att ha en hög diagnostisk säkerhet då man ställer diagnosen yrkesastma, eftersom sjukdomen ofta får betydande konsekvenser för patienten (omplacering, arbetsbyte och försäkringsmässiga följder). Då utredningen ofta är komplicerad och kräver specialistkompetens bör alltid remiss eller annan kontakt med arbets- och miljömedicinsk specialistenhet (f d yrkesmedicinsk klinik) övervägas.

En operationell definition på yrkesastma lämplig för diagnostik lyder:
 

  1. Säkerställd astma

    och
     
  2. Yrkesexponering för ämne, process eller miljö som är känd för att orsaka astma eller kraftigt försämra redan existerande astmasjukdom

    och
     
  3. Tidssamband mellan astmasjukdom och arbete, vilket innebär minst ett av följande:
    - tidssamband mellan astmasymtom och arbete
    eller
    - signifikanta förändringar av FEV1 eller PEF tidsrelaterade till arbete
    eller
    - signifikant förändring av den bronkiella reaktiviteten mätt med metakolin eller histamin
    eller
    - debut av astma i omedelbar anslutning (inom 24 timmar) efter kraftig exponering för luftvägsirriterande ämne


För mer information om astma, se:
 

Astma - akut, vuxna

Astma, vuxna - utredning och behandling



 

ORSAKER


Yrkesastma orsakad av exponering i arbetsmiljön för hög- eller lågmolekylära ämnen eller irritanter:
 

  • Högmolekylära ämnen (allergen framför allt från växt- eller djurriket, proteiner eller glykoproteiner med molekylvikt > 5 000 Dalton) som orsakar IgE-förmedlad yrkesastma (se Tabell 1).
     
  • Lågmolekylära ämnen (molekylvikt oftast < 1 000 Dalton) med utbredd och inte sällan komplex industriell användning kan orsaka yrkesastma (se Tabell 2).
     
  • Hög exponering för irritanter är en etablerad orsak till yrkesastma. Det är sannolikt, men inte lika etablerat, att också mera låggradig irritantexponering kan orsaka yrkesastma.

    Exempel på irritanter är:
    - gaser, såsom klor och ammoniak
    - aerosoler, såsom brandrök, svetsrök och damm


Försämring av redan existerande astma:
 

  • Exponering för något av ovanstående eller andra triggerfaktorer för astma; t ex kyla, ansträngning eller psykosociala faktorer.


Tabell 1. Exempel på högmolekylära ämnen som kan orsaka yrkesastma och deras användning.

ÄmneAnvändning
MjölBagerier, kvarnar
KaffebönorKafferosterier
Handskar av latexgummiHälso- och sjukvård
KryddorKryddhantering
Tropiska växterVäxtskötare
Försöksdjur (möss, råttor)Laboratoriepersonal
Kor, svin, (kvalster)Lantbruk
Fisk, skaldjurBeredningsindustri
Enzymer (t ex papain, amylas)Laboratoriekemikalier, mjöltillsatser



Tabell 2. Exempel på lågmolekylära ämnen som kan orsaka yrkesastma och deras användning.

ÄmneAnvändning
DiisocyanaterMålarfärg, lack, hård- och mjukplast, gjuterier, lim
Syra-anhydriderFärg- och elektronikindustri
AminerDietanolamin och trietanolamin finns i bl a skärvätskor
Akrylater, t ex metakrylatPlastindustri, tandvård, nagelskulptering, lim
CyanoakrylatLim
Reaktiva textilfärgerTextilfärgning
PersulfaterFrisörkemikalie vid blekning av hår
Kobolt, kromMetallbearbetning




 

SYMTOM


  • "Typiska" astmasymtom; pip eller väsningar i bröstet, andnöd, hosta, slembildning. Nattliga symtom anses vara vanligt vid yrkesastma.
     
  • Notera särskilt symtom vid exponering för triggerfaktorer på jobbet eller i allmänmiljön som fysisk ansträngning, kyla, infektioner, luftvägsirritanter (rök, damm, gaser).
     
  • Samtidig rinit är vanligt, särskilt vid yrkesastma orsakad av högmolekylära ämnen. Rinit debuterar ofta före astma. Även konjunktivit kan förekomma samtidigt som yrkesastma.
     
  • Försämring av tidigare känd astma där det finns ett tidssamband mellan exponering på arbetet och astmaförsämring.


Vid auskultation kan ronki och förlängt exspirium föreligga.


