Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

annons
annons
Cancerbehandling - monoklonala antikroppar
Författare Docent , Onkologiska kliniken/Akademiska Sjukhuset Uppsala
Granskare Professor Roger Henriksson, Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland/Karolinska Universitetssjukhuset/Solna
Professor Roger Henriksson, Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland/Karolinska Universitetssjukhuset/Solna
Uppdaterad 2017-04-12
Specialitet Onkologi
Skriv ut
annons



BAKGRUND
 

Monoklonala antikroppar har använts i behandling av cancer sedan slutet av 90-talet.

För närvarande finns 22 monoklonala antikroppar som rutinmässigt används vid behandling av cancer (se tabell 1). I tillägg finns det flera antikroppar som studeras i kliniska prövningar. De flesta antikroppar som nu används innehåller ingen annan terapeutisk komponent, undantaget CD20-antikroppen ibritumomabtiuxetan (Zevalin) som är kopplad till en isotop, d v s avger radioaktivitet och brentuximabvedotin (Adcetris) och traztuzumab emtasin (Kadcyla) där antikroppen är kopplad till ett cytostatikum. Blinatumumab (Blincyto) är också speciell eftersom det är en bispecifik antikroppskonstruktion som binder till 2 olika strukturer (CD19 och CD3).

De generiska namnen för antikroppar slutar på "mab". Monoklonala antikroppar har flera olika verkningsmekanismer och vilka som är viktigast är delvist okänt och varierar mellan olika antikroppar:
 

  • Hämmar en signal som tumörcellen är beroende av för överlevnad/tillväxt
  • Aktiverar immunsystemet via komplement
  • Aktiverar immunsystemet via NK/T celler

Monoklonala antikroppar har lång halveringstid och kan därför ges med flera veckors mellanrum. Administreringen är intravenös eller subkutan.

Antikropparna odlas fram i celler från någon annan djurart, framför allt mus. Några av antikropparna är chimära (mix human/mus), men de flesta är helt humaniserade. Praktiskt har detta liten betydelse eftersom antikroppsbildning mot musinslaget är extremt sällsynt. De två mest använda antikropparna är rituximab (Mabthera) vid behandling av lymfom och trastuzumab (Herceptin) vid behandling av bröstcancer.


Tabell 1. Monoklonala antikroppar som används vid cancerbehandling.

NamnHandelsnamnAngreppspunktViktigaste
behandlings-indikation
Viktigaste
biverkningar
alemtuzumabMabCampathCD52KLLUttalad infektions-känslighet
atezolizumabTecentriqPDL-1Lungcancer Immunaktivering
bevacizumabAvastinVEGFKolon-, lung-, bröst-, njurcancerTarmperforation, högt blodtryck
blinatumomabBlincytoCD19/CD3ALLCNS-toxicitet
brentuximab-vedotinAdcetrisCD30CD30+ lymfomPolyneuropati
cetuximabErbitux EGFKolorektal cancer, ÖNH-cancerHudbiverkningar
daratumumabDarzalex CD38MyelomCytokinfrisättning (kur 1)
denosumabXgevaRank-ligandJättecellstumör, profylax skelettproblem (alla cancerformer)Bennekros i käken
elotuzumabEmplicitiSLAMF7MyelomCytokinfrisättnig (kur 1)
ibritumomab-tiuxetan + 90Y isotopZevalinCD20Lymfom (B-cell)Pancytopeni
ipilumumabYervoyCTLA-4MelanomAutoimmuna sjukdomar
nivolumabOpdivoPD1MelanomAutoimmuna sjukdomar
obinutuzumabGazyvaroCD20Lymfom (B-cell), KLL
Cytokinfrisättning (kur 1)
ofatumumabArzerraCD20KLLCytokinfrisättning (kur 1)
olaratumabLartruvoPDGFRaSarkomCytokinfrisättning (kur 1)
panitumumabVectibixEGFKolorektal cancerHudbiverkningar
pembrolizumabKeytrudaPD1MelanomAutoimmuna sjukdomar
pertuzumabPerjetaHER2/neuBröstcancerHjärtsvikt
ramucirumabCyramzaVEGFAdenocarcinom
ventrikel/oesophagus/lunga
Hypertoni
rituximabMabtheraCD20Lymfom (B-cell) inkl KLLCytokinfrisättning (kur 1)
trastuzumab

trastuzumab emtansin

Herceptin

Kadcyla
HER2/neu

HER2/neu
Bröstcancer, ventrikelcancer

Bröstcancer
Hjärtsvikt

Trombocytopeni
Levertoxicitet



 

