Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

annons
Spädbarnskolik
Författare Barnläkare , Barnmottagningen /Mölnlycke VC
Granskare Professor Otto Westphal, Barnkliniken/Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Göteborg
Uppdaterad 2017-08-19
Specialitet Pediatrik
Skriv ut
annons



BAKGRUND


Många spädbarn skriker så mycket att det upplevs som ett problem av föräldrarna. De flesta söker nog ingen annan vård än råd från BVC, men läkarbedömning blir aktuell vid stora besvär eller stor oro hos föräldrarna.


 

SYMTOM


Anfall av svårtröstligt skrikande är huvudsymtomet. Typiskt börjar symtomen ökande under de första levnadsveckorna och är oftast mer uttalat från sen eftermiddag och utöver kvällen fram till midnatt. Barnet skriker kraftfullt i perioder, spänner bukmusklerna och drar upp benen. Det är oklart om det egentligen handlar om magsmärta. Andra perioder är det mer missnöjdhet, gnällighet och svårighet att komma till ro.


 

DIAGNOS


Den definition som används vid forskning är mer än tre timmars skrikande mer än tre dagar per vecka hos ett i övrigt friskt barn. I praktiken ställs diagnosen när barnet skriker mer än vad föräldrarna uppfattar som normalt.


 

UTREDNING


Kroppsundersökning och bedömning av viktkurvan brukar räcka som utredning.
Ter sig barnet helt friskt och växer bra kan man avstå från provtagning.


 

BEHANDLING


Det viktigaste i behandlingen är en grundlig anamnes och status så att föräldrarna känner sig trygga i att sjukdom uteslutits. För barn som ammas helt är det inte nödvändigt att föreslå föräldrarna någon specifik behandling. Däremot är det viktigt att visa förståelse för föräldrarnas frustration och känsla av maktlöshet av att inte kunna trösta sitt barn. Förmedla hopp; barnet tar inte skada av att skrika och det kommer att gå över av sig självt. Om föräldrarna inte får sova tillräckligt är det ett allvarligt problem, och man bör uppmuntra dem till att be om avlastning från släkt och vänner.

Många olika behandlingar har provats, men få har utvärderats i randomiserade
dubbelblinda studier. De studier som gjorts har i regel innehållit få patienter. Alla
behandlingar har en stor placeboeffekt. En Cochrane-rapport från 2016 sammanfattar forskningsläget som att evidensen för alla undersökta behandlingar är sparsam och kvalitén på studierna bristfällig. 1

För de barn som uppföds helt eller delvis på modersmjölksersättning bör man testa en övergång till hypoallergena ersättningar baserade på komjölkshydrolysat (Althéra, Nutramigen, Profylac). Upplevs då en klar förbättring kan det vara svårt att få med sig föräldrarna på en provokation genom att återgå till vanlig ersättning. Det är dock dyrt med speciallivsmedel, och efter någon månad föreslås att man provocerar barnet och utvärderar med någon form av symtomregistrering.

Hos de barn som ammas är det omtvistat huruvida ändringar i moderns diet gör någon nytta, då den mängd komjölksprotein som går över via bröstmjölken handlar om mikrogram2 per liter. Det finns små studier som talar för att mjölkfri diet kan hjälpa3, och andra som inte visar någon effekt4. Ofta har modern redan av någon fått rådet att själv prova mjölkfri kost. Smalare dieter där flera viktiga födoämnen utesluts bör undvikas. Ammande mammor behöver kalk och kalorier, håller modern mjölkfri kost bör hon ta kalktillskott.

Semper Magdroppar (probiotika med Lactobacillus reuteri) har visat effekt i några (men inte alla) dubbelblinda placebokontrollerade studier, och kan övervägas i de fall man vill pröva behandling.

 

  • Dicykloverinklorid5 har möjligen viss effekt, men är inget registrerat läkemedel och bör undvikas på grund av risk för allvarliga biverkningar.
     
  • Dimetikon6 (Minifom) har bara placeboeffekt och bör inte ges.
     
  • Kiropraktik hade ingen effekt7 i den enda välgjorda studie som utförts.
     
