Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

annons
annons
Influensa A (H1N1) pdm 2009 (svininfluensa)
Författare Professor , Infektion/Göteborgs Universitet
Granskare Docent Jonas Hedlund, Infektionskliniken/Karolinska Universitetssjukhuset Solna
Uppdaterad 2016-12-30
Specialitet Infektion
Skriv ut
annons



BAKGRUND
 

Influensavirus A (H1N1) pdm 2009, som media benämner "svininfluensa", upptäcktes i sydvästra USA och Mexiko i slutet av april 2009. Sjukdomen var i de flesta fall relativt mild/moderat men som vid alla influensautbrott fanns också allvarliga fall och dödsfall. Enstaka yngre tidigare helt friska personer drabbades av svår influensapneumonit, vilket är ovanligt vid vanlig säsongsinfluensa. Svininfluensa är en tveksam beteckning, eftersom det nu sprids effektivt huvudsakligen bland människor.

Majoriteten av befolkningen saknade naturligt skydd mot denna variant av influensa 2009 vilket medförde utbredd spridning av smittan och pandemi. En del äldre människor som tidigare haft flera vanliga säsongsinfluensor hade immunitet. Den har sedan återkommit i mindre omfattning på vinterhalvåret och är fortfarande en vanlig orsak till säsongsinfluensa.

Under säsongen 2015-2016 dominerade A(H1N1) bland influensafallen och medförde ett flertal dödsfall och patienter som krävde intensivvård. De första fallen av influensa som dykt upp under den kommande säsongen 2016-2017 är A(H3N2) och A(H1N1) och är ovanlig. Det är för tidigt att veta vilken subtyp som blir vanligast.

Influensa (H1N1) pdm 2009 ingår i årets vaccin mot säsongsinfluensa. Influensaviruset H1N1 sprids på samma sätt som vanlig säsongsinfluensa, d v s huvudsakligen via aerosolsmitta och kontaktsmitta. Aerosolen finns kvar i luften en kortare tid och smittsamhet avtar snabbt med avståndet men exakt hur långt virus kan spridas är oklart. Torr och kall luft sprider influensavirus bättre än varm och fuktmättad luft. Virus kan också smitta genom att man får det på fingrarna och sedan själv för in det i ögon, näsa eller mun.

Tiden för smittsamhet bedöms vara 7 dagar eller 1 dygn efter feberfrihet. Smittsamheten är störst under de första dagarna i sjukdomsförloppet. Det viktigaste är att misstänkta fall undviker att smitta andra genom att hålla sig hemma och undvika kontakter.

För mer information om influensa:
 

Visa översikt: Influensa



 

SYMTOM


  • Hög feber
  • Huvudvärk
  • Muskelsmärtor
  • Torrhosta
  • Smärtor bakom bröstbenet
  • Uttalad sjukdomskänsla
  • Rodnad i ögonvitan (konjunktivit)
  • Ibland diarré
  • Rinnande klar snuva mer ovanligt (vanligare vid andra viroser)

Sjukdomstiden är oftast 7-10 dagar, varav feber 3-5 dagar.

Inkubationstiden är i genomsnitt 2 dagar men kan variera mellan 1-5 dagar.


Komplikationer
 

  • Bihåleinflammation, öroninflammation
     
  • Lunginflammation - Debuterar ofta efter flera dagars influensasjukdom. Antibiotika som har effekt mot både pneumokocker och stafylokocker rekommenderas hos svårt sjuka patienter med lunginflammation i samband med influensa.
     
  • Influensapneumonit - Debuterar ofta tidigt i sjukdomsförloppet. Ger problem med syresättning av blodet.


DIFFERENTIALDIAGNOSER


  • Bakteriella luftvägsinfektioner
  • Andra viroser i luftvägarna, t ex RS-virus, rhino- och coronavirus, parainfluensa, adenovirus


DIAGNOS


Nasopharynxaspirat eller pinnprov (följ lokala anvisningar) skickas till virologiskt laboratorium för PCR-analys. Ange H1N1 på remissen. På remissen till PCR skriv också om man misstänker utlandssmitta och i så fall ange land eller om det är smitta inom Sverige, samt om den misstänkta influensan krävt sjukhusvård.

