Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

annons
Karpaltunnelsyndrom
Författare Överläkare , Handkirurgiska kliniken /Akademiska sjukhuset
Granskare Professor Urban Lindgren, Ortopedi/Karolinska Institutet
Uppdaterad 2017-09-07
Specialitet Handkirurgi, Ortopedi, Kirurgi
Skriv ut
annons



BAKGRUND
 

I den trånga kanalen mellan handlovens ben och karpalligamentet löper förutom medianusnerven också de nio flexorsenorna (flexor digitorum profundus, flexor digitorum superficialis och flexor pollicis longus). Vid karpaltunnelsyndrom (CTS) blir utrymmet i karpaltunneln för trångt och medianusnerven kommer i kläm, vilket ger domningar och ibland även smärtor i handen.

Karpaltunnelsyndrom kan drabba båda könen och alla åldersgrupper men förekommer särskilt ofta bland diabetiker, reumatiker och kvinnor i 40-60-årsåldern. Det förekommer också i slutet av graviditeten hos en del kvinnor.

Prevalensen av karpaltunnelsyndrom baserad på klinisk och neurofysiologisk diagnos är hos kvinnor ca 3 % och hos män < 2 % medan den totala prevalensen baserad på klinisk diagnostik är ca 4 %. Karpaltunnelsyndrom ses sällan < 25 års ålder. I en kirurgisk patientpopulation är andelen kvinnor närmare 70 % procent. Den kirurgiska incidensen är ca 15 per 10 000 invånare och år.


 

ORSAKER


Karpaltunnelsyndrom uppstår på grund av att medianusnerven påverkas av trånga förhållanden under sin passage över handleden i karpaltunneln. Trängseln ger upphov till ischemi i nerven med domningar och ibland värk som följd.

Olika orsaker kan ligga bakom trängseln i karpaltunneln:
 

  • Idiopatisk - Spontant, ingen uppenbar förklaring till svullnaden eller förträngningen går att finna. Vanligast hos medelålders kvinnor och gravida. Vätska samlas i vävnaderna, av oklara skäl, och det ökade trycket från vätskan trycker på nerven så denna blir påverkad.
     
  • Traumatisk – T ex frakturer, luxationer, stukningar eller trauma i/mot handlovens ben och mjukvävnader. Fraktur och luxation kan göra att den förändrade anatomin i sig skapar ett direkt tryck på medianusnerven med karpaltunnelsyndrom som resultat. Även den blödning och (inflammatoriska) svullnad som kan uppstå vid trauma mot handloven ger ett ökat tryck på medianusnerven i karpaltunneln. Även kvarstående ödem/svullnad efter en infektion kan ge upphov till trängsel i karpaltunneln.
     
  • Sjukdomsbetingad – Diabetes, reumatism och hypotyreos kan leda till svullnad, bl a till följd av inflammatoriska processer i vävnaderna i/omkring karpaltunneln. Lymfödem efter exempelvis en bröstoperation kan även ge upphov till karpaltunnelsyndrom.
     
  • Arbetsskaderelaterat – Ett omdiskuterat område. Personer som under lång tid exponerats för vibrerande verktyg kan utveckla karpaltunnelsyndrom. Diagnostiken är här mycket viktig för att säkerställa att det är fråga om karpaltunnelsyndrom och inte något annat smärttillstånd.



 

SYMTOM


I många fall uppträder besvären gradvis ökande. Typiska symtom är domningar och nedsatt sensibilitet i medianusinnerverat område, d v s framför allt volart i tumme, pek- och långfinger samt radialt i ringfingret (se Figur 1). Besvären beskrivs ofta som stickande, pirrande och brännande, men ibland som mer eller mindre konstant smärta.

Typiskt är nattliga besvär (då man i sömnen flekterar i handleden, vilket förtränger karpaltunneln ytterligare. Besvären avtar ofta av att patienten vaknar och skakar på handen) och/eller besvär vid och efter arbete (med flekterade handleder). Det är viktigt att kontrollera att domningarna anamnestiskt är i medianusinnerverat område distalt om karpaltunneln.

Fumlighet, svårighet med finmotoriska grepp i de medianusinnerverade radiala fingrarna är andra symtom.


Figur 1. Handens sensoriska innervation. N. Ulnaris - grön; N. medianus - röd; N. Radialis - blå. (Illustration: Kajsa Huss)

Handens innervation



 

KLINISKA FYND


  • Nedsatt sensibilitet mätt med 2-PD (2-punkts diskrimination). 2-PD är ökat jämfört med normalt ca 5 mm.
     
  • Atrofi och nedsatt kraft i tenarmuskulaturen vid test av oppositionsförmågan kan finnas (men saknas hos mer än hälften av patienterna).
     
  • Perkussion över medianusnerven utlöser domnings- och stickkänsla eller "sockerdrickskänsla" ut i medianusinnerverade fingrar (= Tinells tecken, dock ospecifikt).
     
  • Vid volarflexion av affekterad handled uppkommer de typiska besvären/domningarna inom ett tiotal sekunder (Phalens test).
     
  • Nästan hälften av patienterna har bilaterala symtom.



 

DIFFERENTIALDIAGNOSER


  • Medianusentrapment proximalt om armbågen vid Struthers ligament, i pronatoringången och/eller vid senspegeln till de ytliga flexorsenorna. Detta kännetecknas av värk kring framför allt armbågsregionen och flexormuskulaturen i underarmen. Positivt Tinells tecken över medianusnerven i armbågsnivå och smärtsam pronation mot motstånd.
     