ALEMTUZUMAB (MABCAMPATH)


Alemtuzumab (MabCampath) är en antikropp riktad mot CD52. Uttryck av CD52 finns både på B- och T-celler. Alemtuzumab har främst använts till KLL-patienter med 17p-deletion. Andra läkemedel med bättre effekt och mindre biverkningar t ex ibrutinib har dock sista åren ersatt alemtuzumab. Alemtuzumab används fortfarande för vissa T- cellslymfom.

Även om det i föreskrifterna står att alemtuzumab ges intravenöst är det vanligast i Sverige att alemtuzumab ges subkutant, oftast via självadministration. Vid behandling av undergruppen T-Prolymfocytleukemi (T-PLL) rekommenderas dock MabCampath i.v. Alemtuzumab ges mycket sällan tillsammans med cytostatika.
MabCampath avregistrerades 2012 för behandling av lymfom/leukemi till förmån för behandling av MS men kan för ovanstående indikationer erhållas efter kontakt med Sanofi-Aventis.


Biverkningar

Akuta biverkningar är sällsynta och består av lokal retning av huden vid injektionsstället i samband med första dosen. Största problemet med alemtuzumab är att immunsystemet försvagas med risk för infektioner, även opportunistiska infektioner såsom CMV, EBV och pneumocystis. Mätning av CMV-virusnivåer (PCR-teknik) 1 gång per vecka, alternativt vid minsta tecken på symtom, rekommenderas. Profylaktisk behandling mot pneumocystis och herpes zoster rekommenderas med:
 

Andra vanliga biverkningar är neutropeni och trombocytopeni. Dessa biverkningar kan kräva behandlingsuppehåll.


 

ATEZOLIZUMAB (TECENTRIQ)


Atezolizumab (Tecentriq) binder till programmerad celldöd-1 (PD-1)-receptorn och blockerar dess interaktion med liganderna PD-L1 och PD-L2. Effekten blir att de regulatoriska T-lymfocyterna hämmas vilket ger cytostoxiska T-celler möjlighet att angripa tumören. Atezolizumab är registrerat hos patienter med:
 

  • Blåscancer (recidiv)

Atezolizumab är ännu så länge godkänt i USA men godkännande i Europa väntas snart.


Biverkningar

Atezolizumab ger ökad risk för alla slags autoimmuna sjukdomar där autoimmun kolit, hypofysit och hepatit förefaller vanligast. Risken är dock betydligt mindre än vid hämning av regulatoriska T-celler via CTLA-4 d v s ipilumumab.


 

BEVACIZUMAB (AVASTIN)


Bevacizumab (Avastin) används tillsammans med cytostatika vid behandling av en rad olika maligniteter:
 


Biverkningar

Mycket ovanligt med akuta reaktioner. Allvarligaste biverkan är perforationer i tarmen (risk 2 %). Inflammatorisk process i buken kan vara en riskfaktor för perforationer och därför ska försiktighet iakttas vid behandling av dessa patienter. Vanligaste biverkan är hypertoni och proteinuri.

Behandling med bevacizumab kan orsaka försvårad sårläkning och ökar risken för fistelutveckling. Behandling ska således inte ges vid elektiv kirurgi.


 

BLINATUMOMAB (BLINCYTO)



Blinatumomab (Blincyto) är en liten bispecifik antikropp som binder till CD19 och CD3. Större delen av en fullständig antikropp är avlägsnade och det är de variabla delarna av antikroppen som är sammankopplade. Akut lymfatisk leukemi (ALL) uttrycker CD 19 och cytotoxiska T-celler uttrycker CD3. Blinatumomab innebär att T-celler kan upptäcka och förstöra de CD19-positiva tumörcellerna. Blinatumomab är registrerats för behandling av ALL.


