Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

annons
Morbus de Quervain (stenoserande tendovaginit)
Författare Överläkare , Handkirurgiska kliniken /Akademiska sjukhuset
Granskare Professor Urban Lindgren, Ortopedi/Karolinska Institutet
Uppdaterad 2017-09-07
Specialitet Handkirurgi, Ortopedi, Kirurgi
Skriv ut
Patientbroschyr
Om din behandling med Xiapex®
annons



BAKGRUND


Mb de Quervain är en lokal inflammatorisk process med smärta och ibland svullnad över det 1:a dorsala senskidefacket vid processus styloideus radii. Tillståndet är namngivet efter den schweiziske kirurgen Fritz de Quervain som först beskrev tillståndet 1895. Synonymer är stenoserande tendovaginit, radial styloid tenosynovitis, de Quervains tendinit m fl.

I 1:a senskidefacket, dorso-radialt över handleden, löper senan till m. abductor pollicis longus (APL) och m. extensor pollicis brevis (EPB). Hos cirka 10 % av patienterna löper senorna i var sitt senskidefack. Ovana, monotont repetitiva rörelser i handled/tumme ger upphov till en lokal inflammation som leder till en svullnad och stenosering i senskidan, vilket gör att senorna får svårt att glida i senskidan. Lokal ömhet och rörelsesmärta i handleden uppstår.

Alla kan drabbas men tillståndet är vanligare hos kvinnor, framför allt hos nyförlösta mammor och kvinnor i övergångsåldern.


Orsaker

Den egentliga orsaken är okänd och tillståndet beskrivs inte sällan som idiopatiskt. Ett ensidigt belastningsmönster med ovana repetitiva rörelser i handled-tumme (målning, maskinskrivning, trädgårdsarbete etc.) finns ofta i anamnesen.


 

SYMTOM och KLINISKA FYND


Rörelsebetingad smärta vid tumbasen och tumsidan av handleden, framför allt vid belastning av tummen. Ibland förekommer lätt lokal svullnad vid processus styloideus radii och krepitationer i 1:a dorsala senfacket.

Ofta beskriver patienten att det är smärtsamt att greppa med tummen vilket kan orsaka problem med att lyfta och greppa saker som t ex ett mjölkpaket. Symtomen upplevs initialt mest som ett obehag, men besvären tilltar då handen används.

Finkelsteins tecken är kanske den mest omtalade undersökningen vid Mb de Quervain. Det utförs genom passiv ulnardeviation i handleden, med tummen invikt (flekterad) i handen. Ett positivt Finkelsteins test utlöser då kraftig smärta i nivå med 1:a dorsala senfacket. Palpationsömhet över 1:a dorsala senfacket stärker diagnosen ytterligare.

Eichoffs och framför allt Brunellis tester är varianter på Finkelsteins tecken och beskrivs ibland som mer specifika. De utförs på liknande sätt med opponerad tumme och ulnardeviation i handled. Viktigast är dock att använda ett test som man känner sig förtrogen med. Inget av testerna är helt tillförlitliga men ger en ofta mycket god indikation på sjukdomen.


 

DIFFERENTIALDIAGNOSER


  • Tumbasartros - smärta vid axiell kompression i CMC-leden. Typiskt röntgenfynd.
     
  • STT-artros - artros i scaphoideum-trapezoideum-trapezium-leden vilket ger smärta vid kompression av handleden och deviation i ulnar och radial riktning.
     
  • Oläkt scaphoideumfraktur - smärta vid palpation i "snusgropen" - fossa tabatière.
     
  • Wartenbergs syndrom - entrapment av nervus radialis sensoriska del där den kommer fram under m. brachioradialis fasciekant/senspegel, cirka 10-15 cm proximalt om handleden.


UTREDNING


Mb de Quervain är en klinisk diagnos.

Eventuellt kan röntgen hand-handled göras för att bedöma om det finns artros i 1:a eller 2:a radiokarpalraden eller i CMC 1-leden.


 

BEHANDLING


Konservativ behandling

Konservativ behandling är vila och avlastning med ortosbehandling av handled och tumbas i 4-6 veckor kombinerat med antiflogistika i tablett- eller gelform lokalt, t ex T. diklofenak (Voltaren) 50 mg 1 x 1-3 respektive gel Ketoprofen (Orudis, Zon) 2,5 % 1 x 2-3 (max 15 g/dag).

Ett alternativ är lokal steroidinjektion i senfacket, inte sällan kombinerat med 4-6 veckors immobilisering av tummen. T ex inj. metylprednisolon (Depo-Medrol) 40 mg/ml, 1 ml. Läkemedlet ska deponeras i senskidan, inte i senan. Det är svårt att avgöra nålspetsens läge och författarna använder sig av tekniken att med en tunn nål, cirka 15 mm proximalt om styloideus radii, sticka genom hud och sena ned till benet och därefter backa nålen cirka 1 mm och där deponera läkemedlet.


