Födoämnesöverkänslighet
Författare Docent , Sahlgrenska Akademin/Göteborgs Universitet
Granskare Allmänläkare Helen von Sydow, /
Uppdaterad 2015-12-03
Specialitet Allergologi
Skriv ut
annons



BAKGRUND
 

Födoämnesöverkänslighet är ett svårt område inom allergologin. Å ena sidan finns det en stor diskrepans mellan upplevd och bevisad överkänslighet. Å andra sidan rör det sig om en potentiellt livshotande åkomma.

Var femte anafylaktisk chock orsakas av födoämnesallergi.

En fjärdedel av alla vuxna säger att det finns mat och/eller dryck som de på något sätt inte tål. Bara 10-20 % av dessa har en bevisad överkänslighet med de utredningsverktyg som finns att tillgå. Detta betyder dock inte att de övriga patienterna (80-90 %) inbillar sig eller hittar på, utan är snarare ett tecken på hur komplicerad födoämneskänslighet är.

 

Orsaker
 

Toxiska reaktioner: En del mat och dryck kan, om de intas i tillräckligt mängd, utlösa symtom p g a sitt innehåll av toxiska substanser. Exempel på detta är cyanid i bittermandel och aprikoskärnor, tiocyanat i blomkål.

Icke toxiska reaktioner indelas i immunologiska reaktioner - allergier samt icke immunologiska reaktioner - födoämnesintolerans.

Under de två första levnadsåren är ägg- och mjölkallergi de i särklass vanligaste. Andra tidiga allergier är fisk- och jordnötsallergi.

Under uppväxtåren tillkommer nya matallergier - allergier mot jordnöt, hasselnöt, cashewnöt/andra nötter samt skaldjur blir vanligare.

Många pollenallergier debuterar under uppväxtåren. Både björk- och gråbopollenallergi är ofta förenade med typiska födoämnesallergier p g a korsreaktion mellan pollenallergen och likartade strukturer på vissa födoämnen. Björkpollenrelaterade födoämnen är stenfrukter såsom äpple, päron, plommon, körsbär samt morötter, potatis (skal) och jordgubbar. Gråbopollenrelaterade födoämnen är selleri, paprika, persilja, koriander, vitlök, brödkryddor (anis, fänkål, kummin), kamomill, malört, senap.

Många vuxna har kvar allergi mot jordnöt, nötter, fisk och skaldjur. Orala allergisyndrom är vanliga hos framför allt björkallergiker, men även hos gråboallergiker.

Sena reaktioner av allergi mot rött kött har nyligen beskrivits. Patienten bildar IgE-antikroppar mot en kolhydratstruktur kallad galactos-alfa-1,3-galactos (alfa-Gal) som finns på köttprotein. En koppling finns mellan fästingbett och denna speciella form av allergi. Reaktionen kommer 3-6 timmar efter konsumtion av rött kött. Symtomen kan vara anafylaxi, angioödem eller urtikaria. Även isolerade magsymtom är beskrivna.

Under vuxenåren tillkommer betydligt mer icke-immunologisk än immunologisk födoämnesöverkänslighet. Exempel på icke-immunologiska mekanismer är överkänslighet mot kapsaicin, konserveringsmedel, färgämnen, kolhydratrika födoämnen, histaminfrisättande födoämnen samt biogena aminer.


 

SYMTOM
 

Symtom kan förekomma från många olika organsystem:

  • Munhåla och svalg
    Vid symtom från munhåla/svalg med klåda och svullnad talar man om oral allergi eller orala allergisyndromet (OAS).
    Detta är särskilt vanligt vid samtidig björkpollenallergi, s k "parabjörkallergi".

  • Mag-tarmkanalen
    IgE-förmedlad allergi tenderar att ge symtom från den övre delen av mag-tarmkanalen med halsklåda, illamående, magvärk, kräkningar.
    Vid diarré och uppspänd buk utan andra mag-tarmsymtom kan däremot nästan aldrig en IgE-patogenes påvisas.