Biverkningar

CNS-toxicitet i olika former t ex ospecifik encefalopati, afasi, kramper, minnesnedsättning är den svåraste biverkan som är direkt kopplat till blinatumomab. CNS-toxiciteten är reversibel.



 

BRENTUXIMAB-VEDOTIN (ADCETRIS)


Brentuximab är en antikropp riktat mot CD30 som återfinns på vissa lymfomceller och alltid i undergrupperna Hodgkins lymfom och anaplastiskt T-cellslymfom. Vedotin är ett cytostatikum, mikrotubulihämmare, som liknar vinkristin. När brentuximab-vedotin fastnat på CD30 internaliseras komplexet varefter vedotin frikopplas av lysosomala enzym och blir aktivt. Koncentrationen av vedotin blir således mycket hög intracellulärt men låg extracellulärt. Adcetris är indicerat för behandling av vuxna patienter med återfall av eller refraktärt CD30+ Hodgkins lymfom och anaplastiskt lymfom.


Biverkningar

Trots de låga doserna extracellulärt kan behandlingen ge biverkningar främst i form av polyneuropati och diarré.


 

CETUXIMAB (ERBITUX)


Cetuximab (Erbitux) är en chimär antikropp riktad mot EGFR (epidermal growth factor receptor). Cetuximab används vid metastatisk kolorektal cancer som inte har muterat KRAS (s k vild typ) och vid skivepitelcancer i huvud- och halsområdet. Cetuximab kan ges ensamt eller i kombination med kemoterapi. Cetuximab och panitumumab (se nedan) är mycket lika varandra.


Biverkningar

De huvudsakliga biverkningarna för cetuximab är hudreaktioner, vilket uppträder hos majoriteten av patienterna. Vanligast är akne, men även paronykier ses ofta. Hudlesioner framkallade av cetuximab kan öka risken för infektioner (t ex med S. aureus). Vid behandlingskrävande akne rekommenderas tetracykliner (Tetralysal) 300 mg x 2 p.o. vilket vid effekt kan sänkas till 300 mg x 1.

Allvarliga hudreaktioner förekommer; t ex har enstaka fall av hudnekros rapporterats. Flertalet hudreaktioner utvecklas under de tre första behandlingsveckorna. I de flesta fall går de i regress utan kvarstående men efter upphörd behandling. Cetuximabdoserna kan behöva reduceras vid uttalade biverkningar.

Andra mindre vanliga biverkningar är hypomagnesemi och infusionsrelaterade reaktioner. Dessa är oftast milda, men enstaka allvarliga reaktioner förekommer. Lungbiverkan i form av interstitiell lungsjukdom (ILD) har observerats.


 

DARATUMUMAB (DARZALEX)


Daratumumab binder till CD38. Darzalex är registrerat för patienter med myelom som recidiverat på standardbehandling.


Biverkningar

Daratumumab har få biverkningar. Cytokinfrisättningssyndrom i samband med första kuren förekommer.


 

DENOSUMAB (XGEVA)


Denosumab (Xgeva) har i november 2011 godkänts som förebyggande av skelettrelaterade händelser hos vuxna med skelettmetastaser från solida tumörer. Denosumab har visat sig vara mycket effektivt mot det sällsynta sarkomet "jättecellstumör". Någon medicinsk behandling för jättecellstumör har tidigare inte funnits. Denosumab kan också ges som osteoporosprofylax. Dosen är då betydligt lägre och intervallet mellan behandlingarna längre (se dosering) och Prolia är läkemedelsnamnet.


Biverkningar

Denosumab förefaller ha mycket få biverkningar förutom hypokalcemi. Alla patienter skall ges kompletterande tillskott av minst 500 mg kalcium och 400 IE vitamin D dagligen såtillvida inte patienten lider av hyperkalcemi. Käkbensnekroser finns dock rapporterade (samma biverkan som bisfosfonater) hos knappt 2 %.


