annons
annons
Tumbasartros
Författare Leg läk spec handkirg, allm kirg Stephan Wilbrand, Handkirurgiska kliniken /Akademiska sjukhset
Granskare Professor Urban Lindgren, Ortopedkliniken/Huddinge Universitetssjukhus
Uppdaterad 2013-09-29
Specialitet Handkirurgi, Ortopedi, Kirurgi
Skriv ut



 

BAKGRUND


Förslitning i tummens grundled, articulatio carpometacarpalis pollicis (synonymer: TMC-, CMC I-, trapezio-metakarpalleden), benämns ofta tumbasartros och orsakar smärta, stelhet och svaghet i pincettgreppet mellan tumme och pekfinger.

Kroppens alla leder är täckta av ett broskskikt som fungerar som stötdämpare och glidskikt mellan benen. Liksom all vävnad i kroppen åldras och slits ledbrosken. Brosket luckras upp och tunnas ur eller försvinner helt - artros utvecklas. En tidigare skada i en led, liksom reumatiska åkommor, kan dock leda till att brosket åldras i förtid. Ben som skaver mot ben i en led är smärtsamt och funktionen är ofta försämrad.

Tumbasartros är en vanlig åkomma och drabbar främst kvinnor efter klimakteriet. Förekomsten ökar med åldern hos både kvinnor och män. Tvärtemot den vanliga uppfattningen finns inget känt samband med någon viss typ av yrke. Kliniskt status och röntgenologiska fynd korrelerar sällan varför diagnosen är svåravgränsad och prevalens-/incidenssiffror varierar i litteraturen. Röntgenologiska artrosförändringar i tumbasens led ses hos cirka 50% av kvinnor efter klimakteriet, de flesta anger dock inga besvär.


Orsaker

Ledbrosk åldras och slits naturligt med tiden. Ledbroskskador, intraartikulär kirurgi, reumatiska åkommor m.m. kan göra att brosket åldras och slits i förtid. Flertalet riskfaktorer för tumbasartros har föreslagits (ålder, ärftlighet, kvinnligt kön, tidigare trauma, rökning, övervikt, medfödd missbildning av leden) men ingen konsensus föreligger.


 

SYMTOM


Symtomen varierar från milda till svåra i perioder. Successiv försämring med ökad stelhet och värk är legio.
 

  • Tidigt i sjukdomsförloppet upplevs ofta smärta lokalt i och runt handleden (dvs CMC I-leden) vid aktiviteter som engagerar greppet mellan tumme och pekfinger, t ex att vrida ur en trasa, skruva upp burklock, dammsuga.
     
  • Senare i sjukdomsförloppet uppträder vilovärk i detta område efter avslutad aktivitet men symtomen lindras ofta av vila. För en del blir inte besvären värre än så.
     
  • För andra sker en fortsatt försämring med tiden. Smärthugg kan uppstå som gör att man tappar saker. Vilovärk som stör nattsömnen kan tillstöta.

Rörelsesmärta i CMC I-leden kan orsaka svårighet att abducera tummen (öppna upp pincettgreppet), vilket i sin tur kan leda till adduktionskontraktur. Tumbasen kan bli öm och uppdriven (synovit, svullnad och osteofytbildning) med passiv rörelsesmärta i leden.

Kompensatoriskt till adduktionskontrakturen kan hyperextension i tummens metacarpofalangealled (MCP-led) utvecklas. Den drabbade individens rörlighet i tummen, samt styrkan i tumgreppet styr morbiditeten och individens ADL (allmän daglig livsföring).

Symtomen är ofta mycket typiska men även om diagnosen är tydlig kliniskt bör man röntga tummen/tummarna för att klargöra hur utbredda förändringarna är.


 

UTREDNING och KLINISKA FYND


Tumbasartros är en klinisk diagnos men röntgenologisk verifiering och kartläggning av artrosen ska göras.


Kliniska fynd

Typisk lokalisation av smärta som förvärras av aktiv adduktion av tummen mot motstånd.
 