  • Hud
    Akut urtikaria/Quincke kan ibland vara förorsakade av födoämnen. Kronisk urtikaria/Quincke orsakas mycket sällan av föda.
    Atopiskt eksem hos barn orsakas ibland av en IgE-förmedlad födoämnesallergi. Atopiskt eksem hos vuxna orsakas mycket sällan av födoämnen trots positiva IgE-tester.

  • Luftvägarna
    Akut rinnsnuva, nästäppa eller astma kan orsakas av IgE-förmedlad allergi. Symtomen kommer då vanligtvis inom en timme efter födointag och åtföljs ofta av symtom från mag-tarmkanalen och/eller huden.
    Uppträder symtom enbart från luftvägarna är det mer sannolikt att det rör sig om en annan typ av överkänslighet.
    Man bör också tänka på att såväl mat som dryck kan utlösa symtom genom inhalation. Det kan röra sig både om allergi (t ex knäcka ägg, matos vid hantering av fisk) eller icke-immunologiska mekanismer t ex sulfit i vin.

  • Andra organsystem
    Symtom från t ex CNS, kärl (migrän) eller urinvägar beror nästan alltid på icke-immunologisk känslighet.


Kliniska fynd
 

Eftersom födoämnesöverkänslighet drabbar många olika organsystem varierar de kliniska fynden. Symtomen varierar från lindrig munklåda av äpple vid det orala allergisyndromet hos en björkallergiker till svår anafylaktisk chock vid jordnötsallergi. Intensiteten av de kliniska fynden beror bl a på mängden tillfört allergen samt chockorganens känslighet.


 

DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

UTREDNING/PROVTAGNING
 

Hörnstenar i utredning/behandling av misstänkt födoämnesallergi är:

  • Noggrann sjukhistoria (anamnes)
  • Elimination (man tar bort det misstänkta födoämnet en tid ur kosten)
  • Provokation (man återinför födoämnet)
  • Registrering av symtom med hjälp av dagbok

Hudtestning (pricktest) och blodprov (t ex immunoCAP) är bara hjälpmedel för att förstå mekanismer.

Utredningen handlar dels om att påvisa överkänslighet mot födoämnen, dels om att frikänna födoämnen som patienten på felaktiga grunder tror sig vara överkänslig för och då framför allt se till att patienten inte i onödan avstår från viktiga basfödoämnen.


Anamnes

En noggrann anamnes är absolut viktigast. För att få struktur på födoämnesanamnesen rekommenderas frågeformulär. Ett sådant finns att hämta på:
 

www.fffa.se (under broschyrer/dokument)

Detta formulär ger bl a en relativt utförlig bild av om patienten undviker viktiga basfödoämnen (mejeriprodukter, mjöl, baljväxter, kött, fisk och ägg) och om detta påverkar vikten ogynnsamt.
Frågeformuläret ger även en antydan om mekanismer bakom symtomen.


In vitro-diagnostik

Specifika IgE-antikroppar i serum kan mätas med olika tekniker. Såväl falskt positiva som falskt negativa testresultat är vanliga. Vad gäller animala allergen (mjölk, ägg, fisk) så gäller att ju högre IgE-nivån är desto större är sannolikheten att patienten upplever symtom mot födoämnet. Vid intag av växtallergen gäller ej samma tydliga samband. Detta beror på att dessa allergen innehåller proteinkomponenter som höggradigt korsreagerar med artspecifika pollenallergen. Vid misstänkt allergi mot jordnöt, hasselnöt kan man med nya metoder (komponentanalys) få en bättre uppfattning om reaktionens svårighetsgrad. Vid misstänkt allergi mot vete och soja kan dessa analyser även antyda samband mellan intag av födoämnet och fysisk ansträngning. Mer info på www.fffa.se, se ”komponentdiagnostik”.


