Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

annons
Palliativ vård – oro
Författare Specialist i allmänmedicin, Diplomerad i palliativ , /
Granskare Professor Roger Henriksson, Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland/Karolinska Universitetssjukhuset/Solna
Uppdaterad 2017-09-14
Specialitet Onkologi, Geriatrik
Skriv ut
annons




 

BAKGRUND


Ångest är ett tillstånd som upplevs som rädsla eller spänning och tryck. Orsakerna till ångest kan vara många. För svårt sjuka personer i livets slutskede kan det handla om rädsla inför hur den sista tiden i livet kan komma att te sig, rädsla för att inte längre finnas till, för döden i sig eller sorg över att behöva skiljas från personer och ting som är viktiga.

För mer information om palliativ vård, se följande översikter:
 

Palliativ vård - allmänt

Palliativ vård - nutrition

Palliativ vård - smärtbehandling

Palliativ vård - andnöd

Palliativ vård - gastrointestinala symtom

Palliativ vård - munvård


Oro för efterlevande

Oro är ett vanligt förekommande symtom vid svår sjukdom som många gånger kan lindras av informerande samtal och stöd. Patienter i ett palliativt skede av sin sjukdom funderar mycket över sin begränsade framtid och förestående död. Det är vanligt med oro för efterlevande. Många oroar sig också för att bli till besvär för sin omgivning.

Det är många gånger mycket praktiska åtgärder som kan lugna, t ex att ta reda på hur ekonomin blir för den kvarlevande eller att få veta att sorgestöd kan ges till närstående efter patientens död. Svenska kyrkan ger ofta sorgestöd, enskilt eller i grupp. I WHO:s definition av palliativ vård ingår sorgestöd till efterlevande, man bör därför inventera var detta kan erbjudas.


Oro för döden

Många är oroliga och rädda inför vad som komma skall under döendeprocessen fram till döden. Vissa är även rädda för själva tillståndet död. Lidande och dödskamp är allmänt känt men få vet hur väl det går att lindra. All sjukvårdspersonal bör kunna samtala om döden.

Patienter behöver ibland få veta vad vi i sjukvården kan göra för dem, när de blir mycket dåliga och inte längre kan tala för sig. Information om att lindring kommer att ges om tecken till smärta, oro, illamående eller andra besvärande symtom som eventuellt kan uppstå, lugnar oftast väl. Det är viktigt att patienten får ge uttryck för var han/hon vill vårdas den sista tiden. För vissa är dödsplatsen viktig. Om patienten har existentiell problematik av mer religiös innebörd bör man erbjuda samtal med någon andlig/religiös företrädare. Möjlighet att få skriva ner sin livsberättelse, att få beskriva i ord vad de varit stolta över i livet, kan dämpa mycken oro.


Oro och smärta

Obearbetad oro kan förvärra ett samtidigt smärttillstånd eller upplevas som smärta. Man kan med fördel använda VAS/NRS (visual analog scale/numerical rating scale) för att skatta patientens oro/ångestnivå.


Oro och depression

Det finns studier som visar att det är vanligt med samtidig depression. Depression hos palliativa patienter behandlas på samma sätt som för andra patienter (se Depression hos vuxna). Man bör dock vara noggrann med diagnos, en adekvat ledsen patient kan ibland tolkas som deprimerad men må bra efter att ha fått gråta.


 

BEHANDLING


Oro som plågar patienten ska i första hand behandlas farmakologiskt med bensodiazepiner, i första hand peroralt.
 

Ge tillräckligt höga doser för att VAS/NRS sjunker till för patienten acceptabel nivå utan att sedera allt för mycket. Om samtidig depression föreligger, ge sedvanlig behandling med SSRI, t ex citalopram (Cipramil) eller mirtazapin (Remeron). Dessa har ofta en god ångestdämpande effekt. Mirtazapin har som biverkan ökad aptit, vilket i tidigt palliativt skede kan vara en fördel. Till natten kan sedativa behövas för att nattro ska kunna uppnås, använd då i första hand zopiklon eller zolpidem.

Viktigt att inte glömma bort är att icke-farmakologiska behandlingsmetoder också kan ha lugnande effekt, såsom taktil massage, musik, samtal med mera.


Terminal oro

Terminal oro kan med fördel behandlas med midazolam (Dormicum) administrerat subkutant, antingen som tillfällig injektion 1-2,5 mg eller kontinuerligt via sprutpump, initialdos 0,4 mg/h.

Ibland behöver doserna höjas; målet är att patienten ska komma till ro utan att vara somnolent. För att få sova dubbleras dagdosen till natten för att åter sänkas på morgonen. På grund av midazolamets korta halveringstid vaknar patienten upp efter 1-2 timmar.

Vid svår terminal oro eller delirium ges inj. haloperidol (Haldol) 1-5 mg s.c. Observeras bör att terminalt delirium kan förekomma utan att patienten ter sig motoriskt orolig.


 

ICD-10

Ångesttillstånd, ospecificerat F41.9

 

Referenser


Läkemedelsboken, Palliativ vård

Cochrane review 2009: Drug therapy for anxiety in adult palliative care patients. Länk

Nationellt vårdprogram för palliative vård 2016, RCC.


 

Copyright © Internetmedicin 2017
ID: 3237

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Palliativ vård – oro

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Söderhamn och Linden


Distriktssköterska på vårdcentral
Primärvårdens vårdcentraler i Uppsala län


Arbeta som läkare hos Min Doktor
Min Doktor


Chefsläkare
Södra Älvsborgs Sjukhus, sjukhusledning


Överläkare/Specialistläkare
till Hudmottagningen i Helsingborg


Enhetschef
till Operationsavdelningen i Helsingborg


Överläkare/ specialistläkare
till VO AnOpIVA i Helsingborg och Ängelholm


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Hudiksvall och Nordanstig


Överläkare/specialistläkare inom Barn- och ungdomspykiatri
Skaraborgs Sjukhus, M6, BUP Läkare


Distriktsläkare
Heby Vårdcentral


Just nu har vi flera lediga tjänster på hel- eller deltid. Även i Mali.
Försvarsmakten


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Arbrå, Baldersnäs och Kilafors


Just nu söker vi dig som är specialist i allmänmedicin!
Bohuspraktiken, Bohus Centrum


Leg. läkare med erfarenhet från primärvården
KRY

annons
annons
annons