Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

annons
annons
Akut artrit, differentialdiagnoser
Författare Med dr , Reumatologkliniken/Danderyds Sjukhus
Granskare Professor Urban Lindgren, Ortopedi/Karolinska Institutet
Uppdaterad 2017-02-07
Specialitet Reumatologi
Skriv ut
annons



HUVUDSAKLIGEN MONOARTRITER
 

1. Septisk artrit
 

Klinik

Oftast monoartrit. Ej nödvändigtvis "septiskt" allmäntillstånd. De flesta patienter är febrila, men i övrigt relativt opåverkade. Feber i lägre grad hos immunsupprimerade.

Ledstatus behöver ej vara dramatiskt, särskilt inte vid immunosuppressiv behandling eller glukokortikoidterapi. Smärtan är dock oftast svår och svårighet att röra leden föreligger.

Drabbar ytterst sällan i övrigt frisk individ. Överväg diagnosen i följande fall:
 

  • Etyliker
  • Intravenösa missbrukare eller då intravenösa ingångar etablerats inom sjukvården
  • Malignitet
  • Långvarig diabetes mellitus med komplikationer
  • Njursvikt, dialys
  • Allmäninfektion
  • Tuberkulos
  • Cytostatikaterapi
  • Långvarig glukokortikoidterapi
  • Grava leddestruktioner p g a kronisk artrit eller artros
  • Ledimplantat
  • Nyligen genomgången ledinjektion
  • Behandling med biologiska läkemedel såsom TNF alfa-blockerande läkemedel (Remicade, Enbrel, Humira, Simponi, Cimzia), B-cellshämmare (Mabthera), Orencia eller RoActemra.


Diagnostik

Vid direkt penetrerande skador föranleder anamnes och status misstanke, exempelvis vid djurbett. Tänk på taggar vid trädgårdsarbete.

Hematogent spridd infektion är vanligast. Leta infektionsfoci i anamnes och status. OBS! Tandstatus.

Vid misstanke om septisk artrit skall leden punkteras oavsett tid på dygnet:
 

  1. Odla ledvätska.
     
  2. För försök till snabbare diagnostik kan direktfärgning för bakterier begäras.
     
  3. Syn-LPK vanligen (50-)70-200 x 109/l, > 70 % polynukleära celler (OBS överlappning mot kristallartriter och ilskna reaktiva artriter). Syn-LPK < 50 x 109/l utesluter inte septisk artrit, men gör diagnosen mindre sannolik.
     
  4. Syn-Laktat > 11 mmol/l kan tala för septisk artrit, < 7 mmol/l talar emot. Analysen kan ge vägledning, men får inte ersätta odling och Syn-LPK.
    Både laktatanalysen och glukoskvot är osäkra analyser p g a falskt positiva fynd vid den viktiga differentialdiagnosen RA-skov.
    Syn-glukos < 80 % av B-glukos kan tala för septisk artrit, men lågt Syn-glukos kan också ses vid aseptisk artrit, t ex RA.
     
  5. Odla från alla tänkbara foci, inklusive blod.
     
  6. Tag B-LPK, B-celler samt CRP och SR som utgångsvärden.
     
  7. Akut röntgen av leden som utgångsbild.
Visa översikt "Septisk artrit"


2. Gikt
 

Klinik

Oftast urakut monoartrit drabbande personer över 50 års ålder. Vanligast i stortåns grundled, därefter i fallande frekvens subtalarled, fotled, knä, armbåge, handled.

Kronisk gikt (ca 10 % av giktfallen) är ofta polyartikulär och utvecklas först efter flera år med recidiverande akut gikt.
 


Riskfaktorer
 

  • Metabola syndromet
  • Hyperlipidemi
  • Diuretikaterapi
  • Alkohol i alla former, även episodiskt i måttliga mängder strax före attackdebut
  • Psoriasis
  • Stor kroppsmassa
  • Ciklosporinterapi
  • Lågdos ASA


Diagnostik
 

  • Fynd av tofi på fingrar, tår, näsvingar eller öron tyder på gikt, men ses i färre än 10 % av fallen.

  • Polarisationsmikroskopi av ledvätska med påvisande av uratkristaller. Om provet förvaras och transporteras i kylskåpstemperatur kan analysen utföras flera dygn efter provtagningstillfället.

  • Syn-LPK kan vara högt, > 50 x 109/l, och överlappa värden som ses vid septisk artrit och pyrofosfatartrit.

  • Vid hög uratkoncentration ser ledvätskan ut som gultonad filmjölk.

