annons
annons
Tinnitus
Författare Docent Åke Reimer, ÖNH-mottagningen/Höllviken
Granskare Docent Bengt R. Widgren, FoUU Chef/Region Halland
Uppdaterad 2013-09-21
Specialitet ÖNH
Skriv ut




 

BAKGRUND


Termen tinnitus kan härledas från det latinska verbet "tinnire" som betyder att ringa. Tinnitus definieras som en ljudperception utan extern ljudkälla och ljudet kan vanligen endast höras av patienten (subjektiv tinnitus).

Interna kroppsljud såsom ljud från turbulent flöde i blodkärl eller kontraktioner i mellanörats muskler kan också upplevas störande. Sådana ljud kan ibland auskulteras eller registreras (objektiv tinnitus).

Tinnitus drabbar 10-15% av befolkningen i västvärlden och är hos 1-2% så störande att det allvarligt inverkar på den dagliga livsföringen. Fler män än kvinnor söker hjälp för tinnitus. Förekomsten av tinnitus hos barn är mindre studerad, men ligger troligen i storleksordningen 12-13%. Nyare undersökningar tyder på att förekomsten av tinnitus hos barn och ungdomar är i ökande, och att det till stor del beror på exponering för alltför höga ljudvolymer vid musikevenemang och att man lyssnar på för stark musik med hörtelefoner och hörlurar för mycket.

Majoriteten av de som drabbas av tinnitus har en godartad störning i hörselsinnet som orsak till besvären. Eftersom även allvarliga sjukdomstillstånd kan ge lindrig tinnitus är det rimligt att den som har tinnitus genomgår öron-och hörselundersökning. Sådan undersökning kan man genomgå vid audionommottagning och/eller ÖNH-specialistmottagning.


 

ORSAKER
 

Tinnitus är ett symtom på en störning i hörselsinnet och således inte en sjukdom i sig. Internationellt forskningssamarbete har resulterat i lättillgänglig men mycket omfattande sammanställning av vanliga och ovanliga orsaker till tinnitus
(Tinnitus Research Initiative). Skador på hörselsinnet i form av sensorineral hörselnedsättning av bullerexponering ( industribuller, krigshandlingar) och musik på för höga ljudnivåer under för lång tid är de helt dominerande orsakerna till tinnitus i västvärlden.

Här nedan ges exempel på några orsaker till tinnitus.
 

  • Sensorineural hörselnedsättning,
    d v s störning i hörselsinnets sensoriska eller neurala del, är den vanligaste orsaken till tinnitus. Bakgrunden är oftast hereditet, buller, infektionstillstånd eller åldrande.
     
  • Akustiskt trauma
    Efter plötslig bullerexponering (knallskott, explosion etc) är tinnitus vanligt. Tinnitus upphör ofta när hörseln återhämtar sig, vilket kan förväntas ske inom 6 månader. Har normalisering inte skett inom denna tidsrym är risken för bestående hörselskada och tinnitus betydande.
     
  • Ponsvinkeltumör
    Vid ensidig tinnitus måste man klargöra om orsaken kan vara ponsvinkeltumör (t ex akustikusneurinom).
     
  • Läkemedel
    Ett flertal läkemedel har potentiellt ototoxiska effekter. Tinnitus i form av en högfrekvent ton är ofta det initiala symtomet. Acetylsalicylsyra orsakar vid höga doser (4-5 g p.o./dygn) reversibel tinnitus. Kinin som användes vid vissa fall av malaria kan också orsaka reversibel tinnitus. Cytostatika (cisplatin, metotrexat), loop-diuretika (furosemid och aminoglykosid-antibiotika (streptomycin, gentamicin, netilmicin) är läkemedel som var för sig eller i kombination kan orsaka hörselnedsättning och tinnitus.
     
  • Mellanöreinflammation
    Tinnitus i samband med mellanöreinflammation kan vara tecken på toxisk effekt på innerörat. Bestående inneröreskada och tinnitus förekommer vid akut otit och vid kronisk otit.
     
  • Mellanörats muskler
    kan orsaka störande ljud. Vid kontraktioner i muskulus tensor tympani (s k tensor-tympanisyndrom) hörs ett återkommande knäppande ljud. Även muskulus stapedius kan vid rytmiska kontraktioner åstadkomma störande ljud. Tillståndet beskrives i litteraturen som mellanöremyoklonus (middle ear myoclonus, MEM) och är sällsynt.
     
  • Patologiskt blodflöde
    Arteriovenös kärlförbindelse i anslutning till örat liksom glomustumör i mellanörat kan orsaka pulserande tinnitus. Även avvikelser i det venösa återflödet i temporalbenet kan orsaka pulssynkron tinnitus,t.ex. divertikelbildning i sinus sigmoideus.
     
  • Somatosensorisk tinnitus
    Tinnitus förvärras ofta av muskulära spänningstillstånd. Vid kontraktion av tuggmuskler och halsens muskler förstärks ibland tinnitus. Det finns sannolikt ett neuroanatomiskt underlag för samband mellan muskulär aktivitet och tinnitus.
     