Antikroppstester kan i efterhand vara av värde men är knappast användbart i akutsituationen.

Vanliga laboratorieprover som CRP och vita blodkroppar är ofta normala eller lätt förhöjda vid lindrig influensa. Vid svår influensa kan CRP stiga upp mot 50-100 mg/L, vilket kan försvåra differentialdiagnostiken mot bakteriella infektioner


Vilka är det extra viktigt att ta prover på?
 

  • De som intas för vård på sjukhus.
  • De som tillhör en riskgrupp.
  • De som arbetar inom sjukvård eller på annat sätt vårdar personer i riskgrupper.
  • De som får profylaktisk behandling men ändå utvecklar misstänkt influensa.


BEHANDLING


Behandling rekommenderas på klinisk misstanke om svår influensa (H1N1) pdm 2009 där hänsyn skall tas till:
 

  • Tid sedan symtomdebut (gärna inom 2-3 dygn)
  • Allvarlighetsgrad av symtom
  • Eventuella förmodade riskfaktorer för allvarlig sjukdom:
    - Personer med underliggande kroniska sjukdomar och immunosuppression.
    - Gravida kvinnor.

Små barn riskerar att bli mer allmänpåverkade och kräver ofta sjukhusvård. Det är dock osäkert om de därför löper större risk för komplikationer eller dödsfall om de är i övrigt friska. Det kliniska förloppet hos barn < 2 år bör dock följas extra noga och behandling ges på vida indikationer, liksom till alla barn som tillhör riskgrupper.

Även personer som inte tillhör riskgrupper och som önskar minska tiden för sjukdom, smittsamhet eller risk att drabbas av svår influensa har nytta av behandling om den sätts in inom 48 timmar.

 

Rutiner på avdelningen
 

  • Patienter med misstänkt influensa bör vårdas på enkelrum med stängd dörr. Vid brist på enkelrum kan influensapatienter kohortvårdas, d v s flera patienter som vårdas för Influensa A vårdas på samma rum.
     
  • Begränsa antalet personer runt patienten.
     
  • Som skydd mot droppsmitta kan vårdpersonalen använda munskydd av klass I R eller II R när de arbetar nära patienten (< 1 meter).
     
  • Iaktta försiktighet med åtgärder som kan tänkas medföra aerosolbildning, t ex inhalationsbehandling, slemsugning, bronkoskopi etc. Personal som deltar i sådana procedurer bör använda stänk- och andningsskydd i form av filtrerande halvmasker av minst typ FFP2 samt visir eller skyddsglasögon.
     
  • Lungröntgen, EKG etc bör om möjligt utföras på patientrummet.
     
  • Punktdesinfektera ytor och föremål med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel. Vid större spill används lokalt rekommenderat medel (ofta persyrebaserat ytdesinfektionsmedel).


PROFYLAX
 

H1N1 pdm 2009 ingår i årets vaccin mot säsongsinfluensan. Följande vacciner med renat antigen finns i FASS:
 

Dessutom finns det ett levande försvagat vaccin som ges som nässpray (Fluenz) till barn som är 24 månader upp till 18 år (skall ej ges till immunsupprimerade eller barn som behandlas med salicylater)


Läkemedel som stoppar virusreproduktionen

Viktigaste användningsområde för dessa medel är när influensadiagnosen är sannolik och risk för komplikation föreligger eller om kliniskt status försämras hos en icke-risk-patient. Läkemedel mot influensa har endast effekt på virusreplikationen. Efter 48 timmars sjukdom minskar virusreplikationen ofta snabbt även hos obehandlade. Hos svårt sjuka patienter och immunsupprimerade kan man misstänka längre tids virusreplikation och därmed indikation för behandling även efter 48 timmars sjukdom. Även personer som inte tillhör riskgrupper och som önskar minska tiden för sjukdom (i genomsnitt 1-1,5 dag) om den sätts in inom 48 timmar kan ha nytta av behandling.