 

DIFFERENTIALDIAGNOSER


  • Astma av annan genes än jobbet. Det förekommer ibland svårtolkad samverkan mellan exponering på jobbet och i annan miljö. Till exempel kan en kattallergisk person få astma vid exponering för irritanter på jobbet och samtidig exponering i hemmet för kattallergen. Om exponeringen i hemmet upphör, försvinner också känsligheten för irritanter på jobbet. Vidare kan yrkesastma, särskilt vid IgE-förmedlad allergi orsakad av högmolekylära ämnen, utlösa andra, tidigare sannolikt latenta allergier, t ex mot pollen. I detta fall är alltså reaktioner vid exponering i miljöer utanför arbetsplatsen sekundära till yrkesastma, vilket inte alltid är kliniskt uppenbart.
     
  • Slemhinneirritation av luftvägsirritanter i arbetsmiljön utan påvisbar bronkobstruktion.
     
  • Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). Observera att avgränsningen mot astma är långtifrån skarp. Det förekommer blandtillstånd med inslag av både astma och KOL i sjukdomsbilden.
     
  • Luktöverkänslighet, sensorisk hyperreaktivitet och andra typer av funktionella andningsstörningar.
     
  • Vocal cord dysfunction


UTREDNING


  • Sjukdoms- och yrkesanamnes

    - Tidssamband. Fråga särskilt om tidssamband mellan exponering i arbetsmiljön och symtom. Risken för yrkesastma är störst första månaderna efter en ny exponering och avtar betydligt efter ett år. Yrkesastma kan dock uppkomma även efter lång tids exponering (decennier), särskilt för vissa högmolekylära ämnen med relativt låg allergiframkallande potential, t ex mjöl. Fråga efter symtom vid särskilda arbetsmoment. Fråga om förbättring under ledighet, semester. Sådana tidssamband kan vara uttalade i samband med debut av yrkesastma men kan vara obetydliga eller saknas helt efter en tids sjukdom.

    - Rinit, konjunktivit. Kan förekomma samtidigt som yrkesastma, särskilt vid astma orsakad av högmolekylära ämnen. Symtom vid särskilda arbetsmoment.

    - Atopi (ökad allergibenägenhet, t ex hösnuva som barn) ökar risken för yrkesastma av högmolekylära ämnen men inte för lågmolekylära, t ex diisocyanater. Det är oklart om atopi ökar risken för yrkesastma vid exponering för irritanter.

    - Exponering. Fråga om arbetsplats, arbetsuppgifter och om möjligt efter specifika exponeringar.


     
  • Klinisk undersökning
    - Lungauskultation
    - Inspektion av nässlemhinnan med främre rinoskopi vid misstanke om samtidig rinit
     
  • Spirometri med reversibilitetstest. I första hand för att diagnostisera KOL som definieras som irreversibel luftvägsobstruktion, d v s obstruktiv ventilationsinskränkning och negativt reversibilitetstest. Positivt reversibilitetstest brukar definieras som ökning av FEV1 med > 12 procentenheter och > 200 ml efter bronkdilatation.
     
  • Allergiutredning. Överväg test av specifikt IgE vid högmolekylar exponering. Allergiscreening med blodprov eller pricktest för att påvisa annan allergi för bedömning av ökad allergibenägenhet (atopi) eller för differentialdiagnostik.
     
  • PEF-mätningar. Gärna minst fyra gånger dagligen under två veckor i arbete och två veckor utan exponering. Dygnsvariabiliteten (dagens högsta värde minus dagens lägsta värde dividerat med dagens medelvärde) beräknas. Mer än 20 procents dygnsvariabilitet under minst två arbetsdagar och normal variabilitet (< 20%) under lediga dagar talar för yrkesastma. Också mönster i PEF-mätningarna med låga värden under arbetsdagar eller sjunkande värden under arbetsveckan talar för yrkesastma. För optimal planering och utvärdering bör PEF-mätningar helst göras i samarbete med arbetsmedicinsk specialistmottagning.
     
  • Metakolin- eller annat provokationstest. Utförs vid lung-, allergimottagning, kliniskt fysiologiskt laboratorium eller ibland vid arbetsmedicinsk mottagning. Ökad känslighet vid provokationstest förekommer ofta vid astma men även vid andra tillstånd med inflammation i luftvägarna (rinit, bronkit, alveolit, sarkoidos).
     
  • Kväveoxid (NO) i utandningsluft. Utförs vid samma typ av mottagningar som provokationstester. Förhöjt NO tyder på luftvägsinflammation, t ex astma.

Överväg alltid remiss till arbets- och miljömedicinsk specialistenhet (f d yrkesmedicinsk klinik).