  • Bestämning av P-urat är av mindre värde, då ca 40 % av patienterna med akut gikt har P-urat inom referensintervallet upp till 480 μmol/L för män. S-urat < 360 μmol/L talar dock mycket starkt emot gikt.

  • Observera att artrit vid hyperurikemi inte är synonymt med gikt.

  • Hyperurikemi med allmän led- och muskelvärk är inte gikt.

Visa behandlingsöversikt - Gikt


3. Pyrofosfatartrit


Klinik

Oftast akut monoartrit drabbande personer över 65 års ålder. Vanligast i knä, därefter i fallande frekvens fotled, handled, armbåge och axel.


Riskfaktorer

Ospecifik påfrestning såsom:
 

  • Nyligen genomgången generell infektion
  • Nyligen genomgången operation
  • Artros
  • Kondrokalcinos


Diagnostik
 

  1. Polarisationsmikroskopi av ledvätska med påvisande av kalciumpyrofosfatkristaller. Det råder oenighet om hur ledvätskan skall samlas. Enligt vissa källor löser EDTA upp pyrofosfatkristallerna, enligt andra kan provet tas i EDTA-rör. Med hänsyn till osäkerheten är det säkrast att använda heparinrör.
    Om provet förvaras och transporteras i kylskåpstemperatur kan analysen utföras flera dygn efter provtagningstillfället.

  2. Syn-LPK kan vara högt och överlappa värden som ses vid septisk artrit och gikt.

  3. Vid hög kristallkoncentration ser ledvätskan ut som filmjölk.

  4. Inga blodanalyser är av värde för diagnostiserande av pyrofosfatartrit.

4. Traumiterativ artrit
 

Ledutbredning

Monoartrit efter upprepad ovan rörelse i leden.

Diagnostik

Anamnes

 

5. Posttraumatisk artrit


Klinik

Monoartrit 12-24 h efter direkt trauma mot leden. Hemartros ger värk, svullnad och värmeökning inom 15 min (- 2 h) efter direkt trauma mot leden.


Diagnostik

Anamnes. Vid tveksamhet om hemartros punkteras leden aseptiskt. Överväg fraktur som engagerar ledytan och uteslut detta med röntgenundersökning.


 

HUVUDSAKLIGEN OLIGOARTRITER (2-4 LEDER)
 

1. Reaktiv artrit
 

Klinik
 

  • Asymmetrisk oligoartrit i stora och mellanstora leder, särskilt i nedre extremiteterna.

  • Drabbar oftast yngre.

  • Debut 1-5 veckor efter bakteriell ÖLI, enterit eller urogenital infektion.

  • Infektionen är ibland asymtomatisk, särskilt vid Yersinia-enterit.

  • Symtomdebuten är subakut, symtommaximum inom 2 veckor, stabila symtom i 2-4 veckor, utläkning efter 2-6 månader.

  • Fler än hälften av patienterna har kvarstående lindriga symtom mer än ett år efter debuten, 10-20 % får kronisk artrit.

Symtom

Ofta förekommer:

  • Entesopatibesvär
  • Sakroiliacavärk
Ibland förekommer:
  • ”Korvtå” (daktylit)
  • Konjunktivit
  • Uretrit/prostatit
Sällan förekommer:
  • Balanitis circinata
  • Keratodermi i fotsulorna
  • Erythema nodosum (Yersinia)

Orsaker
 

  • Yersinia (vanligast i Sverige)
  • Salmonella
  • Shigella
  • Campylobacter
  • Chlamydia trachomatis
  • Chlamydia pneumoniae
  • Clostridium difficile
  • Beta-hemolyserande streptokocker grupp A
  • Giardia lamblia
  • Enstaka fall av UVI med E. coli


Diagnostik
 

  1. Anamnes (utlandsvistelse, infektionsanamnes, sexualanamnes).
    De bakteriella infektionerna kan ha förlöpt subkliniskt (25 % av postenteriska och 40 % av postveneriska fall).

  2. Ledutbredning

  3. Associerade symtom från främst hud och slemhinnor är, liksom sjukdomsförloppet, ofta karakteristiskt:

    • låg ryggvärk
    • ”korvtå”, ”korvfinger” (daktylit)
    • balanit
    • keratodermia blenorrhagica på fotsulorna
    • exantem i munhålan.

  4. Specifika kemiska laboratorieanalyser saknas.

  5. Resultat av serologisk utredning påverkar ej handläggningen.
Se även översikt: Campylobacter, Shigella, Yersinia


2. Akut sarkoidos
 

Klinik
 

  • Bilaterala fotledsartriter med påtaglig periartikulär svullnad.