 

ELOTUZUMAB (EMPLICITI)


Elotuzumab är riktat mot SLAMF7-proteinet som bl a uttrycks på plasmaceller. Elotuzumab är registrerat för behandling av patienter med recidiverande myelom och ges i kombination med lenalidomid och dexametason.


Biverkningar

Elomtuzumab förefaller ha få biverkningar. Cytokinfrisättningssyndrom i samband första kuren och ökad risk för lunginflammationer finns rapporterat.


 

IBRATUMOMABTIUXETAN + 90Y (ZEVALIN)


Ibritumomabtiuxetan + 90Y (Zevalin) är en antikropp riktad mot CD20 som dessutom innehåller en isotop, 90Yttrium, som avger beta-strålning som har mycket kort räckvidd (5-10 mm). Zevalin är indicerat för behandling av vuxna patienter med CD20+ follikulärt non-Hodgkins-lymfom (NHL) av B-cellstyp, som har recidiverat eller är refraktärt efter rituximab-behandling. Användning av ibritumomabtiuxetan är mycket liten i Sverige.

Zevalin ges som engångsdos och kan ges polikliniskt. Zevalin kan vara ett alternativ till underhållsbehandling med rituximab för patienter med follikulärt lymfom som fått bra remission på cytostatikabehandling.


Biverkningar

Risken för akuta biverkningar av Zevalin är mycket liten. Vanligaste biverkningen (> 50 %) är hematologisk toxicitet (trombocytopeni och granulocytopeni), vilken är mest uttalad 60 dagar efter behandling. Det är viktigt att Hb, LPK och TPK följs minst varje vecka efter behandlingen tills man ser att toxiciteten avtar. Det är vanligt att transfusioner (röda blodkroppar och trombocyter) krävs under denna tid liksom infektionsbehandling.

Trots att Zevalin innebär radioaktiv bestrålning har inte några oroande sena biverkningar, normalt förknippade med radioaktivt utlöst cancer (t ex myelodysplastiskt syndrom), rapporterats i signifikant frekvens.


 

IPILUMUMAB (YERVOY)


Ipilumumab (Yervoy) är en antikropp riktad mot CTLA-4 som finns på regulatoriska T-lymfocyterna. Dessa T-lymfocyter utgör en mindre del av immunsystemet och har som funktion att skydda kroppens celler mot övriga immunsystemet. Genom att upphäva denna funktion kan cancerceller, som tidigare inte upptäckts av immunsystemet, angripas och förgöras. Ipilumumab är således en immunstimulerande antikropp. Nackdelen med behandlingen är att kroppens friska cellsystem kan bli angripna och utlösa olika autoimmuna sjukdomar (se biverkningar).


Biverkningar

Ipilumumab ger ökad risk för alla slags autoimmuna sjukdomar där autoimmun kolit, hypofysit och hepatit förefaller vanligast. Biverkningar kan vara svåra eller livshotande. De flesta immunrelaterade biverkningarna uppkom under induktionsperioden, men även fall som uppkommit månader efter den sista dosen Yervoy har rapporterats.


 

NIVOLUMAB (OPDIVO)


Nivolumab (Opdivo) binder till programmerad celldöd-1 (PD-1)-receptorn och blockerar dess interaktion med liganderna PD-L1 och PDL-2. Effekten blir att de regulatoriska T-lymfocyterna hämmas vilket ger cytostoxiska T-celler möjlighet att angripa tumören. Nivolumab är registrerat hos patienter med:
 

  • Avancerat malignt melanom
  • Icke-småcellig lungcancer (recidiv)
  • Njurcellscancer (recidiv)
  • Hodgkins lymfom (recidiv)


Biverkningar

Nivolumab ger ökad risk för alla slags autoimmuna sjukdomar där autoimmun kolit, tyreoidit, hypofysit och hepatit förefaller vanligast. Risken är dock betydligt mindre än vid hämning av regulatoriska T-celler via CTLA-4 d v s ipilumumab.