  • Neuropatibesvär orsakade av cervikalt diskbråck eller förträngning av foramina intervertebralia i halsryggen kan ibland misstolkas som karpaltunnelsyndrom. Ofta smärta från nacke samt värk och parestesier som radierar ut distalt. Noggrann klinisk undersökning visar inskränkt rörlighet i halsrygg och ömhet. Känselstörning bandformat proximalt om handled samt varierande kraftnedsättning talar för cervikala besvär.



 

UTREDNING


Karpaltunnelsyndrom är en klinisk diagnos! Diagnosen ställs genom typisk anamnes med domningar i "rätt" (medianusinnerverade) fingrar. Behandlas i första hand konservativt (nattskena) om måttliga besvär med domningar.

I oklara fall, för differentialdiagnostik, kan ibland neurofysiologisk utredning (neurografi) utföras. Dock förekommer normal neurofysiologi hos ca ¼ av patienterna med kliniskt typiskt karpaltunnelsyndrom.


 

BEHANDLING


Måttliga karpaltunnelsyndrom bör få ett stabilt handledsstöd nattetid med handleden i 0-läge som förhindrar flexion i handleden och därmed ytterligare förträngning av karpaltunneln, liksom råd kring ergonomi och aktivitetsförändringar.

Hos reumatiker kan kortisoninjektion (triamcinolon, t ex 1 ml Kenacort 10 mg/ml alternativt Depo-Medrol 40mg/ml) ges i karpaltunneln för att minska synoviten runt flexorsenorna och därmed minska trycket på medianusnerven. Viktigt att injektionen ges utanför medianusnerven och flexorsenorna i karpaltunneln.

Om besvären inte lindras av konservativ behandling inom ca 2 månader och besvär kvarstår flera gånger per vecka, vid aktivitet, eller om det finns nedsatt känsel i radiala fingrarna och/eller atrofi av tenarmuskulaturen bör karpaltunnelklyvning operativt rekommenderas.

I vissa fall (t ex slutet av graviditet där man inväntar förlossning före operation) kan tillägg av diuretika försökas ex adjuvantibus.


Karpaltunnelklyvning

Karpaltunnelklyvning kan göras i lokalbedövning, blodtomhet rekommenderas. Underarmsfascian klyvs några cm proximalt om handledsböjvecket för identifiering av n. medianus, karpalligamentet klyvs sedan ulnart utmed haken på hamatum (hook of hamatum) i hela sin längd under ögats kontroll, ytliga kärlarkaden liksom motoriska grenen av n. medianus identiferas (och skyddas) och bakre karpaltunnelväggen palperas för att utesluta volymsinskränkande process som ganglion eller protruderande karpalben.

Hudsutur, stadigt förband i 14 dagar som smärtlindring. Fingerrörligheten är viktig och patienten ges noggrann information om aktiv fingerrörlighet med nagelkanten in till distala böjvecket i handflatan, samt information om vikten av högläge.


 

UPPFÖLJNING


Suturtagning efter 14 dagar, kontroll av fingerrörlighet, information praktiskt om eventuell hyperestesiträning av ömmande ärr, samt information om att undvika tung fysisk belastning de första 4 veckorna efter operation.

Vanligen anges att > 90 % av de opererade blir besvärsfria/lindrade. Initialt kan dock en övergående kraftnedsättning i handen kvarstå. Ibland ses även ömhet i handflatan i upp till 6 månader.

Sjukskrivningen baseras på typen av arbete och förutsättningarna för anpassning (av aktiviteter). Följande rekommendationer kan ges:
 

  • Lätt arbete och/eller goda förutsättningar till anpassade arbetsuppgifter - 0-3 veckor.
     
  • Medeltungt arbete och/eller vissa förutsättningar till anpassade arbetsuppgifter - 2-5 veckor.
     
  • Tungt arbete och/eller ringa förutsättningar till anpassade arbetsuppgifter - 3-6 veckor, ibland längre.



 

RISKER


Långvarig ömhet i operationsärret. Nedsatt kraft initialt, framför allt p g a ömhet i ärret, men kanske också p g a ändrad inställning av karpalbenen efter att karpalligamentet klyvts.

Utebliven effekt av operation gör att korrekt diagnos och/eller korrekt utförd kirurgi måste ifrågasättas.

Har besvären stått under längre tid, varit mycket uttalade och atrofi eller känselbortfall uppstått är det inte säkert att full restitution kan åstadkommas.


 

ICD-10

Karpaltunnelsyndrom G56.0

 

ÅTGÄRDSKOD


Dekompression av n. medianus ACC51

 


Sjukskrivning

Länkar till försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen:
G56 Mononeuropati (sjukdom i en enda perifer nerv) i övre extremitet

Referenser


Riktlinjer för sjukskrivning vid sjukdomar i rörelseorganen - ett kunskapsunderlag. MORSE rapportserie 2009:1, ISBN 978-91-976020-3-7. Länk

Copyright © Internetmedicin 2017
ID: 3106

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Karpaltunnelsyndrom

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Överläkare/Specialistläkare
till VO AnOpIVA i Helsingborg och Ängelholm


Specialist i allmänmedicin
Hässelby Akademiska Vårdcentral


Arbeta som läkare hos Min Doktor
Min Doktor


Chefsjobb
Folktandvården VGR


Vi tar emot remisser för kardiologisk konsultation och klinisk fysiologi. Korta väntetider
Stockholm Heart Center


Specialistläkare/Överläkare (LUS)
till Klinisk mikrobiologi, Lund


Stabsläkare till Högkvarteret
Försvarsmakten

annons