Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

annons
annons
Mantelcellslymfom
Författare Docent , Onkologiska kliniken/Akademiska Sjukhuset Uppsala
Granskare Professor Eva Kimby, Hematologiskt centrum Centrum/Huddinge/Karolinska Universitetssjukhuset
Uppdaterad 2017-04-04
Specialitet Onkologi, Hematologi
Skriv ut
annons





BAKGRUND


Mantelcellslymfom är en malign tumörsjukdom som utgår från en grupp B-lymfocyter som normalt finns i lymfkörteln. Namnet avspeglar att dessa celler är belägna som en mantel runt tillväxtzonerna (germinalcentra).

Vid diagnos finns som regel lymfkörtelförstoringar liksom lymfom i magsäckens och tarmens slemhinna, dock oftast utan gastrointestinala symtom. Benmärgsengagemang är mycket vanligt och lymfomceller i blodet (leukemisk bild) kan förekomma. Mjälten är ofta förstorad.

För allmän information om lymfom:
 

Visa översikt: Lymfom - symtom och utredning


Etiologi


Manligt kön och hög ålder är starka riskfaktorer. Medianålder vid diagnos är c a 70 år. Vad gäller övriga riskfaktorer finns misstankar om att tidigare genomgångna infektioner av olika slag skulle kunna ha betydelse.

Incidensen är cirka 130 patienter/år i Sverige, vilket innebär att mantelcellslymfom är en av de 10 vanligaste undergrupperna av lymfom.


 

SYMTOM


  • Lymfkörtelförstoring
    Patienter med mantelcellslymfom har oftast ett smygande insjuknande med tillväxt av oömma lymfkörtlar på flera lokaler.
     
  • Bukbesvär
    Svullnad till vänster i buken som följd av mjältförstoring kan föreligga. Ibland finns diffusa symtom från tarm och magsäck på grund av lymfomengagemang.
     
  • Trötthet
    Benmärgsengagemanget kan orsaka anemi med påföljande trötthet.
     
  • B-symtom
    Viktnedgång, feber och nattsvettningar av oklar anledning.


UTREDNING


  • Lymfkörtelbiopsi: Prov från lymfkörtel, helst extirpationsbiopsi, krävs för att kunna ställa diagnosen. I enstaka fall kan diagnosen ställas på blodprov om det finns rikligt med lymfomceller i blodet.
     
  • Blodprover: Hb, LPK, diff., TPK och S-LD är viktigast. Inför behandlingsstart bör hepatit- och HIV-prover ingå eftersom speciella åtgärder behöver vidtas vid dessa infektioner.
     
  • Benmärgsbiopsi
     
  • Datortomografi (DT) av thorax och buk/bäcken.
     
  • PET/CT ingår inte som rutinundersökning men kan ge tilläggsinformation och rekommenderas för de få patienter som har lokaliserad sjukdom (stadium I).

Patologi


Mantelcellslymfom utgår från B-celler, som oftast växer diffust. Tumörcellerna är något större än normala lymfocyter och har en kromosomförändring: t(11;14). Förutom en omogen (blastisk) variant av mantelcellslymfom finns ingen histologisk undergruppering.

Den immunhistokemiska profilen visar att lymfomcellerna är CD20+, CD5+, men CD23-, samt uttrycker cyklin D1. Hos 10-15 % av patienterna saknas uttryck av cyklin D1, men man kan ändå hitta den bakomliggande translokationen t(11;14) med t ex FISH-teknik. Antal lymfomceller i celldelning kan mätas med immunhistokemisk färgning Ki-67 och har en prognostisk betydelse.

 

Stadieindelning


Mantelcellslymfom stadieindelas enligt Ann Arbor (se Lymfom - symtom och utredning) men stadieindelningen är inte så intressant eftersom majoriteten har spridd sjukdom, det vill säga är i stadium IV.

Klassiska B-symtom (feber, nattsvettningar, viktnedgång) är vanliga. Klåda förekommer så gott som aldrig.


 

BEHANDLING


Primär behandling

Stadium I

Enstaka patienter har lokaliserad sjukdom och behandlas oavsett ålder med strålbehandling 5 dagar i veckan i 3 veckor (cirka 30 Gy). Behandlingen ger cirka 50 % chans till bot.


Övriga stadier

Om det inte finns några symtom eller riskfaktorer, oavsett ålder, kan man ibland avvakta behandling och följa sjukdomsutvecklingen noggrant. Det finns enstaka patienter som har en mycket stillsam sjukdom som inte behöver behandling på många år. Majoriteten av patienterna behandlas dock vid diagnos med cytostatika + antikroppen rituximab (Mabthera).

 

Yngre patienter (riktvärde ≤ 70 år)

Vanligast är en cytostatikakombination med cyklofosfamid (Sendoxan), vinkristin (Vincristine), doxorubicin (Doxorubicin) och prednisolon Prednisolon), s k CHOP, tillsammans med antikroppen rituximab (Mabthera) omväxlande med cytarabin (Arabine) och rituximab. Kurerna ges med 3 veckors mellanrum. Sammanlagt ges 3 kurer vardera, dvs totalt 6 kurer.

Om behandlingssvaret är gott, vilket är regel, görs en autolog stamcellstransplantation som konsolidering. Insamlingen av stamceller sker i slutet av den konventionella cytostatikabehandlingen. En autolog stamcellstransplantation innebär knappt 3 veckors sjukhusvård.

Det finns studier som visar att underhållsbehandling med rituximab varannan månad i 3 år ger tilläggseffekt men detta är ännu inte standard i Sverige.