 

OBINUTUZUMAB (GAZYVARO)


Obinutuzumab (Gazyvaro) är en antikropp riktad mot CD20. Den binder på ett annat sätt jämfört med rituximab och ofatumumab. Detta innebär att obinutuzumab är jämnare fördelat över cellytan och kan därmed ge en bättre T-cells aktivering. Dessutom är fc-receptorn förändrad för att öka immunologiska effekten. Obinutuzumab har hos KLL-patienter samt vid follikulärt lymfom jämförts i fas-III studier med rituximab och visat bättre effekt. Obinutuzumab är registrerat för behandling av KLL i kombination med klorambucil där fulldos fludarabin inte är lämplig samt vid follikulära lymfom som inte svarat på rituximab eller rituximab-innehållande regim.


Biverkningar

Samma som rituximab men mer uttalade cytokinfrisättningssyndrom under första kuren.


 

OFATUMUMAB (ARZERRA)


Ofatumumab (Arzerra) är en antikropp riktad mot CD20, men med en annan angreppspunkt än rituximab. Ofatumumab har nyligen registrerats på indikationen kronisk lymfatisk leukemi refraktär mot alemtuzumab och fludarabin (Fludara).


Biverkningar

Biverkningsprofilen är densamma som för rituximab (se ovan).


 

PANITUMUMAB (VECTIBIX)


Panitumumab (Vectibix) är en humaniserad antikropp riktad mot EGFR (epidermal growth factor receptor). Panitumumab används vid behandling av patienter med metastaserande kolorektalcancer med ickemuterad (vildtyp) KRAS. Panitumumab och cetuximab (se ovan) är mycket lika varandra.


Biverkningar

Panitumumab har samma biverkningsmönster som cetuximab (se ovan), förutom att panitumumab har mindre infusionsrelaterade akuta biverkningar och kan därmed ges snabbare.


 

PEMBROLIZUMAB (KEYTRUDA)


Pembrolizumab (Keytruda) binder till programmerad celldöd-1 (PD-1)-receptorn och blockerar dess interaktion med liganderna PD-L1 och PD-L2. Effekten blir att de regulatoriska T-lymfocyterna hämmas vilket ger cytotoxiska T-celler möjlighet att angripa tumören. Pembrolizumab är registrerat hos patienter med:
 

  • Avancerat malignt melanom
  • Icke-småcellig lungcancer första linjen om PD-L1 > 50 % av tumörcellerna och som inte är positiva för mutationer i EGFR eller ALK.
  • Icke-småcellig lungcancer med recidiv om PD-L1 > 1 %


Biverkningar

Pembrolizumab ger ökad risk för alla slags autoimmuna sjukdomar där autoimmun kolit, hypofysit och hepatit förefaller vanligast. Risken är dock betydligt mindre än vid hämning av regulatoriska T-celler via CTLA-4 d v s ipilumumab.


 

PERTUZUMAB (PERJETA)


Pertuzumab (Perjeta) är en antikropp riktad mot HER2/neu som har en annan angreppspunkt mot HER-2 än trastuzumab.

Indikationen är metastaserande, neoadjuvant eller lokalt recidiverande HER2-positiv bröstcancer och ges i kombination med trastuzumab och docetaxel.


Biverkningar

Liknar biverkningarna för trastuzumab. Reaktioner (cytokinfrisättningssyndrom) i samband med första infusionen kan förekomma men är därefter sällsynta.

Viktigaste biverkan är hjärttoxicitet (kardiomyopati). EKG och hjärtfunktionsundersökning (MUGA eller ekokardiografi) bör utföras inför behandlingsstart och upprepas var tredje månad under behandlingen. Behandlingen skall avbrytas om hjärttoxicitet uppträder.


 

RAMUCIRUMAB (CYRAMZA)


Ramucirumab (Cyramza) binder till tillväxtfaktorn VEGF (vascular endothelium growth factor). Ramucirumab används för att behandla adenocarcinom i magsäcken, gastroesofagala övergången, lungcancer och koloncancer. Ramucirumab är registrerat vid behandling av recidiv och ges antingen tillsammans med cytostatika eller ensamt.


Biverkningar

Förutom sedvanliga antikroppsbiverkningar vid första infusionen är biverkningsproblemen små. Högt blodtryck finns rapporterat liksom sällsynta fall med gastrointestinal perforation och embolism. Vid lungcancer kan ramucirumab inte ges om det finns en kaviterande tumör eller om tumören involverar större blodkärl.
 