  • Tinnitus vid normal hörsel
    Det är tämligen vanligt att man inte kan påvisa någon funktionsnedsättning i hörselsinnet. Överkänslighet för starka ljud, s k hyperakusis, är dock vanligt.



 

SYMTOM


Tinnitus kan ha olika karaktär och varierar ofta över tiden. Vanligt är att tinnitus ljudnivå ökar vid stress. Ljudets karaktär och lokalisation är beroende av uppkomstmekanismen. Vid bullerskada och presbyakusis är ett bredbandigt brusljud vanligt. Ensidig tinnitus utan anamnestiskt förklarbar orsak (t ex bullertrauma) bör utredas. Tinnitus förenat med hörselfluktuationer och yrsel kan bero på Mb Ménière.
 

Visa översikt: Menières sjukdom



 

UTREDNING


Etiologisk diagnos grundas på:
 

  • tidpunkt för debut
  • yttre faktorer vid debuten
  • andra sjukdomar eller medicineringar när tinnitus debuterade
  • aktuell medicinering
  • hereditet för hörselsjukdom
  • audiologisk utredning ( tonaudiometri, ev otoakustiska emissioner, hjärnstamsaudiometri)
  • neuroradiologisk diagnostik

Öronundersökning med mikroskop kan påvisa otosalpingit eller glomustumör. Vid pulserande tinnitus kan ibland kärlljud auskulteras nära örat tydande på patologiska kärlförbindelser.

Tonaudiometri är obligat och vid hörselnedsättning bör klargöras om orsaken är ljudledningshinder eller sensorineural hörselnedsättning. Vid ensidig tinnitus bör audiologisk utredning kompletteras med neuroradiologisk undersökning (MRT för att upptäcka ponsvinkeltumör).
Vid pulserande tinnitus kan MR-angiografi eventuellt visualisera patologisk kärlförändring. Avvikande förlopp och avsaknad av bentäckning av sinus sigmoideus eller anslutande venösa kärl kan också orsaka pulserande ljud. Dylika förändringar kan eventuellt ses med CT.

 

BEHANDLING


Information om orsaken till tinnitus bör om möjligt ges. Besvär av tinnitus kan bero på bl a ljudets uppkomstmekanism, ljudets styrka och karaktär. Tinnitus kan i sig orsaka oro, ångest och nedstämdhet. Habituering innebär för många att man lär sig bortse från tinnitusljudet. I en enkätundersökning av närmare 280 patienter fann man att besvären av tinnitus hos de flesta minskar med tiden. För yngre patienter och patienter med bullerskada var besvären däremot ofta oförändrade. Hos några patienter hade besvären med tiden ökat. Kunskaperna om uppkomstmekanismen bakom tinnitus, liksom kunskapen om bakgrunden till tinnituslidandet ökar såväl inom neurovetenskaperna som inom den psykologiska forskningen. Vid besvärande tinnitus är det viktigt att patienten får möta ett tvärvetenskapligt team med erfarenhet av olika behandlingsstrategier.

  • Audiologisk teknisk rehabilitering.
    Hörapparat kan åstadkomma lindring även vid en måttlig hörselnedsättning och hörapparatanpassning bör göras vid hörselnedsättning som ger uppenbara kommunikationsproblem
     
  • Tinnitus Retraining Therapy (TRT)
    går ut på att "lära om", så att tinnitussignalen inte skall väcka starka känslor. Örat stimuleras med ett lågt vitt brus och ljudbehandlingen kombineras med en rådgivningsdel. Behandlingstiden för att uppnå effekt är betydande och metoden synes ha minskat i betydelse.
     
  • Acoustic CR ® Neuromodulation
    riktar sig mot det specifika tinnitusljudet. Med en neurostimulator behandlas tinnitusljudet som i vissa fall får en reducerad intensitet. Se referens.
     
  • Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en kombination av beteendeterapi och kognitiv terapi och kan vara effektivt mot depression, ångestproblem, sömnproblem, huvudvärk, tinnitus och andra beteendemedicinska besvär. Behandlaren och patienten samarbetar för att hitta lämpliga övningar som patienten provar i sin vardag. KBT kräver att patienten aktivt jobbar för att förändra attityd och tankar kring tinnitus.
     
  • Självhjälp vid tinnitus.
    Den senaste utvecklingen inom psykologisk forskning har resulterat i en bok ( Zetterquist, Andersson & Kaldo) där läsaren själv får arbeta med olika beprövade tekniker. Syftet är att tillägna sig nya förhållningssätt så att tinnitusljudet skall ta en mindre plats i den tinnitusdrabbades liv.
     
  • Antidepressiva medel
    (selektiva serotoninåterupptagshämmare/SSRI) är beprövat vid tinnitus. Bedömning med Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS) är ett bra hjälpmedel inför ställningstagandet till grad av depression och ångest.
    Sertralin (Sertralin, Zoloft) 25 mg/dag p.o under första behandlingsveckan och därefter 50 mg/dag reducerade tinnituslidandet i en placebokontrollerad svensk undersökning. Effekten var signifikant först efter 16 veckors behandling.
     
