Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

annons
annons
Ischemisk kolit
Författare Professor , Sektionen för Gastroenterologi Medicinska kliniken/Universitetssjukhuset i Örebro
Granskare Professor Joar Svanvik, Kirurgiska kliniken/Universitetssjukhuset i Linköping
Uppdaterad 2017-08-22
Specialitet Gastroenterologi, Kirurgi
Skriv ut
annons




 

BAKGRUND


Ischemisk kolit (mera adekvat term är kolon ischemi) är den vanligaste formen av intestinal ischemi. Tillståndet omfattar ett kliniskt spektrum från mild, övergående mukosaischemi (ca 80-85 % av fallen) till potentiellt livshotande transmuralt tarmgangrän (ca 15 %).

Kolon sigmoideum, descendens och vänster flexur är oftast drabbade (75 %) medan rektum vanligtvis inte är afficierad. Denna utbredning förklaras av att proximala kolon får sin blodförsörjning via a. mesenterica superior och kolon descendens och sigmoideum via a. mesenterica inferior medan rektum får sin blodförsörjning även via grenar från a. iliaca interna. Området, där de två mesenterialkärlen möts, är hemodynamiskt vulnerabelt med stor variation avseende utvecklade kollateraler.

Sjukdomen förekommer framför allt hos äldre personer, men kan ses även hos yngre. Incidensen har rapporterats uppgå till 4,5-9,9/100000 invånare och år och till 44/100000 bland personer > 40 års ålder.


 

ORSAKER


De vanligaste orsakerna till ischemisk kolit listas nedan. De flesta fallen av ischemisk kolit orsakas av systemisk hypoperfusion.


Hypoperfusion
 

  • Chock - kardiogen, blödning, sepsis, hypovolemi
  • Större kardiovaskulär operation
  • Aortakirurgi (bukaortaaneurysm)
  • Långdistanslöpning


Tromboembolism
 

  • Medfödda koagulationsrubbningar (se Koagulationsutredning)
    - APC-resistens
    - Protein C- eller protein S-brist
    - Protrombinmutation (G20210A)
    - Antitrombinbrist
     
  • Förvärvade koagulationsrubbningar
    - Fosfolipidantikroppssyndrom
    - Disseminerad intravaskulär koagulation
     
  • Paroxysmal nokturn hemoglobinuri
  • Arteriell emboli
  • Kolesterolemboli


Sjukdomar i små blodkärl ("småkärlssjuka")
 


Läkemedel
 

SYMTOM och KLINISKA FYND


De kliniska symtomen är ofta okarakteristiska och diagnosen kan därför förbises initialt. I typiska fall sker insjuknandet akut med krampaktiga buksmärtor och diarré. Först är diarréerna oblodiga, men efter något dygn - när mukosainfarkten blivit manifest - tillstöter blodtillblandning. Blödningen är vanligtvis inte stor och blir sällan transfusionskrävande. Buksmärtan är oftast mild till måttlig och lokaliserad i nedre delen av buken. Lätt stegring av kroppstemperaturen kan ses.

Vid klinisk undersökning återfinns en mild ömhet i nedre delen av buken som motsvarar det afficierade tarmavsnittet, vilket oftast är kolon sigmoideum eller descendens. I de svårare fallen med tarmgangrän utvecklas peritonit och patientens symtom förvärras med ökande buksmärta, feber, sepsis och tarmperforation.


 

DIFFERENTIALDIAGNOSER


UTREDNING


Då symtomen är okarakteristiska är det viktigt att beakta möjligheten av ischemisk kolit. Laboratorieprover är ospecifika och ger begränsad diagnostisk information.
 

  • Faecesodlingar enligt ovan bör tas för att utesluta infektiös kolit.
     
  • DT buköversikt, som görs initialt för att utesluta annan orsak till "akut buk", kan påvisa ospecifika kolitförändringar. Förekomst av gas i tarmväggen eller i vena porta är tecken på svår tarmischemi.
     
  • Koloskopi är bästa metoden för diagnos av ischemisk kolit. Rektum är normal och slemhinneförändringarna ses oftast inom sigmoideum och descendens. Det endoskopiska utseendet varierar beroende på svårighetsgraden av ischemi och tidpunkten för undersökningen. I milda fall ses segmentella förändringar med ödem, submukösa blödningar och oregelbundna ulcerationer växlande med en normal slemhinna (figur 1). I de avancerade fallen med tarmgangrän är slemhinnan cyanotisk och svart (figur 2).
     