Ventrikeltumör - behandlingsöversikt



RITUXIMAB (MABTHERA)


Rituximab (Mabthera) var den första antikropp mot cancer som registrerades (1999). Rituximab används vid behandling av B-cellslymfom inklusive kronisk lymfatisk leukemi (KLL).
 

Rituximab är en antikropp mot CD20 som utrycks på nästan alla B-cellslymfom. Mot lågmaligna lymfom (t ex follikulära lymfom) kan rituximab användas ensamt, men oftast ges rituximab tillsammans med cytostatika.

Tillägget av rituximab till cytostatika har förbättrat överlevnaden, vilket visats i studier utförda på diffusa storcelliga B-cellslymfom, follikulära lymfom, mantelcellslymfom och KLL. Underhållsbehandling med rituximab varannan till var tredje månad i 2 år ges i vissa situationer.

Rituximab finns i subkutan beredning som kan användas från kur 2 och framåt.

 

Biverkningar

Akuta biverkningar

I samband med första kuren är en akut reaktion ganska vanlig, s k cytokinfrisättningssyndrom. Detta syndrom uppträder oftast inom 1-2 timmar efter start av rituximabinfusionen och ger symtom som:
 

  • Allmänpåverkan
  • Feber/frossa
  • Hudutslag
  • Blodtrycksfall
  • Dyspné

Cytokinfrisättningssyndromet kan i mycket sällsynta fall vara livshotande. Risken för cytokinfrisättningssyndrom är ökad vid lymfocytos (> 10 x 109/L). ). Kan lösas med långsammare infusion, eventuellt ytterligare kortison eller antihistamin, och brukar inte uppträda igen vid kur 2.


Sena biverkningar

Rituximab påverkar inte bara de sjuka B-lymfocyterna utan även de friska; dessa försvinner och återkommer först 3-6 månader efter sista rituximabbehandlingen. Frånvaro av B-lymfocyter innebär en lätt ökad infektionsrisk, både för bakteriella (framför allt bronkiter) och virala (t ex herpes zoster) agens. Enstaka allvarliga infektioner finns rapporterade. Kronisk hepatit kan blossa upp och i dessa fall krävs behandling och monitorering av hepatitvirus.

Avsaknad av B-lymfocyter tycks också i enstaka fall ge immunologisk obalans som kan yttra sig såsom allvarlig hudskada (Stevens-Johnsons syndrom), lungskada (pneumonit) och artrit.

En speciell biverkan för rituximab är sent uppkommen neutropeni (late onset neutropenia – LON). LON uppträder hos 10-20 % av de patienter som får kombinationen rituximab/cytostatika. Neutropenin ses 1-6 månader efter avslutad behandling och försvinner i allmänhet spontant inom 1-12 veckor. LON innebär ökad infektionsrisk. LON kan behandlas med enstaka doser G-CSF (granulocyte colony-stimulating factor).


Premedicinering

Premedicinering, som patienten kan ta 1 tim före behandlingsstart, minskar risken för infusionsrelaterade reaktioner:
 

För mer information om lymfom, se följande översikter:
 

Lymfom - behandling

Diffust storcelligt B-cellslymfom (DLBCL)

Kronisk lymfatisk leukemi (KLL)

Mantelcellslymfom

Follikulärt lymfom



 

TRASTUZUMAB (HERCEPTIN)


Trastuzumab (Herceptin) är riktad mot tyrosinkinasreceptorn HER2/neu och ges huvudsakligen till patienter med bröstcancer som uttrycker HER2/neu starkt (ICH3+ eller FISH/CISH-positiv). Starkt uttryck av HER2/neu ses hos 15-20 % av samtliga bröstcancerfall.

Trastuzumab används vid metastaserad bröstcancer, lokalt avancerad bröstcancer (neoadjuvant behandling) och som underhållsbehandling (adjuvant). Vid metastaserad sjukdom och som neoadjuvant behandling kombineras trastuzumab som regel med cytostatika. Vid underhållsbehandling ges trastuzumab ensamt.