  • Svårt att abducera tummen
  • Eventuellt adduktionskontraktur
  • Öm och uppdriven CMC I-led
  • Passiv rörelsesmärta
  • Hyperextension i tummens MCP-led
  • Positivt "grinding-test", dvs krepitationer och smärta vid axiell kompression och malande rörelse av tummen mot os trapezium
  • Instabil led


Röntgenfynd

Röntgenologisk bild:
 

  • sänkt ledbrosk
  • subkondrala cystor
  • osteofyter
  • subluxation i leden

Normal röntgen utesluter inte diagnosen då rutinröntgen bara omfattar två projektioner: frontal- och sidobild. Om det är sparsam artros är det inte säkert att det syns på bilderna.


 

DIFFERENTIALDIAGNOSER


  • Posttraumatisk artros, oftast efter Bennettfraktur - ger smärta vid axiell kompression i CMC I-leden.
     
  • STT-artros (artros i leden mellan scaphoideum mot trapezium och trapezoideum) - ger smärta vid kompression av handleden och deviation i ulnar och radial riktning.
     
  • De Quervains tendinit - har positivt Finkelsteins tecken (testas med tummen opponerad in i handflatan mot lillfingret och sedan görs passiv ulnardeviation i handleden).


BEHANDLING


Konservativ behandling

Första steget vid belastningssmärtor och vilovärk är konservativ behandling med tumbasortos och diskussion om ändrat belastningsmönster av handen och smärtstillande/antiflogistika i normaldos.

Kortisoninjektion i form av t ex triamcinolon (Kenacort-T) 10 mg/ml eller Depo-Medrol med Lidocain 40mg/ml + 10mg/ml, 1 ml i CMC I-leden kan ges som ett försök att tillfälligt lindra besvären några månader till år. Vid effekt kan injektionen upprepas ett par gånger.

Mer information om kortisoninjektioner finns här (extern länk):
 

Diagnostic and Therapeutic Injection of the Wrist and Hand Region


Operation

Indikation för operation är vilovärk och belastningssmärtor. Det är viktigt att patienten har rimliga förväntningar på operationsresultatet.

Vid isolerad skada i CMC I, dvs efter intra-artikulär fraktur eller patient yngre än 50 år, är artrodes av CMC I-leden (med fördel med bentransplantat för ökad läkningsfrekvens) det som rekommenderas. Det ger en starkare tumme än artroplastik och en viss ökad rörlighet kompensatoriskt i ST-leden.

Vid ålder över 50 år är tumbasartrosen kombinerad med panartros runt os trapezium. Det som vanligen görs vid de handkirurgiska enheterna är då exstirpation av os trapezium och någon form av interpositionsartroplastik med kapselrekonstruktion med egen senvävnad. Andra operationsmetoder vid tumbasartros inkluderar ersättning av os trapezium med en spacer, samt ytersättningsprotes i CMC I-leden. I litteraturen finns ingen metod som bevisats vara bättre än de andra.

I den absoluta majoriteten av fallen blir patienten av med vilovärken efter operation och belastningssmärtorna minskar. 10-20% har dock restbesvär. Om patienten har ett tungt monotont arbete är det inte säkert att återgång till detta arbete är möjlig (t ex undersköterska, kokerska, snickare).

Det är viktigt att korrigera hyperextensionen i MP-leden om denna är större än 25 grader. I dessa fall görs kapselrekonstruktion volart vid MP-leden, alternativt artrodes i MP-leden.

Operation görs i dagkirurgi, vanligtvis i plexusblockad eller narkos.


 

Risker med operation

Utöver sedvanliga kirurgiska nackdelar och risker (t ex blödning, infektion, sårläkningsproblem) finns risk för skada på sensorisk gren av n. radialis och CRPS (Complex Regional Pain Syndrome = finger-hand-skuldersyndrom).

