Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

annons
annons
Sorkfeber (nephropathia epidemica)
Författare Professor , Infektionskliniken/Norrlands universitetssjukhus
Granskare Professor Lars Hagberg, Infektion/Göteborgs Universitet
Uppdaterad 2017-10-15
Specialitet Infektion, Nefrologi
Skriv ut
annons



BAKGRUND


Sorkfeber (nephropathia epidemica) är en hemorragisk feber med renalt syndrom, d v s en blödarfeber med njurpåverkan.

Sorkfeber orsakas av Puumalavirus, tillhörande gruppen hantavirus. Människor smittas vanligen genom inandning av partiklar, t ex damm infekterat med utsöndringar från skogssorken (Myodes glareolus) som bär på viruset. Troligen kan Puumalaviruset klara sig utanför värddjuret i flera veckor. Under så kallade sorkår, då sorkpopulationen är ökad, ses betydligt fler fall av sorkfeber. Smitta förekommer vad vi vet inte mellan människor.

Inkubationstiden är inte känd, men tros vara 1-3 veckor (enstaka gånger upp till 5 veckor). Efter genomgången infektion utvecklas en långvarig troligen livslång immunitet. Mörkertalet är stort och uppskattningsvis diagnostiseras endast 15 % av alla sorkfeberfall. Personer i alla åldrar insjuknar och i stort sett drabbas män och kvinnor i samma utsträckning.

Sjukdomen förekommer i centrala och norra Europa. I Sverige smittas personer främst i norra delen av Sverige, framför allt norr om 59ºN, men sydligare fall och "importfall" kan söka sjukvårdsinrättningar i hela landet.

Sjukdomsbilden kan variera stort från lindriga symtom till allvarlig livshotande sjukdom. Ungefär 30 % av de diagnostiserade fallen vårdas på sjukhus på grund av allmänpåverkan, svår värk, annan misstänkt differentialdiagnos, t ex sepsis, eller befarad blödningsrisk på grund av koagulationspåverkan. Dödligheten är ca 0,5 %.


 

KLINISK BILD


Sorkfeber orsakar en systemisk inflammation med påverkan och symtom från flera organsystem. Sjukdomen räknas till blödarfebrarna och kan utöver olika blödningsmanifestationer även vid svårare fall orsaka lungsvikt, chock och multiorgansvikt.

Klassiskt har sjukdomsförloppet vid hantavirusinfektioner delats in i fem faser:
 

  1. Akut febril fas
  2. Hypotensiv fas
  3. Anurisk fas
  4. Polyurisk fas
  5. Konvalescensfas

För den enskilda patienten med sorkfeber är det oftast inte så tydliga övergångar mellan faserna. Sjukdomen kan också variera från en kort mild sjukdomsepisod till ett svårare och mer långdraget förlopp.

 

Symtom


  • Akut feber, ofta med huvud- och muskelvärk, buk- och rygg-/flanksmärtor
  • Yrsel, trötthet
  • Illamående, ibland kräkning och diarré
  • Luftvägssymtom som hosta och halsont
  • Andfåddhet vid lungengagemang
  • Näsblödning är relativt vanligt
  • Makroskopisk hematuri, blod i avföring och andra blödningsmanifestationer kan förekomma. Hos kvinnor förekommer mellanblödning och kraftigare menstruation.
  • Övergående dimsyn förekommer och är typisk för sjukdomen
  • Låg urinproduktion under det tidiga sjukdomsförloppet
  • Svullnad och viktuppgång pga den akuta njursvikten
  • Stora urinmängder i sjukdomens slutfas
  • Relativt långvarig trötthet under konvalescensfasen


Kliniska fynd


Undersökningsfynd
 

  • Hypotension
  • Dunkömhet över njurlogerna
  • Petekier i gomtaket eller i huden


Typiska laboratoriefynd
 

  • Hematuri och/eller proteinuri
  • Trombocytopeni, framför allt i början av sjukdomsförloppet
  • Stigande kreatinin (nivåerna är som högst 7-12 dagar efter sjukdomsdebuten)
  • Ofta förhöjt CRP
  • Leverenzymer och LD kan vara förhöjda
  • Förhöjt D-dimer, uppemot 30% av patienterna uppfyller kriterier för dissiminerad intravaskulär koagulation (DIC)



 

DIFFERENTIALDIAGNOSER




 

UTREDNING


Vid utredningen tas anamnes, framför allt med avseende på misstänkt exposition, symtom och allmänpåverkan. Urinstickor är en lämplig screening av febrila patienter i endemiskt område.

Provtagning:
 

  • Hb, LPK, TPK, diff, hematokrit, elektrolytstatus, kreatinin, urea.
     
  • Urin- och ev blododling - vid misstanke om bakteriell infektion som differentialdiagnos.
     
  • Virusserologi för påvisande av specifika IgM-antikroppar mot Puumalavirus. Serologiskt snabbtest finns. Kvantitativ RT-PCR-metod kan vara av värde första dagarna efter insjuknande då en del patienter kan vara serologiskt negativa.

Vid lungsymtom eller andningspåverkan bör saturationsmätning med pulsoximetri eller blodgas tas för att bedöma om behov av syrgas finns. Ev lungröntgen för att verifiera lungengagemang.


Kontroller

Eftersom sjukdomen ofta har ett dynamiskt förlopp med olika faser är det viktigt att följa njurfunktion och vätskebalansen.
 

  • Daglig vikt, samt urin- och vätskemätning på inneliggande patienter.
     
  • Blodtryck, puls, andningsfrekvens och temperatur bör initialt följas regelbundet.
     
  • Hb, LPK, TPK, diff, hematokrit, elektrolytstatus, kreatinin, urea varannan dag eller oftare på inneliggande patienter.