  • Subakut insjuknande hos yngre individ med måttlig feber, ibland också rethosta eller retrosternalt obehag.

  • Erytema nodosum kan förekomma.

  • Benignt förlopp med ledsymtom övergående inom 3-4 månader.

  • Sällsynt (< 10 %) med övergång i kronisk sarkoidos


Diagnostik
 

  1. Anamnes och status

  2. Lungröntgen, påvisande av bilaterala hiluslymfom (BHL). Kan uppträda veckor efter artritdebuten.

  3. Analys av S-Ca och S-ACE har inget värde vid diagnostik av akut sarkoidosartrit

3. Artrit/artralgi vid viros
 

Klinik
 

  • Migrerande asymmetrisk oligo/polyartikulär artrit 1-4 veckor efter virosdebut.

  • Oftast artralgier, vanligen i förening med myalgier, ibland artriter.

  • Debuterar med ospecifika virossymtom.

  • Symtomdurationen är vanligen 1-4 veckor. I vissa fall dock månader (Rubella) eller längre (parvovirus B19).


Orsaker
 

  • Influensa
  • Rubella (även vaccination)
  • Parotit
  • Hepatit B och C
  • Adenovirus
  • EB-virus (mononukleos)
  • Herpes varicellae/zoster
  • Enteroviroser (ECHO, Coxsackie)
  • Humant parvovirus B19 (parvovirus B19, erythema infectiosum)
  • Sindbis-virus ("Ockelbosjukan")
  • HIV


Diagnostik
 

  1. Anamnes och status

  2. Serologi tas ej i akut skede. Kan begäras på enstaka frågeställningar (Hepatit C, parvovirus B19, HIV), vid långdraget förlopp eller under pågående epidemi.


Övrigt

Hepatit C

Differentialdiagnostiskt viktigt vid misstänkt debut av reumatoid artrit är hepatit C. Hepatit C förlöper i 4-8% av fallen subkliniskt och debuterar istället
successivt som en reumafaktor-positiv, polyartikulär, icke-erosiv polyartrit. I de flesta fall förekommer olika autoantikroppar, vanligen i låga titrar.


Parvovirus B19
 

  • Parvovirus B19 är ett vanligt förkylningsvirus med 6-18 dagars inkubationstid.

  • Debut av exantem (erythema infectiosum, ”femte sjukan”) samt polyartralgi/polyartrit i samband med IgM-antikroppssvaret.

  • Höga IgM-titrar kvarstår 2-3 månader, IgG-titrar kvarstår livslångt.

  • 60 % av infekterade vuxna får ledsymtom, karakteristiskt i form av akut debuterande polyartralgi/polyartrit i metakarpofalangeal- och proximala interfalangealleder i händerna. Handleder, fotleder, tår, knän och armbågar kan drabbas.

  • 8 % av infekterade barn utvecklar en asymmetrisk oligoartikulär artrit med knäleder som vanligaste lokalisation.

  • Ledsymtomen kan ha en duration på mer än 2 månader i upp till 20 % av fallen.

  • Kliniken kan vara identisk med debut av reumatoid artrit, de flesta saknar dock reumatoid faktor. Parvovirus B19 ger heller inga leddestruktioner och läker ut spontant efter några månader upp till ett år.

  • Enstaka patienter utvecklar en sjukdomsbild som är förvillande lik SLE med feber, artrit, fjärilsexantem, myalgier, cytopeni, hemolys, autoantikroppar och låga komplementnivåer.


4. Borrelia-artrit
 

Klinik
 

  • Intermittenta, veckolånga attacker av monoartrit eller asymmetrisk oligoartrit.

  • Medelstora och stora leder, särskilt knän, drabbas vanligen.

  • Påtaglig sjukdomskänsla, trötthet, ibland lätt feber.

  • Artritdebut från några veckor upp till två år efter fästingbett, ofta med erythema migrans (EM) tidigare i förloppet, ej alltid observerat av patienten.

  • I drygt 50 % av fallen med obehandlad EM utvecklas artrit.

  • Artritskoven kan recidivera under 1-2 år och blir kroniska i ca 10 % av fallen.

Diagnostik
 

  1. Klinik och fästingexposition:

    • Observerat fästingbett, EM eller neuroborreliosis < 2 år före artritdebut eller samtidig förekomst av ACA (acrodermatitis chronica atrophicans)

    • Mono/oligoartrit

    • Andra orsaker till artrit exkluderade

  2. Serologisk analys:

    • Förhöjda nivåer av IgG-antikroppar mot Borrelia burgdorfii sensu latu

    • Förekomst av IgM-antikroppar och stigande titrar av IgM- och/eller IgG-antikroppar talar för aktuell sjukdom och ses tidigt i förloppet vid artrit.