Det är svårt att i förväg prognostisera resultatet efter tumbasartroplastik och hur tungt manuellt arbete patienten kan klara utan värkproblematik efteråt. Den säkraste vinsten är att vilovärken försvinner. Man får dock räkna med lite postfunktionell värk och en viss kraftnedsättning.

Steloperation kan kompliceras av utebliven läkning, påskyndad artrosutveckling i omkringliggande leder och komplikationer till använt osteosyntesmaterial.
Protesinläggning kan kompliceras av främmandekroppsreaktion eller protesluxation/-lossning.


 

UPPFÖLJNING


Efter tumbasartroplastik
 

  • Suturtagning och omgipsning med tummen i radialabducerat läge efter 14 dagar.
  • Total gipstid 4-6 veckor och avgipsning hos arbetsterapeut eller sjukgymnast för hjälp med mobilisering.
  • Kontroll efter 3-4 månader hos operatör.


Efter tumbasartrodes
 

  • Suturtagning och byte till ett välmodellerat cirkulärgips efter 12-14 dagar.
  • Därefter 10 veckors gipstid med byte av cirkulärgipsen efter 5 veckor.
  • Om kliniken och röntgenkontroll vid avgipsningen talar för läkning påbörjas mobilisering.
  • Kontroll efter ytterligare några månader hos operatören.


Efter avgipsning tillåts initialt endast rörelseträning, därefter successivt ökad belastning. Kontakt med handkirurgiskt intresserad sjukgymnast eller arbetsterapeut är värdefullt för rehabiliteringen.


Sjukskrivning

Efter operation är arbetsförmågan som regel nedsatt i 3-6 månader beroende på postoperativ smärta. Patienter med tyngre arbete klarar inte alltid att återgå till sina forna arbetsuppgifter.

Sjukskrivningen baseras på typen av arbete och förutsättningarna för anpassning. Följande rekommendationer kan ges:
 

  • Lätt arbete och/eller goda förutsättningar till anpassade arbetsuppgifter - (4-) 8 veckor.
     
  • Medeltungt arbete och/eller vissa förutsättningar till anpassade arbetsuppgifter - (8-) 12-16 veckor.
     
  • Tungt arbete och/eller ringa förutsättningar till anpassade arbetsuppgifter - 12-16 veckor, ibland längre.



ICD-10

Primär artros i första karpometakarpalleden, ensidig eller UNS M18.1

 

Åtgärdskod


Interpositionsplastik NDG12
Artrodes CMC 1 NDG42
Protes NDB59

 


Sjukskrivning

Länkar till försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen:
M18 Artros i första karpometakarpalleden

Referenser


Riktlinjer för sjukskrivning vid sjukdomar i rörelseorganen - ett kunskapsunderlag. MORSE rapportserie 2009:1, ISBN 978-91-976020-3-7.


 

Copyright © Internetmedicin 2014
ID: 3312

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Tumbasartros

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.






LÄKARE

Överläkare/ Specialistläkare
ortopedkliniken, Värnamo sjukhus


Läkare till olika uppdrag
Adecco, hela landet


Överläkare/ Specialistläkare inom Medicinsk Rehabilitering
Område Medicin och Akut, Neuro- och rehabiliteringskliniken, Uddevalla


Överläkare(LUS)
Beroendecentrum i Malmö


Enhetschef
heldygnsvårdsavdelningar inom Område Psykos i Malmö


Verksamhetschef
Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset


Specialistläkare i allmänmedicin
Närhälsan, Kungshöjd vårdcentral, Göteborg



Specialistläkare
kirurgkliniken, öron- näs- och halsmottagningen, Värnamo sjukhus


Överläkare/ Specialistläkare
till VO Ortopedi i Helsingborg


Specialist i allmänmedicin
Roslagshälsans Husläkarmottagning


Legitimerad underläkare
NU-sjukvården, Område Medicin och Akut, Neuro- och rehabiliteringskliniken
SJUKSKÖTERSKOR

Verksamhetschef
Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset
ÖVRIGT

Verksamhetschef
Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset
annons
annons