För polikliniska patienter: Uppföljande provtagning enligt ovan kan vara aktuellt. Informera patienten om vikten av ny kontakt vid försämring eller blödningar.


 

BEHANDLING


Observera att läkemedel som är beroende av njurfunktionen bör dosminskas eller sättas ut under den akuta infektionen då njurpåverkan är mycket vanligt. Det är svårt att förutsäga hur stor försämringen av njurfunktionen blir för den enskilda patienten, en tredjedel av patienterna har mer än 4 gånger stegrat S-kreatinin värde. För närvarande saknas godkänd specifik antiviral behandling. Ringar och dylikt bör tas av eftersom det finns risk för svullnad och viktuppgång på grund av tilltagande njursvikt.
 

  • Symtomatisk behandling med smärtstillande, vätska och korrigering av elektrolytstörningar.
     
  • I den tidiga hypotensiva fasen kan extra vätskebehandling ofta behöva ges, framför allt vid lågt blodtryck och hög hematokrit. I denna fas är låg urinproduktion och förhöjt kreatinin tecken på dehydrering/hypovolemi (och inte njursvikt som ofta kommer först senare i förloppet).
     
  • Vid den senare fasen med oliguri och anuri kan andningspåverkan vara orsakad av övervätskning och dialys kan övervägas. Diuretika kan prövas.
     
  • Det finns en ökad risk för kardiovaskulära och tromboemboliska komplikationer under och efter infektionen vilket bör leda till ökad observans. Eventuell profylax till patienter med tidigare känd kardiovaskulär sjukdom kan övervägas men för närvarande saknas evidens för sådan intervention.

Rådgör med infektionsspecialist vid svårare och komplicerade sjukdomsfall. För svårt sjuka patienter kan intensivvård vara aktuellt.


 

UPPFÖLJNING


Sjukdomen är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen.

Patienterna bör följas med åtminstone ett återbesök för att kontrollera att njurfunktionen återställs. Tröttheten kan bero på nedsatt diffusionskapacitet i lungorna vilket kan förekomma både under och efter infektionen. Hypofysinsufficiens och andra hormonrubbningar kan förekomma efter genomgången infektion. Vid långdragen trötthet eller andra oklara symtom kan därför provtagning av hormonnivåer vara befogat.

Värdet av långtidsuppföljning efter sjukdomen är inte utvärderat. Det finns motstridiga uppgifter om eventuellt ökad risk för proteinuri och hypertoni 5-10 år efter genomgången sjukdom.


Graviditet/amning

Med nuvarande kunskap kan lugnande besked ges till gravida. Flera fall av normal graviditet och förlossning vid sorkfeber är dokumenterade. Inga uppgifter om teratogena effekter finns. Virus-RNA kan påvisas i bröstmjölk hos ammande kvinnor som insjuknat, men det är okänt om smitta kan överföras till barnet.

 

LÄNKAR
 

Smittskyddsblad - Sorkfeber


ICD-10

Hemorragisk feber med njurpåverkan A98.5

 

Referenser


Bergman C, Arneborn M, Giesecke J. Sorkfeber i Sverige ökar och sprider sig söderut. Läkartidningen 2005; 1:38-41. Länk

Connolly-Andersen AM, Hammargren E, Whitaker H, Eliasson M, Holmgren L, Klingström J, Ahlm C. Increased Risk of Acute Myocardial Infarction and Stroke During Hemorrhagic Fever with Renal Syndrome: A Self-Controlled Case Series Study. Circulation 2014; 129(12):1295-302. Länk

Anne-Marie Connolly-Andersen, Heather Whitaker, Jonas Klingström, Clas Ahlm; Risk of venous thromboembolism following hemorrhagic fever with renal syndrome: A self-controlled case series study, Clinical Infectious Diseases, in press 2017 ,cix777. Länk

Mäkelä S, Jaatinen P, Miettinen M, Salmi J, Ala-Houhala I, Huhtala H, Hurme M, Pörsti I, Vaheri A, Mustonen J. Hormonal deficiencies during and after Puumala hantavirus infection. Eur J Clin Microbiol Infect Dis. 2010;29(6):705-13. Länk

Rasmuson J, Lindqvist P, Sörensen K, Hedström M, Blomberg A, Ahlm C. Cardiopulmonary involvement in Puumala hantavirus infection. BMC Infect Dis 2013;13: 501. Länk

Settergren B. Clinical aspects of Nephropathia epidemica (Puumala virus infection) in Europe: a review. Scand J Infect Dis 2000;32:125-32. Länk

Sundberg E, Hultdin J, Nilsson S, Ahlm C. Evidence of disseminated intravascular coagulation in a hemorrhagic fever with renal syndrome-scoring models and severe illness. PLoS One. 2011;6(6):e21134. Länk

Copyright © Internetmedicin 2017
ID: 3019

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Sorkfeber (nephropathia epidemica)

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Kompetensutveckla dig. Tjänstgör på hel- eller deltid i Sverige eller Mali.
Försvarsmakten


Leg. läkare med erfarenhet från primärvården
KRY


Specialist allmänmedicin
Järvsö Din hälsocentral


ST-läkare i Akutsjukvård
Alingsås Lasarett, Kliniken för akutmottagning och administration


Specialistläkare/ Kataraktkirurg till Ögonsjukvården Sörmland
Ögonsjukvården Sörmland, Mälarsjukhuset Eskilstuna


Bröstkirurg till Kirurgkliniken
Kliniken för kirurgi och urologi på Mälarsjukhuset, Eskilstuna


Pediatriker med erfarenhet från Primärvården
KRY


Specialistläkare/Överläkare till Bipolärmottagningen
Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatri Affektiva, Bipolärmottagning

annons
annons