  • Akupunktur hade osannolikt stor effekt i en svensk studie som inte var dubbelblind och betydligt lägre effekt i en studie med blindning8. I en norsk studie (som använde en annan akupunkturpunkt) sågs ingen effekt9. Den senaste svenska akupunkturstudien var negativ (om man ser strikt till primärhypotesen). 10
     
  • Trots att många upplever att barnet lugnas av att gunga eller åka bil har studier inte visat någon effekt11 av maskiner som skakar eller vaggar barnets säng.
     
  • Probiotika har haft god effekt i flera mindre dubbelblinda placebokontrollerade behandlingsstudier12, och i en större placebokontrollerad preventionsstudie13. Den hittills största behandlingsstudien var dock negativ14. En Cochrane-review av probiotika mot kolik pågår.
     
  • En studie av bröstmjölksersättning tillsatt en blandning av oligosackarider har nyligen rapporterat en kliniskt betydelselös minskning av kolik, och detta var dessutom en post-hoc analys av en studie vars primära effektmått var viktuppgång. 15
     
  • Sockerlösning är smärtlindrande för späda barn, och det finns en liten norsk studie16 där 12 % sockervatten hade effekt på kolik; 2 ml gavs vid skrikepisoder.
     
  • Spädbarnsmassage17 hjälper inte bättre än ”skakmaskin”.
     
  • För olika naturläkemedel finns enstaka små studier, men inga säkerhetsdata.
     
  • I det fall där föräldrarna starkt önskar behandlingsförsök verkar det rimligt att prova mjölkfri kost för modern eller probiotika (Semper Magdroppar) till barnet.
     
  • Sockerlösning per os eller akupunktur given i tumvecket torde inte heller ha biverkningar men rekommenderas ej.
     
  • Det tämligen självklara att det hjälper att ta hand om hela familjen har visats i en randomiserad studie som jämfört ”family-centered treatment” med ”standard pediatric care”.18


PROGNOS


Det alternativa namnet tremånaderskolik speglar att skrikigheten ofta avtar efter 1-3 månader. Det finns dock enstaka barn som fortsätter att vara skrikiga även efter tre månaders ålder.


 

REFERENSER
 

Referenser finns länkade direkt (siffra 1-18) i avsnittet Behandling.

 

ICD-10

Spädbarnskolik R10.4A

 
Copyright © Internetmedicin 2018
ID: 3432

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Spädbarnskolik

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








AT-läkare
Lycksele Lasarett


AT-läkare
Hässleholms sjukhus


AT- läkare
Region Jönköping


AT-läkare
Lasarettet Trelleborg


AT- läkare
Hudiksvalls sjukhus


SJUKSKÖTERSKOR SOM VILL VARA MED OCH UTVECKLA!
Skaraborgs Sjukhus, Område Kirurgi, K2


AT- läkare
Skånes universitetssjukhus


AT- läkare
Sunderby sjukhus


AT-läkare
Blekingesjukhuset Karlshamn


Specialistläkare
Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatrimottagning Utmattningssyndrom


AT-läkare
Kullberska sjukhuset


AT- läkare
Blekingesjukhuset Karlskrona


AT- läkare
Nyköpings lasarett


Överläkare
Verksamhetsområde psykitri


AT- läkare
Gävle sjukhus


AT- läkare
Enköpings lasarett


AT-läkare
Nu- sjukvården


Sommarvikariat som undersköterska, biomedicinsk analytiker och medicinsk sekreterare
till Region Gävleborg


AT- läkare
Gällivare sjukhus


Enhetschef
till IVA och Uppvakningsenheten i Helsingborg


AT- läkare
Piteå Sjukhus


AT-läkare
Lasarettet i Landskrona


AT-läkare
Lasarettet i Ystad


AT- läkare
AT i Dalarna


AT- läkare
Kungälvs sjukhus


AT-läkare
Mälarsjukhuset i Eskilstuna


AT-läkare
Helsingborgs lasarett


AT-läkare
Östersunds sjukhus


AT-läkare
Centralsjukhuset Kristianstad


Specialistläkare
till Psykiatrimottagning Centrum, Neuropsykiatriskt team!

annons