Diagnosen yrkesastma kan sättas om utredningen påvisat säkerställd astma (typiska astmasymtom och påvisad variabel luftvägsobstruktion), yrkesexponering känd för att orsaka astma eller försämra existerande astmasjukdom och tidssamband mellan astmasjukdom och arbete enligt den operativa definitionen ovan.


 

BEHANDLING


Avbryt exponeringen som orsakat astma när diagnosen yrkesastma är klarlagd. Dessförinnan kan tillfällig omplacering övervägas vid misstänkt yrkesastma och uttalade besvär. I vissa fall, framför allt vid astmaförsämring av exponering på jobbet, kan det räcka med att exponeringen begränsas kraftigt.

Sedvanlig astmabehandling (se Astma, vuxna - utredning och behandling). Inled helst med enbart kortverkande beta-2-stimulerare vid behov och avstå om möjligt från inhalationssteroider tills diagnosen är klarlagd.

Läkemedelsbehandling vid yrkesastma är inget alternativ till att avbryta exponeringen. Läkemedel kan endast under en begränsad tid förbättra symtomen som tenderar att bli allt allvarligare och svårbehandlade om exponeringen kvarstår. Dödsfall i yrkesastma finns beskrivna trots behandling men med fortsatt exponering.


 

UPPFÖLJNING


Överväg alltid remiss eller annan kontakt med företagshälsovård eller arbets- och miljömedicinsk specialistenhet. Uppföljning krävs alltid (elimination av exponeringen, monitorering av astma etc).

Läkarens uppgift är diagnostik, bedömning av samband mellan exponering och astma och noggrann dokumentation. Dessa uppgifter behövs för ställningstagande till beslut om att den skadliga exponeringen skall upphöra eller i vissa fall begränsas kraftigt. Utredningsresultaten behöver kommuniceras till arbetsgivaren. Företagshälsovård är en viktig deltagare i denna process.

Sjukskrivning kan bli aktuell, v g se försäkringsmedicinskt beslutsstöd. Efter upphörd yrkesexponering avtar ofta symtomen långsamt under vanligen månader. I ungefär hälften av fallen med yrkesastma blir astmasjukdomen bestående efter upphörd exponering. Det brukar anges att ju snabbare exponeringen upphör desto större chans till symtomfrihet.

I läkarens uppgifter ingår att informera om möjlighet att anmäla arbetsskada till Försäkringskassan och/eller annan försäkring, t ex Afa som de allra flesta anställda är försäkrade hos genom avtal mellan arbetsmarknadens parter. Fackförbund kan vid behov bistå vid anmälan till Afa. Försäkringskassan kan vid godkänd arbetsskada ersätta ekonomisk skada och i vissa fall bidra till omskolning och rehabilitering. Afa ger vid godkänd arbetsskada ersättning för medicinsk invaliditet.

 

Blanketter
 

Astma Control Test (ACT)



ICD-10

Astma, ospecificerad J45.9
Yrkesmässig exponering för andra specificerade riskfaktorer Z57.8

 
Sjukskrivning

Länkar till försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen:
J45 Astma
Z57 Yrkesmässig exponering för riskfaktorer

Referenser


Brisman J. Yrkesallergologi. In: Hedelin G, Larsson K. eds. Allergi och astma. Lund, Studentlitteratur 2009, 371-379.

Torén K, Brisman J, Olin AC, Blanc PD. Asthma on the job: work-related factors in new-onset asthma and in exacerbations of pre-existing asthma. Respir Med. 2000; 94:529–535.

Bernstein, I.L. et al., Asthma in the workplace and related conditions. 2006, New York Taylor & Francis.


 

Copyright © Internetmedicin 2017
ID: 3607

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Astma, yrkesorsakad

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Kompetensutveckla dig. Tjänstgör på hel- eller deltid i Sverige eller Mali.
Försvarsmakten


ST-läkare i Akutsjukvård
Alingsås Lasarett, Kliniken för akutmottagning och administration


Bröstkirurg till Kirurgkliniken
Kliniken för kirurgi och urologi på Mälarsjukhuset, Eskilstuna


Specialistläkare/Överläkare till Bipolärmottagningen
Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatri Affektiva, Bipolärmottagning


Specialist allmänmedicin
Järvsö Din hälsocentral


Specialistläkare/ Kataraktkirurg till Ögonsjukvården Sörmland
Ögonsjukvården Sörmland, Mälarsjukhuset Eskilstuna


Pediatriker med erfarenhet från Primärvården
KRY


Leg. läkare med erfarenhet från primärvården
KRY

annons
annons