Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

annons
annons
Echinokockos (blåsmasksjuka, dvärgbandmask)
Författare Professor , Infektion/Göteborgs Universitet
Granskare Docent Jonas Hedlund, Infektionskliniken/Karolinska Universitetssjukhuset Solna
Uppdaterad 2017-06-14
Specialitet Infektion
Skriv ut
annons



BAKGRUND


Echinokockos är ett samlingsnamn på sjukdomar orsakade av olika parasiter inom släktet Echinococus. Den orsakas av bandmaskar som har hund, varg eller räv som slutvärd och betande djur, gnagare eller människa som mellanvärd. Parasiten smittar genom att ägg kommer in i munnen och sväljs. Sannolikt sker detta via kontaminerad miljö ex jägare som äger hundar och jordbrukare anses vara en riskgrupp. Det har aldrig visats att konsumtion av bär, svamp eller trädgårdsprodukter är en riskfaktor. Parasiten penetrerar tarmen och förs med blodet till framför allt lever och lunga.

Äggen tål inte kokning, men klarar av temperaturer i en vanlig frysbox (ca -20 ºC). Infektionen är mycket ovanlig hos människa. Expanderande cystor i viscerala organ kan utvecklas.

Echinokockos är en anmälningspliktig sjukdom enligt smittskyddslagen.

Det finns två kliniskt viktiga varianter av echinokockos:
 

  1. Hundens Echinococcus granulosus
  2. Rävens Echinococcus multilocularis


Hundens dvärgbandmask (cystisk echinokockos)

Hundens dvärgbandmask (Echinococcus granulosus) har framför allt idisslare som mellanvärd. Humana fall ses huvudsakligen i form av personer som vuxit upp i nära kontakt med fårskötsel i Balkanområdet, mellersta östern, sydostasien eller Afrika. 30 personer/år födda i andra länder brukar få diagnosen i Sverige. Denna mask har sedan många år endast påträffats enstaka gånger i Sverige, senast i samband med renslakt 95-96. Den har påträffats hos vargar i Finland, men ej i Sverige.

Cystor bildas främst i lever (50-70 %) och lunga (20-30 %) men kan drabba alla delar av kroppen, även centrala nervsystemet. De unilokulära cystorna växer till ca 5-10 cm diameters storlek första åren och därefter i långsammare takt i årtionden. En del cystor blir inaktiva efter flera år och en del kan spricka och försvinna. Förkalkningar kan ses även i aktiva cystor. Levercystor växer långsammare än lungcystor. Diagnosen är inte sällan ett bifynd vid utredning av annan sjukdom.

 

Rävens dvärgbandmask (alveolär echinokockos)

Echinococcus multilocularis förekommer i större delen av Europa. Störst utbredning har den i alptrakterna där ca 50 % av alla rävar är smittade. Även hundar kan bli smittade. Oftast är gnagare mellanvärdar, men ibland även människa.

I februari 2011 påvisades dvärgbandmask för första gången hos en räv i Sverige (Uddevallatrakten). Sedan dess har man analyserat ett stort antal rävar runt om i Sverige. Enstaka smittade rävar har hittats på andra orter och nya fynd har rapporterats från Uddevallatrakten, vilket tyder på att det finns spridd smitta som dock fortfarande är av liten omfattning.

Echinococcus multilocularis är svårbehandlad hos människa och kan orsaka allvarlig leversjukdom. Den sprider sig aggressivt genom lateral avknoppning av cystor och liknar i levern en malign tumörsjukdom. Även i områden i Europa där rävens dvärgbandmask varit vanlig har antalet humana fall varit sällsynta.


 

SYMTOM


Echinococcus granulosus
 

  • De flesta är symtomfria.
     
  • Ofta dröjer det flera år från smittotillfället till dess att cystorna är stora nog att orsaka symtom genom tryck på omkringliggande vävnader.
     
  • Tyngdkänsla i buken.


Echinococcus multilocularis

Vanliga symtom är:
 

  • leversvikt
  • ikterus
  • buksmärta

Symtomen debuterar ca 5-15 år efter smitta.


 

DIAGNOS


  • CT buk, ultraljud
     
  • Serologi - Folkhälsomyndigheten har specifik ELISA-metod och Western blot mot både Echinoccus granulosus och multilocularis med hög sensitivitet och specificitet (se länk).
     
  • Diagnostisk aspiration av cystinnehåll kan medföra risk för anafylaktisk reaktion och bör därför undvikas men kan i mikroskop påvisa parasitdelar (protoscolices eller hakar) och vitalfärgning kan ge information om aktivitet.


Figur 1. Echinococcus granulosus-cystor i lever, exempel 1.
 

echinokockos1.jpg



Figur 2. Echinococcus granulosus-cystor i lever, exempel 2.
 

echinokockos2.jpg



Figur 3. Echinococcus granulosus-cysta i vänster ovanlob.
 

echinokockos3.jpg




 

BEHANDLING


Echinococcus granulosum

Cystaktivitet är en viktig parameter för avgörande av behandling. Det finns ett klassificeringssystem från WHO för att avgöra aktivitet i cystan:
 

  • Inaktivitet - expektans om cystan är helt inaktiv och det inte föreligger några kliniska symtom.
     