Hudtestning

Pricktest är mycket känsligt för att påvisa mastcellsbundna IgE-antikroppar i huden.
Hos äldre barn och vuxna har pricktest låg specificitet för födoämnesallergen, vilket innebär att falskt positiva resultat är vanliga.

Kvaliteten på konventionella födoämnesextrakt varierar.

Vid misstanke om allergi mot framför allt bär, frukt och grönsaker utnyttjas gärna färskvara och prick-prickmetoden.


Bedömning av testresultat

En korrekt tolkning av hudtest och in vitro-test resultat är viktig.

En positiv hudtestreaktion respektive fynd av specifika IgE-antikroppar i serum kan ha klinisk betydelse, men är ej liktydigt med att individen får symtom av det testade födoämnet.
Man talar ibland om att individen är sensibiliserad mot t ex ett födoämne, men att fyndet saknar klinisk relevans.

Utredningens uppläggning är beroende av anamnes, frågeformulär, symtom och gjorda tester.
Provokation kan behövas för att säkerställa diagnos. Vid misstänkt anafylaktisk reaktion är provokation kontraindicerad.
Alla patienter bör inte genomgå denna utredning, exempelvis pollenallergiker med korsreaktioner.


Elimination och provokation

Förutsättningen för en adekvat kostbehandling är en noggrann kartläggning av vad som orsakar besvär.
Vid tveksamhet om tolkningen av anamnes, hudtest och analys av specifikt IgE i serum, kan eliminationsdiet och födoämnesprovokationer göras (Se länk nedan, där även symtomdagböcker finns tillgängliga).

 

Födoämnesöverkänslighet med kroniska symtom



BEHANDLING
 

Näringsriktig eliminationskost, samt "matträning" utgör viktiga hörnpelare i omhändertagandet.
Farmakologisk behandling kan bli aktuell.


Farmakologisk behandling

Vid lättare former av födoämnesallergi kan man prova antihistaminpreparat vid behov eller regelbundet.

Vid allvarligare symtom, som svullnad i halsen eller symtom av anafylaktisk karaktär skall patienten ha tillgång till egenbehandling med adrenalin i injektionsform (s k autoinjektor) och perorala kortisonpreparat.

Natriumkromoglikat (Lomudal GI) är ett antiallergiskt preparat, vars exakta verkningsmekanism är oklar. Det finns skäl att antaga att en allergisk inflammation förhindras genom inhiberad degranulering av mastceller i tarmslemhinnan.
Resultatet blir en normalisering av permeabiliteten med minskad absorption av allergen.
Eftersom endast 1 % av oralt administrerat natriumkromoglikat absorberas, är det sannolikt att läkemedlet har lokal effekt.

Vid övertygande besvär av födoämnesöverkänslighet, där elimination ej givit tillfredställande resultat samt till patienter som av sociala skäl har svårt att avstå från misstänkt föda, kan man prova natriumkromoglikat.
Tyvärr finns det ingen metod att förutsäga om patienten kommer att förbättras på behandlingen, varför ett behandlingsförsök av ovanstående patientgrupper bör göras under åtminstone en månad, varefter resultatet kritiskt utvärderas.

Viktigt är att patienten får en tillräckligt hög dos.
Rekommenderad dos är 200 mg x 4 p.o före måltid.
Om tillfredställande behandlingssvar ej uppnås inom 2-3 veckor kan dosen ökas, men högst till 40 mg/kg/dag.


Matträning

Vid övertygande icke-specifik födoämnesöverkänslighet kan matträning övervägas. Födoämnet bör vara viktigt ur näringssynpunkt eller socialt mycket viktigt. Dessa patienter vågar inte äta födoämnet hemma pga rädsla för reaktion.
Matträning görs i första hand på patienter med negativt IgE-test, men undantag kan göras.
Hur snabbt man kan öka mängden av födoämnet beror på hur patienten tidigare reagerat på födoämnet ifråga. Hur stor mängd reagerade patienten på? Vilka symtom fick patienten?