Zanamivir (Relenza)
 

  • Hämmar selektivt bildningen av neuraminidas hos influensa A och B.
     
  • Preparatet tillförs som en oral inhalation med 2 inhalationer (2 x 5 mg) 2 gånger dagligen i 5 dagar.
     
  • Minskar i genomsnitt sjukdomstiden med 1-2,5 dygn (median 1,5 dagar)
     
  • Senare än 48 timmar efter sjukdomsdebut ses ingen signifikant effekt av läkemedlet.
     
  • Komplikationsrisken hos riskgrupper minskar vid behandling med zanamivir.
     
  • Biverkningar av läkemedlet är sällsynta. Försiktighet skall iakttagas hos patienter med svår astma p g a risk för bronkoobstruktiva reaktioner. All astmamedicin skall tas innan zanamivir.
     
  • Zanamivir är verksamt mot nya influensan.


Oseltamivir (Tamiflu)
 

  • Neuraminidashämmare som är verksam mot både influensa A och B men med relativt större effekt mot influensa A in vitro. Läkemedlet är verksamt mot nya influensan. Resistens är mycket sällsynt i dagsläget, men läkemedlet bryts endast mycket långsamt ned i naturen vilket kan innebära stor risk för resistensutveckling vid omfattande användning.
     
  • Är registrerat både för behandling och profylax.
     
  • Ges per os. För behandling ge kapsel Tamiflu enligt följande:
    - Vuxna och barn > 12 år ges 75 mg x 2 i 5 dagar.
    - Intensivvårdskrävande patienter ges 75 mg 2 x 2.
    - För profylax ges 75 mg x 1.
    - Barn 1-12 år ges 2 mg/kg två gånger dagligen (max 75 mg x 2) i 5 dagar och gånger 1 som profylax.
    - Barn 6-11 månader - behandlingsdos 25 mg x 2 i 5 dagar som behandling och 25 mg x 1 som profylax.
    - Barn 3-5 månader - behandlingsdos 20 mg x 2 i 5 dagar och som profylax ges 20 mg x 1.
     
  • Minskar i genomsnitt sjukdomstiden med 1-1,5 dygn vid tidig behandling.
     
  • En del rapporter om illamående, kräkningar och buksmärtor finns. Tamiflu tillsammans med mat minskar risken för illamående och kräkningar.
     
  • Vid behov går det att ge Tamiflu-kapslar även till barn som väger under 40 kg. Bryt kapslarna och lös innehållet i vatten för att sedan dosera (t ex kan man ta hälften av vätskan för att få 37,5 mg).


ICD-10

Influensa orsakad av vissa identifierade influensavirus J09.9

 
Copyright © Internetmedicin 2017
ID: 2970

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Influensa A (H1N1) pdm 2009 (svininfluensa)

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








ST-läkare i Akutsjukvård
Alingsås Lasarett, Kliniken för akutmottagning och administration


Leg. läkare med erfarenhet från primärvården
KRY


Kompetensutveckla dig. Tjänstgör på hel- eller deltid i Sverige eller Mali.
Försvarsmakten


Specialist allmänmedicin
Järvsö Din hälsocentral


Specialistläkare/ Kataraktkirurg till Ögonsjukvården Sörmland
Ögonsjukvården Sörmland, Mälarsjukhuset Eskilstuna


Bröstkirurg till Kirurgkliniken
Kliniken för kirurgi och urologi på Mälarsjukhuset, Eskilstuna


Specialistläkare/Överläkare till Bipolärmottagningen
Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatri Affektiva, Bipolärmottagning


Pediatriker med erfarenhet från Primärvården
KRY

annons
annons