  • Mikroskopisk undersökning av biopsier visar inga typiska förändringar men kan ge information i differentialdiagnostiken gentemot annan kolit.
     
  • Angiografi har ingen plats i utredningen av den okomplicerade ischemiska koliten, men kan vara av värde i speciella fall med svår ischemisk kolit och vid utbredd högersidig kolit.


Figur 1. Exempel på mild ischemisk kolit vid koloskopi. Ödem, submukösa blödningar och oregelbundna ulcerationer växelvis med normal slemhinna.
 

Mild ischemisk kolit



Figur 2. Exempel på svår ischemisk kolit vid koloskopi. Slemhinnan är cyanotisk och svart.
 

Svår ischemisk kolit




 

BEHANDLING


De flesta milda fall läker med konservativ behandling. Patienten rekommenderas fasta och parenteral vätska ges under de första dygnen beroende på klinisk svårighetsgrad. Rubbningar i vätskebalans och elektrolyter korrigeras.

  • Empiriskt ges ofta bredspektrum-antibiotika vid måttlig till svår ischemisk kolit för att minska risken för bakteriell translokation. Evidens för denna terapi saknas dock.

  • Behandling av underliggande kardiovaskulär sjukdom eller diabetes optimeras.

  • Evidens saknas för behandling med trombocythämmande läkemedel.

  • Antikoagulantia kan övervägas i speciella kliniska situationer med påvisad koagulationsrubbning eller kardiell embolikälla.

  • Kortikosteroider har ingen plats i behandlingen.

Vid svår ischemisk kolit med tarmgangrän ledande till peritonit eller sepsis måste patienten opereras med resektion av angripet tarmsavsnitt och temporär stomi. Om patientens tillstånd tillåter kan stomin nedläggas efter 3-6 månader.


 

UPPFÖLJNING


Prognosen beror på svårighetsgraden och utbredningen av den ischemiska koliten, samt eventuell förekomst av komorbiditet. Vid okomplicerad ischemisk kolit förbättras patienten oftast under första veckan. Prognosen är i dessa fall god.

Recidiv frekvensen uppgår till 10-15 % inom en 5 års period. Prognostiskt ogynnsamma faktorer för recidiv är rökning och förekomst av bukaortaaneurysm.

Prognosen vid svår ischemisk kolit är däremot dyster med en rapporterad mortalitet på upp till 60 %.

I uppföljningen ingår bedömning och behandling av underliggande kardiovaskulära och metabola riskfaktorer. En liten andel av patienterna kan i efterförloppet utveckla kolonstriktur eller kronisk ischemisk kolit med "protein-losing colonopathy", som kan behöva behandlas kirurgiskt.


 

ICD-10

Kärlsjukdom i tarmen, ospecificerad K55.9

 

Referenser


Brandt LJ, Feuerstadt P. Beyond Low Flow: How I Manage Ischemic Colitis. Am J Gastroenterol 2016;111:1672–74. Länk

Trotter JM, Hunt L, Peter MB. Clinical updates; Ischaemic colitis. BMJ 2016;355:i6600. Länk

FitzGerald JF, Hernandez LO. Ischemic colitis. Clin Colon Rectal Surg 2015;28:93-98. Länk

Hass DJ, Kozuch P, Brandt LJ. Pharmacologically mediated colon ischemia. Am J Gastroenterol 2007;102:1765–80. Länk

Brandt LJ, Boley SJ. AGA technical review on intestinal ischemia. Gastroenterology 2000;118:954–968. Länk

Cosme A, Montoro M, Santolaria S, et al. Prognosis and follow-up of 135 patients with ischemic colitis over a five-year period. World J Gastroenterol. 2013;19:8042-8046. Länk

Copyright © Internetmedicin 2017
ID: 3411

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Ischemisk kolit

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








ST-läkare i Akutsjukvård
Alingsås Lasarett, Kliniken för akutmottagning och administration


Bröstkirurg till Kirurgkliniken
Kliniken för kirurgi och urologi på Mälarsjukhuset, Eskilstuna


Pediatriker med erfarenhet från Primärvården
KRY


Specialistläkare/Överläkare till Bipolärmottagningen
Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatri Affektiva, Bipolärmottagning


Leg. läkare med erfarenhet från primärvården
KRY


Kompetensutveckla dig. Tjänstgör på hel- eller deltid i Sverige eller Mali.
Försvarsmakten


Specialistläkare/ Kataraktkirurg till Ögonsjukvården Sörmland
Ögonsjukvården Sörmland, Mälarsjukhuset Eskilstuna


Specialist allmänmedicin
Järvsö Din hälsocentral

annons
annons