 

Äldre patienter (riktvärde > 70 år)

Äldre patienter får en mindre intensiv behandling än de yngre, men med samma läkemedel. CHOP (lägre doser än de yngre) tillsammans med rituximab omväxlande med cytarabin (lägre doser än yngre) och rituximab är en vanligt använd regim. Om bortezomib (Velcade) ges istället för vinkristin i CHOP-kuren blir resultatet bättre men ökar risken för biverkningar något. Enbart rituximab och cytarabin är också ett alternativ, liksom bendamustin och rituximab, som på senare tid har blivit en av de mest använda behandlingarna.

Avslutande autolog stamcellstransplantation ges inte till de äldre patienterna. De allra äldsta patienterna (riktlinje > 80 år) får en ytterligare reducerad behandling t ex rituximab tillsammans med klorambucil.

 

Behandling vid återfall

För yngre patienter som får återfall efter autolog högdosbehandling kan allogen benmärgstransplantation vara ett alternativ med kurativ intention. Inför allogen benmärgstransplantation ges nya cytostatikabehandlingar och rituximab, eftersom en liten tumörbörda vid transplantationen är en förutsättning för lyckat resultat.

För de flesta innebär dock ett återfall att det blir fråga om palliativ behandling. Cytostatikabehandlingarna som beskrivits under primärbehandling kan användas och även upprepas. Lenalidomid (Revlimid), som har en annan verkningsmekanism än cytostatika, har visat sig vara användbart och är en nyligen godkänd indikation.

Ibrutinib (Imbruvica) hämmar B-cellsreceptorn och finns på marknaden sedan juni 2015. . Ibrutinib ges i tablettform dagligen och har relativt få biverkningar och har i flera studier visat övertygande effekt. I Sverige har TLV dock inte godkänt indikationen mantelcellslymfom ännu.


 

PROGNOS


Prognosen för mantelcellslymfom var fram till för cirka 10 år sedan mycket dålig. Med modern behandling, enligt ovan, har prognosen förbättrats avsevärt. Yngre patienter har nu en sjukdomsfri 8-årsöverlevnad på cirka 60 % och överlevnad på cirka 70 %. Äldre patienter har sämre prognos.

Stor sjukdomsbörda och symtom är dåliga prognostiska faktorer. De patienter som har omogna tumörceller (blastisk variant) och/eller många celler i delning (högt Ki67) har också sämre prognos, liksom de med högt S-LD.

En beräkningsmodell, MIPI-index, använder sig av ålder, allmäntillstånd, S-LD, antal vita blodkroppar i blodet och antal lymfomceller som delar sig (Ki67). Denna beräkning kan urskilja en högriskgrupp.
 

MIPI-kalkylator från European MCL Network



UPPFÖLJNING


  • Kliniska kontroller var tredje månad de första åren därefter med längre intervall.
     
  • Blodprover. Blodstatus och S-LD viktigast.
     
  • Datortomografier (CT). Regelbundna CT-undersökningar har hittills inte visat några vinster. Det förefaller vara bättre att utföra CT vid nytillkomna symtom.
     
  • Benmärgsbiopsi. Regelbundna benmärgsbiopsier har hittills inte heller visat sig ge några vinster utan förefaller också vara bättre att utföra vid behov, t ex om blodvärdena försämras.
     
  • Minimal residual disease(MRD). Känsliga molekylärbiologiska test kan hitta enstaka lymfomceller i blod eller benmärg. Studier har visat att man kan upptäcka återfall tidigare med denna metod men kliniska värdet är oklart och analysen ingår inte i rutinmässig uppföljning.


Framtid


Utvecklingen av nya läkemedel för mantelcellslymfom är mycket aktiv och lovande. Förutom att hämma B-cellreceptorn på olika sätt förefaller läkemedel som hämmar bcl-2 (venetoclax) vara mycket lovande. Värdet av att ge b-cellreceptorhämmaren ibrutinib, som tillägg till konventionell, kommer undersökas i en randomiserad studie som startar våren 2017 i Sverige.

 

ICD-10

Mantelcellslymfom C83.1

 

Referenser


Geissler C et al. Long-term progression-free survival of mantle cell lymphoma after intensive front-line immunochemotherapy with in-vivo purges stem cell rescue: a nonrandomized phase 2 multicenter study by the Nordic Lymphoma Group. Blood 2008; 112: 2687-93.

Vårdprogram lymfom för Uppsala-Örebro-regionen 2015

Newly diagnosed and relapsed mantle cell lymphoma: Dreyling et al. Ann Oncol 2014 Suppl 3:83-92.

Mantle-cell lymphoma. Review. J Clin Oncol 2016;1256-69
 

Copyright © Internetmedicin 2017
ID: 2803

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Mantelcellslymfom

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Specialistläkare/Överläkare till Bipolärmottagningen
Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatri Affektiva, Bipolärmottagning


Bröstkirurg till Kirurgkliniken
Kliniken för kirurgi och urologi på Mälarsjukhuset, Eskilstuna


Pediatriker med erfarenhet från Primärvården
KRY


Specialist allmänmedicin
Järvsö Din hälsocentral


Leg. läkare med erfarenhet från primärvården
KRY


ST-läkare i Akutsjukvård
Alingsås Lasarett, Kliniken för akutmottagning och administration


Specialistläkare/ Kataraktkirurg till Ögonsjukvården Sörmland
Ögonsjukvården Sörmland, Mälarsjukhuset Eskilstuna


Kompetensutveckla dig. Tjänstgör på hel- eller deltid i Sverige eller Mali.
Försvarsmakten

annons
annons
annons