Trastuzumab ges också tillsammans med cytostatika till de få patienter med ventrikelcancer som överuttrycker HER2/neu.

Trastuzumab (Herceptin) finns även som subkutan beredning.


Biverkningar

Reaktioner (cytokinfrisättningssyndrom) i samband med första infusionen kan förekomma.
 

Därefter är infusionsrelaterade reaktioner ovanliga. Allvarliga anafylaktiska reaktioner är mycket sällsynta.

Allvarligaste biverkan är hjärttoxicitet (kardiomyopati). EKG och hjärtfunktionsundersökning (MUGA eller ekokardiografi) bör utföras inför behandlingsstart och upprepas var tredje månad under behandlingen. Trastuzumabbehandlingen skall avbrytas om hjärttoxicitet uppträder. Allvarliga pulmonella biverkningar har rapporterats i enstaka fall.


För mer information om bröstcancer, se:
 

Bröstcancer, primärbehandling

Bröstcancer, recidiv- och palliativ behandling



TRASTUZUMAB EMTANSIN (KADCYLA)


Trastuzumab emtansin är ett antikropps-cytostatika-konjugat som är godkänt för metastaserad bröstcancer som tidigare fått traztuzumab. Under behandling med trastuzumab emtansin skall man sätta ut andra mediciner riktade mot Her2 (trastuzumab och lapatinib)


Biverkningar

Vanligaste biverkningar är trombocytopeni, leverpåverkan, hjärtpåverkan och polyneuropati. Leverfunktionen ska övervakas före behandlingen inleds och före varje dos. Enstaka fall av interstitiell lungsjukdom (ILD), som i vissa fall har varit mycket allvarliga. För mer information om trastuzumab-delens biverkningar, se föregående avsnitt.


 

FRAMTID


Många nya monoklonala antikroppar testas för närvarande i kliniska studier. Mycket snart kommer t ex första antikroppen för behandling av myelom lanseras. Antikroppen, daratumumab, binder till CD38 som finns på myelomceller. Antikroppar mot liganden för PD-1 är också under utprovning. Nya antikroppar kan delas in i grupper:
 

  • Nya antikroppar mot strukturer som redan har etablerade antikroppar. Det pågår t ex kliniska studier där ”biosimilar” rituximab prövas. Flera nya PD-1 antikroppar finns i kliniska prövningar.
     
  • Nya antikroppar mot strukturer som det idag inte finns någon monoklonal antikropp mot t ex daratumumab (CD38), se ovan.
     
  • Antikroppar som är bärare av cytostatika. Genom antikroppar som efter bindning vid cellytan förs in i cellen (internalisering) kan mycket höga koncentrationer av cytostatika intracellulärt i tumörcellerna uppnås. Förutom de redan registrerade (trastuzumab-emtasin och brentuximab-vedotin) prövas flera i pågående studier.


Referenser


Cytostatikamanualen. Regionalt onkologiskt centrum i Uppsala.

Bronte G et al. Monoclonal antibodies for the treatment of non-haematological tumours: update of an expanding scenario. Expert Opin Biol Ther 2015;45-9.



 

Copyright © Internetmedicin 2017
ID: 3471

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Cancerbehandling - monoklonala antikroppar

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Specialistläkare/ Kataraktkirurg till Ögonsjukvården Sörmland
Ögonsjukvården Sörmland, Mälarsjukhuset Eskilstuna


Pediatriker med erfarenhet från Primärvården
KRY


Bröstkirurg till Kirurgkliniken
Kliniken för kirurgi och urologi på Mälarsjukhuset, Eskilstuna


ST-läkare i Akutsjukvård
Alingsås Lasarett, Kliniken för akutmottagning och administration


Kompetensutveckla dig. Tjänstgör på hel- eller deltid i Sverige eller Mali.
Försvarsmakten


Leg. läkare med erfarenhet från primärvården
KRY


Specialist allmänmedicin
Järvsö Din hälsocentral


Specialistläkare/Överläkare till Bipolärmottagningen
Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatri Affektiva, Bipolärmottagning

annons
annons
annons