  • Aktivitet - cysta med något form av tecken på aktivitet: Albendazol (Zentel, licenspreparat) 400 mg x 2 i flera veckor, t ex 4 veckor i 2 omgångar med några veckors mellanrum.

Kirurgisk resektion kan bli aktuellt om cystan orsakar trycksymtom eller om den blir ett fokus för upprepade infektioner i lungan. Viktigt att det inte blir något spill av cystinnehållet då detta kan medföra spridning av infektionen. Behandling med Albendazol brukar ges minst 1 vecka före operation och 4 veckor därefter.


Echinococcus multilocularis

Behandlas alltid. Framsteg har gjorts på senare år med kronisk medicinsk behandling av denna tidigare ofta dödliga sjukdom. Medelöverlevnaden efter diagnos har ökat från 3 år på 70-talet till 20 år på 2000-talet. Kirurgiska ingrepp rekommenderas om infektionen upptäcks tidigt och radikal resektion med minst 2 cm marginal är möjlig att utföra.

Behandling med albendazol (Zentel, licenspreparat) 10-15 mg/kg varje dag under minst 2 år.

Enstaka fall av levertransplantation har utförts.


 

KOMPLIKATIONER


  • Livshotande anafylaktisk chock kan uppstå om en cysta spricker eller cystinnehållet läcker ut i buken av annan orsak, t ex i samband med operation eller incision, eftersom vätskan i cystorna innehåller stora mängder maskmaterial
     
  • Gallvägsobstruktion, ikterus
     
  • Portal hypertension


PROFYLAX


Effekten av profylaktiska åtgärder är mycket svårvärderade på grund av den långa inkubationstiden på 5-15 år. Trots att dvärgbandmasken nu hittats i Sverige kan man, precis som tidigare, fortsätta att äta bär, svamp och grönsaker. Utifrån de studier som finns i dag bedöms risken att smittas med dvärgbandmask genom bär, svamp och grönsaker vara ytterst liten. Livsmedelsverket ger därför inga specifika råd för att undvika att smittas av dvärgbandmasken via mat.

Vidare kan det bli aktuellt med råd om faecesprovtagning på hundar och avmaskning av misstänkt smittade hundar var 28:e dag med prazikvantel eller epsiprantel.

Hundar som medföljer på resor till Centraleuropa kan riskera att smittas. Smittade hundar kan sannolikt sprida sjukdom både genom kontamination med avföring och via ägg på pälsen. Det är av detta skäl mycket viktigt att hundar och katter, som fått följa med på en utlandssemester, blir avmaskade vid återkomsten till Sverige.


 

ICD-10

Echinococcus granulosus-infektion i levern B67.0
Echinococcus granulosus-infektion i lunga B67.1
Echinococcus granulosus-infektion i benvävnad B67.2
Echinococcus granulosus-infektion med annan eller multipel lokalisation B67.3
Icke specificerad Echinococcus granulosus-infektion B67.4
Echinococcus multilocularis-infektion i levern B67.5
Echinococcus multilocularis-infektion med annan eller multipel lokalisation B67.6
Icke specificerad Echinococcus multilocularis-infektion B67.7
Icke specificerad echinokockos i levern B67.8
Annan och icke specificerad echinokockos B67.9

 

Referenser


Mandell, Principles and Practice of Infectious Diseases, sixth edition; Echinokockosis sid 3290-3292.

Folkhälsomyndigheten - Sjukdomsinformation om rävens dvärgbandmask, echinococcus multilocularis

Brunetti F, Kern P, Vuitton DA, Expert consensus for the diagnosis and treatment of cystic alveolar echinokockosis in humans. Acta Trop 114;1-16, 2010.

Kern P. Curr Opin Infect Dis. 2010 Oct;23(5):505-12. Clinical features and treatment of alveolar echinokockosis.

Reuter S, Jensen B, Buttenschoen K, Kratzer W, Kern P. Benzimidazoles in the treatment of alveolar echinococcosis: a comparative study and review of the literature. J of Antimicrobiol Chemotherapy: 46 (3): 451-456, 2000.
 

Copyright © Internetmedicin 2017
ID: 3590

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Echinokockos (blåsmasksjuka, dvärgbandmask)

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Kompetensutveckla dig. Tjänstgör på hel- eller deltid i Sverige eller Mali.
Försvarsmakten


Leg. läkare med erfarenhet från primärvården
KRY


Specialist allmänmedicin
Järvsö Din hälsocentral


ST-läkare i Akutsjukvård
Alingsås Lasarett, Kliniken för akutmottagning och administration


Bröstkirurg till Kirurgkliniken
Kliniken för kirurgi och urologi på Mälarsjukhuset, Eskilstuna


Pediatriker med erfarenhet från Primärvården
KRY


Specialistläkare/ Kataraktkirurg till Ögonsjukvården Sörmland
Ögonsjukvården Sörmland, Mälarsjukhuset Eskilstuna


Specialistläkare/Överläkare till Bipolärmottagningen
Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatri Affektiva, Bipolärmottagning

annons
annons