    • I det sena, recidiverande stadiet av borrelia-artrit ses i regel endast isolerad kraftig IgG-stegring.

    • I endemiska områden kan upp till 25 % av befolkningen ha måttligt stegrade IgG-antikroppar utan tecken på aktuell infektion.

    • Efter antibiotikaterapi sjunker IgM och IgG långsamt inom några månader, men kan kvarstå förhöjda mer än ett år, särskilt IgG.

    • Falskt positiva IgM-titrar kan ses vid infektion av EB-virus, CMV, seropositiv (RF+) reumatoid artrit och vid andra sjukdomar med autoantikroppar. Falskt positiv IgG-stegring kan ses vid syfilis.

    • Diagnosen får inte ställas enbart på svårtolkad serologi, utan skall baseras på en sammanvägning med kliniska fynd.
Se även översikt: Borrelia

Läs mer om Borrelia hos EU: http://meduni09.edis.at/eucalb/cms_15/index.php


5. Gonokocksepsis
 

Klinik
 

  • Låggradig mono/oligoartrit, ofta med tenovaginiter.

  • Subfebrilitet, frossa, sjukdomskänsla hos ung, sexuellt aktiv individ.

  • Sällan urogenitala symtom.

  • Oömma enstaka eller glest spridda makulae eller papler, ibland hemorrhagiska, kan tala för gonokock-bakteriemi.

Diagnostik
 

  1. Uretrautstryk (män)
  2. Cervixutstryk (kvinnor)
  3. Odling från farynx, blod (positiv i ca 40 %) och rektum
  4. Alltid steril ledvätska



HUVUDSAKLIGEN POLYARTRITER (> 4 LEDER)


1. Exacerbation av en sedan tidigare känd kronisk artrit, såsom reumatoid artrit, psoriasisartrit m fl.
 

Klinik

Beror på grundsjukdomen. Varierande förlopp. Överväg septisk artrit vid monoartrit hos patient med destruerande kronisk ledsjukdom under behandling med immunhämmande farmaka.

 

2. Debut av kronisk artrit, t ex reumatoid artrit, psoriasisartropati, SLE m m

Ledutbredning:

Beror på grundsjukdomen. Se särskild översikt om reumatoid artrit.
 

Se även översikt: Reumatoid artrit


3. Artrit/artralgi vid viros
 

Se samma rubrik under avsnittet "Huvudsakligen Oligoartriter" ovan.


 

ICD-10

13. Sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven M00
Infektiösa ledsjukdomar M00
Varig artrit M00
Direktinfektioner av led vid infektionssjukdomar och parasitsjukdomar som klassificeras annorstädes M01
Gikt, ospecificerad M10.9
Andra specificerade kristallartropatier M11.8
Traumatisk artropati M12.5
Reaktiv artrit, ospecificerad M02.9
Artropatier vid andra specificerade sjukdomar som klassificeras annorstädes M14.8
D868 Artropatier vid andra specificerade sjukdomar som klassificeras annorstädes

Artrit vid borreliainfektion M01.2
A692 Artrit vid borreliainfektion

Artrit vid borreliainfektion M01.2
A692 Artrit vid borreliainfektion

Rubellaartrit M01.4
Artrit vid andra virussjukdomar som klassificeras annorstädes M01.5

 

Sjukskrivning

Länkar till försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen:

M02 Reaktiva artriter

M10 Gikt

Copyright © Internetmedicin 2017
ID: 349

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Akut artrit, differentialdiagnoser

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Bröstkirurg till Kirurgkliniken
Kliniken för kirurgi och urologi på Mälarsjukhuset, Eskilstuna


Pediatriker med erfarenhet från Primärvården
KRY


Specialistläkare/ Kataraktkirurg till Ögonsjukvården Sörmland
Ögonsjukvården Sörmland, Mälarsjukhuset Eskilstuna


Specialist allmänmedicin
Järvsö Din hälsocentral


Kompetensutveckla dig. Tjänstgör på hel- eller deltid i Sverige eller Mali.
Försvarsmakten


Leg. läkare med erfarenhet från primärvården
KRY


ST-läkare i Akutsjukvård
Alingsås Lasarett, Kliniken för akutmottagning och administration


Specialistläkare/Överläkare till Bipolärmottagningen
Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatri Affektiva, Bipolärmottagning

annons
annons