Kirurgisk behandling

Om inte konservativ behandling hjälper återstår operation. Man klyver då 1:a senskidefacket innehållandes EPB och APL (hos 10 % av patienterna löper de i separata fack). Under operation skall respektive sena identifieras, d v s man måste säkerställa att facken till båda senorna verkligen har klyvts. Det är viktigt att man under operation drar i både APL (sträcker i CMC 1-leden) och EPB (sträcker fullt ut i MCP 1-leden). Vid behov exstirperas även eventuell synovit.

Operationen utförs polikliniskt i lokalbedövning och blodtomhet (blodtrycksmanschett på överarmen) med en mediolateral incision över 1:a dorsala senfacket varefter taket av senfacket klyvs i hela sin längd och senorna åter får fritt spelrum. Ibland rekonstrueras senfacket med en liten lambåplastik i taket av senfacket med två adapterande suturer för att förhindra luxation av APL och EPB vid flexion-extension i handleden. Oavsett om denna rekonstruktion utförs eller ej förordar vi ett stadigt förband, alternativt gipsskena, över handleden i tre veckor postoperativt och därefter försiktig mobilisering enligt nedan.


 

UPPFÖLJNING


Stadigt förband eller dorsal gipsskena anläggs över handleden i tre veckor (vecka 1-3). Därefter avlägsnas suturerna och patienten informeras, gärna av handkirurgiskt intresserad arbetsterapeut eller sjukgymnast, om obelastad mobilisering av handled vecka 4-6. Vid användning/belastning av handen ska patienten ha ett stabilt handledsstöd i väntan på att senfacket blir tillräckligt starkt för att belasta handen. Samtidigt ska patienten öva att sträcka och böja handleden. Denna regim är till för att förhindra subluxation av APL och EPB, vilket traumatiserar de sensoriska grenarna av n. radialis. Patienterna informeras vidare om hyperestesiträning av eventuell ömhet i ärr.

Vid ömhet/överkänslighet i operationsärr och/eller operationsområde är det viktigt att patienten instrueras i att massera och ta i känsligt område med stigande friktion (initialt bomull, vid förbättring ett hårdare/grövre material) och intensitet allt eftersom ömheten och överkänsligheten minskar.

Det är viktigt med högläge av handen (ovan hjärthöjd) efter operation. Det minskar risken för svullnad och värk, samt ger bättre läkningsförhållanden. Den postoperativa smärtan brukar vara lindrig och kräver oftast bara receptfria läkemedel av typ paracetamol de första dagarna, eventuellt i kombination med antiflogistika.

Sjukskrivningstiden baseras på typen av arbete och förutsättningarna för anpassning (av aktiviteter), men överskrider sällan 4 veckor. Vid manuellt arbete där handledsstöd inte kan användas krävs dock minst 6 veckors sjukskrivningstid.


Komplikationer/risker
 

  • Långvarig ömhet i operationsärret (hyperestesi).
  • Nedsatt kraft initialt, ff a pga ömhet i ärret.
  • Överkänslighet i och/eller skada på sensoriska grenar av n. radialis.
  • (Sub)luxation av EPB och APL om senfacket inte får läka före mobilisering.
  • Teoretiskt föreligger vid alla operationer viss infektionsrisk, men det är mycket ovanligt.


ICD-10

Radial handledstenosynovit M65.4

 

Åtgärdskod


Klyvning av senskida i handled eller hand NDM49

 


Sjukskrivning

Länkar till försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen:
M65 Synovit och tenosynovit (inflammation i ledhinnor och senor)

Copyright © Internetmedicin 2017
ID: 3302

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Morbus de Quervain (stenoserande tendovaginit)

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Distriktssköterska på vårdcentral
Primärvårdens vårdcentraler i Uppsala län


Överläkare/Specialistläkare
till Hudmottagningen i Helsingborg


Distriktsläkare
Heby Vårdcentral


Leg. läkare med erfarenhet från primärvården
KRY


Arbeta som läkare hos Min Doktor
Min Doktor


Chefsläkare
Södra Älvsborgs Sjukhus, sjukhusledning


Just nu har vi flera lediga tjänster på hel- eller deltid. Även i Mali.
Försvarsmakten


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Hudiksvall och Nordanstig


Överläkare/specialistläkare inom Barn- och ungdomspykiatri
Skaraborgs Sjukhus, M6, BUP Läkare


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Söderhamn och Linden


60 ST- läkare
Västerbotten


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Arbrå, Baldersnäs och Kilafors


Just nu söker vi dig som är specialist i allmänmedicin!
Bohuspraktiken, Bohus Centrum


Överläkare/ specialistläkare
till VO AnOpIVA i Helsingborg och Ängelholm


Enhetschef
till Operationsavdelningen i Helsingborg

annons
annons
annons