 

Uppföljning/fortsatt omhändertagande
 

Patienter med anamnes på allvarligare födoämnesreaktioner bör kontrolleras hos specialist.

Vid ensidig diet, framför allt vid undvikande av basfödoämnen som ur nutritionssynpunkt är viktiga, bör dieten omprövas regelbundet för att om möjligt utvidga denna.

 

Länk till översikt "Födoämnesöverkänslighet med kroniska symtom"



 


ICD-10

Gastroenterit/kolit, allergisk, födoämnesbetingad, födoämnet känt eller sannolikt K52.2A
Gastroenterit/kolit, allergisk, födoämnesbetingad, födoämnet okänt K52.2X
Andra symtom och sjukdomstecken som har samband med födo- och vätskeintag R63.8
Anafylaktisk chock orsakad av ogynnsam reaktion mot födoämne T78.0
Dermatit orsakad av icke specificerat förtärt ämne L27.9

 

Sjukskrivning

Länk till försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen:

K52 Annan icke infektiös inflammation i magsäcken och tarmen


Referenser/konsensusdokument
 

  1. Bindslev-Jensen C, Ballmer-Weber BK, Bengtsson U et al. Standardization of food challenges in patients with immediate reactions to foods. Position paper from European Academy of Allergology and Clincal Immunology. Allergy 2004; 59: 690-7.
     
  2. Bischoff SC et al. Allergy and the gut. Int Arch Allergy Immunol 2000; 212(4): 270-83.
     
  3. Bruijnzeel-Koomen C, Ortolani C, Aas K, Bindslev-Jensen C, Björkstén B, Moneret-Vautrin D, Wüthrich B. Adverse reactions to food. Position paper. Allergy 1995; 50: 623-635.
     
  4. Ortolani C, Bruijnzeel-Koomen C, Bengtsson U, Bindslev-Jensen C, Björksten B, Höst A et al. Controversial aspects of adverse reactions to food. European Academy of Allergology and Clinical Immunology (EAACI). 1999; 54: 27-45.
     
  5. Food Allergy for GPs: http://www.allergy-clinic.co.uk/food_allergy_for_doctors.htm
     
  6. Food Reactions. American Academy of Allergy, Asthma & Immunology: www.aaaai.org.
     
  7. Forum för födoämnesallergi: www.fffa.se.
     
  8. Price A, Ramachandran S, Smith G P et al. Oral allergy syndrome (Pollen-food allergy syndrome) Dermatitis; 26(2): 78-88
     
  9. Skybala I J, Williams M, Meyer R, Venter C. Sensitivity to food additives, vaso-active amines and salicylates: a review of th evidence. Clin Transl Allergy 2015; 5: 34
     
  10. Commins SP, Platts-Mills TA. Delayed anaphylaxis to red meat in patients with IgE specific for galactose alpha-1,3-galactose (alpha-gal). Curr Allergy Asthma Rep 2013; 13(1): 72-7
Copyright © Internetmedicin 2017
ID: 314

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Födoämnesöverkänslighet

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Allmänläkare, ST-läkare, leg läkare
Oden Vårdcentral, Falköping


Sök tjänst som Civil-militär ST-läkare med fokus på trauma.
Försvarsmakten


Specialist i allmänmedicin
Praktikertjänst, Bohus


Specialist-/överläkare inom hörsel och balansrubbningar
ÖNH kliniken, Region Östergötland


Regionala ST-tjänster i klinisk kemi och mikrobiologi
NU- sjukvården, Område III, Laboratoriemedicin


Pediatriker med erfarenhet från primärvården
KRY


Dermatologer med erfarenhet från primärvården
KRY


Specialist-/överläkare med inriktning allmänläkare
ÖNH kliniken


ST-läkare,
Klinisk kemi

annons