  • Musikterapi
    har testats hos patienter med s k tonal tinnitus, d v s där ljudet har karaktären av en ton. Försökspersonerna har lyssnat på musik där frekvenserna runt tonen filtrerats bort och tinnitus ljudstyrka har efterhand minskat. Behandlingsformen behöver testas i större material för att bli vedertagen, men publicerade studier är lovande.

Vid tecken på smärttillstånd eller spänningstillstånd i muskelgrupper som är relaterade till patientens tinnitus bör fysikalisk behandling hos sjukgymnast eller bettfysiolog övervägas. Behandling med akupunktur, transkutan nervstimulering och laser har ingen långsiktigt dokumenterad effekt.


 


ICD-10

Tinnitus H93.1

 
Sjukskrivning

Länkar till försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen:
H93 Andra sjukdomar i örat som ej klassificeras annorstädes

Referenser
 

Adamchic I, Hauptmann C Tass A. Changes of oscillatory activity in pitch processing network and related tinnitus relief induced by acoustic CR neuromodulation Frontiers in Systems Neuroscience www.frontiersin.org April 2012 , Volume6

Andersson G. Tinnitus- Orsaker,teorier och behandlingsmöjligheter. Studentlitteratur 2000.

Bhimrao,SK , Masterson L and Baguley D. Systematic Review of Management Strategies for Middle Ear Myoclonus.Otolaryngology-Head and Neck Surgery 146(5) 698-706.

Holgers, KM och Barrenäs ML. The pathophysiology and assessment of tinnitus. 2003. In textbook of Audiological Medicine. Clinical aspects of hearing and balance. Ed L Luxon. Martin Dunitz, Taylor and Francis Group.

Juul J,Barrenäs ML,Holgers KM.Tinnitus and hearing in 7-year-old children.Arch Dis Child 2012;97:28-30

Juul J.Hearing symptoms in children and adolescents.Tinnitus and temporary threshold shift.Akademisk avhandling. Göteborg 2013.

Kaldo V och Andersson G. Kognitiv beteendeterapi vid tinnitus. Studentlitteratur. 2004.

Liu Z, Chen C, et al. Sigmoid sinus diverticulum and pulsatile tinnitus: analysis of CT scans from 15 cases. Acta Radiol. 2013 Apr 2. [Epub ahead of print]

Martini A och Prosser S. Disorders of the inner ear in adults. 2003. In textbook of Audiological Medicine. Clinical aspects of hearing and balance. Ed L Luxon. Martin Dunitz, Taylor and Francis Group.

Möller A,Langguth B, DeRidder D & Kleinljung T.; editors till Textbook of Tinnitus.Springer förlag, ISBN 978-1-60761-144-8.2011.

Okamoto H, Stracke H et al. Listening to tailor-made notched music reduces tinnitus loudness and tinnitus-related auditory cortex activity.
www.pnas.org/cgi/doi/10.1073/pnas.0911268107 PNAS, vol 107, no 3, 1207-10, 2010.

Reimer Å, Lello E & Olsen U. En uppföljande enkätundersökning av tinnituspatienter vid en ÖNH-mottagning. Medicinsk Riksstämma 2010.

Tinnitus Research Initiative . Algorithm for the Diagnostic & Therapeutic Management of Tinnitus

Zetterquist V, Andersson G och Kaldo V.Leva med tinnitus.Natur och kultur 2013.

Zöger S, Svedlund J, Holgers KM. The effects of sertraline on severe tinnitus suffering--a randomized, double-blind, placebo-controlled study.J Clin Psychopharmacol. 2006 Feb;26(1):32-9.
 

Copyright © Internetmedicin 2014
ID: 3167


Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

LÄKARE


Specialistläkare
BUM Alingsås, Södra Älvsborgs Sjukhus



Specialister i Allmänmedicin
Adecco, bemanningsuppdrag över hela Sverige


Specialistläkare
Vidarkliniken, rehabilitering


Underläkare
Infektionskliniken, Trollhättan


ST-läkare
Infektionskliniken, Trollhättan


Områdeschef
Klinisk patologi/cytologi, Danderyds sjukhus


1-2 ST- läkare
Vårdcentralen Gnesta


Specialistläkare
inom Klinisk fysiologi och Nuklearmedicin !


ST-läkare
Internmedicin


Sektionschef för ST- läkare
Vuxenpsykiatri i Lund


Beroendeläkare till
psykiatrin i Dalarna



Akutläkare
NU-sjukvården, Akutverksamheten


Specialistläkare
Internmedicin


Specialister i Psykiatri
Adecco, bemanningsuppdrag över hela Sverige


Verksamhetschef
Infektionskliniken i Östergötland
AT-LÄKARE

ST-läkare
Infektionskliniken, Trollhättan


Underläkare
Infektionskliniken, Trollhättan
SJUKSKÖTERSKOR

Uroterapeut
Kirurgkliniken, Falun


Verksamhetschef
Infektionskliniken i Östergötland


Stomiterapeut/ Sjuksköterska
Kirurgkliniken i Falun
ÖVRIGT

Sektionschef för ST- läkare
Vuxenpsykiatri i Lund
annons