Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

annons
annons
Transfusionsmedicin (blodtransfusion)
Författare Medicinskt ansvarig , Blodcentralen/Landstinget i Värmland
Granskare Docent Bengt R. Widgren, Predicare AB/Göteborg
Uppdaterad 2017-03-27
Specialitet Hematologi, Kirurgi, Koagulation
Skriv ut
annons



BAKGRUND
 

Blodtransfusion, dvs transfundering av allogena röda blodkroppar från ett erytrocytenhet är den vanligaste transplantationen i Sverige. Erytrocytenheten innehåller förutom röda blodkroppar även en liten mängd plasma och en förvaringslösning, oftast SAG-M.

 

Begränsningar

Värdering av indikation för transfusion skiftar mellan olika specialiteter. Lokal tradition på/inom respektive sjukhus/region är också avgörande. Denna översikt kommer därför inte att redogöra för transfusionsindikationer, utan dessa behandlas i de specifika terapikapitlen på www.internetmedicin.se. Försök att få en mer enhetlig bedömning av indikationer för transfusion har startas i flera länder däribland England och Danmark. Sverige tillhör de länder som tranfunderar mycket blod men en trend mot lägre konsumtion ses, och ligger nu i snitt på 47 enheter/1000 innev.

De praktiska åtgärderna; ID-kontroll, provtagning, sättande av blod, övervakning, samt avslutande av transfusion finns väl beskrivna i ” Vårdhandboken” och intresserad läsare hänvisas dit.

Speciella lagar och förordningar finns på Socialstyrelsens hemsida.


 

INFÖR TRANSFUSION
 

Innan en vuxen patient kan få blod skall en blodgruppering och förenlighetsprövning utföras. Speciella regler gäller för intrauterina transfusioner och under de första sex levnadsmånaderna.


Blodgruppering

En blodgruppering består av tre delar:

  • AB0-gruppering: bestämning av eventuella A- och B-antigen på patientens erytrocyter.

  • Serumgruppering: påvisande av ev. antikroppar (av IgM-typ) mot avsaknade AB-antigen i plasma.

  • Antikroppscreening: påvisande av ev. antikroppar mot andra irreguljära blodgruppsantigen.

 

När läget är akut kan man på blodcentralen göra en akutgruppering. I den ingår endast AB0-grupperingen. Sådan undersökning bör betraktas som en ”nödundersökning” och skall endast göras i brådskande fall. I regel görs senare en ”riktig blodgruppering” på samma prov. Akutgruppering håller delvis på att försvinna då högre grad av automatisering gör det enklare och snabbare att göra en fullständig blodgruppering även på jourtid. Vissa instrument kan även leverera ”preliminärsvar” när det gäller AB0-grupp vilket gör att akutgruppering i dagsläget ofta utförs på mindre enheter där provet måste skickas till en större enhet för att en fullständig gruppering skall utföras.

Vid urakut läge då inga undersökningar hinns med kan s k akutblod lämnas ut. Det blodet är 0 RhD neg och saknar även vissa andra kända blodkroppsantigen (vilka beror på den lokala blodcentralens policy).

 

BAS-test och MG-test

Då blodgrupperingen är gjord behövs en förenlighetsprövning. Sådan görs i Sverige på två olika sätt:

  • BAS-test (Blodgruppering och Antikropps-Screen)
  • MG-test (Mottagare-Givare test) - även benämnt korstest
Om BAS-testen är invändningsfri kan patienten få blod genom elektronisk matchning. På de flesta orter i Sverige är BAS-testen giltig i 5 dygn. Fördelen är att proceduren för att välja ut erytrocyter är snabb, någon minut/enhet, jämfört med flera timmar om laborativ procedur görs. Därför har de flesta blodcentraler numera små blodlager.

BAS-testen spärras (blir ej tillämpningsbar) om patienten får en transfusionsreaktion eller har antikroppar mot irreguljära erytrocytantigen. Sådana avslöjas vid antikropps-screen (blodgruppering eller BAS-test). Om så inträffar måste varje enhet testas mot patientens blod, d v s MG-test. Att få blod till sådana patienter kan ta tid, speciellt vid antikroppar mot vanliga antigen i befolkningen. Hör gärna med blodcentralen för ytterligare upplysningar.
 

När misstanke om irreguljära antikroppar föreligger, vid reaktiv antikroppsscreen eller BAS-test, utreds alltid vilket/vilka antigen som patienten har antikroppar mot. Utredningen kan ta allt från ett par timmar till flera veckor och görs på alla regionsjukhus och en del länssjukhus. Inte sällan skickas krångliga utredningar från länssjukhus till regionsjukhus. När antikroppen/arna identifierats väljs blod som saknar aktuellt antigen ut och genomgår ett MG-test.

Ca 5-10 % av alla patienter har sådana antikroppar och risken för att utveckla det ökar med antalet transfunderade enheter. Det föreligger en mycket stor individuell variation. Har en individ bildat en antikropp mot ett erytrocytantigen, är sannolikheten stor att fler bildas mot saknade erytrocytantigen. Patienter kan å andra sidan få 100-tals enheter utan att blida dessa erytrocytantikroppar. När långvarigt blodbehov förväntas matchar vissa blodcentraler i Sverige fler antigen än AB0 och RhD. Eftersom olika folkgrupper har olika antigenuppsättningar kan det ibland vara svårt att hitta passande enheter. Patienter med sjukdomar som kräver kontinuerliga transfusioner exv Sickle cells anemi och vissa thalassemier, får oftast blod som är mer utförligt typat och som följer patientens fenotyp, detta för att undvika immuniseringar.

Ett nytt hjälpmedel som har börjat användas för att bestämma antigenerna hos en patient är genomisk typning. Genom ett prov på patienten så kan ett 20-tal antigen bestämmas vid en laboration. Genom denna teknik går det också att bestämma genotyp hos patienter som nyligen fått erytrocyt enheter, detta då kärnförande celler används för typningen (ej de röda blodkropparna). Tag kontakt med er regionblodcentral vid dessa frågeställningar.

Slutligen kan nya läkemedel av immunotyp (antikroppar mot membranbundna antigen) förorsaka positiva blodgruppserologiska undersökningar. Detta kan ske om det antigen som ”läkemedels-antikropparna” är riktade mot även finns på de röda blodkropparna. Kontakt med blodcentralen rekommenderas vid misstänkta fall.
 

Blodgrupperingen behöver i normalfallet bara göras en gång, då blodgruppen ej förändras, medan förenlighetsprövning (BAS/MG-test) görs inför transfusion. Enda undantaget är efter allogen stamcellstransplantation. Blodgruppering och förenlighetsprövning bör ej utföras vid samma provtagningstillfälle eftersom de är kontroller av varandra. Vid nödsituation kan det ändå bli aktuellt, men skall i så fall göras på ordination och dokumenteras.
 

Flödesschema BAS-test/MG-test



 

Frågor och kontroller
 

För en checklista lämpad för kliniskt bruk (att följa inför och under blodtransfusion) hänvisas till "Handbok för hälso och sjukvård" avsnitt ”Blodtransfusion” - länk.


Inför blodtransfusion måste följande besvaras:

  • Är patienten blodgrupperad?
  • Finns en giltig BAS/MG-test?
  • Är blodkomponenten beställd?

När blodenheten når avdelningen/mottagningen kontrolleras:
  • Att patientidentitet och blodkomponent stämmer överens på transfusionsdokumentet.

  • Att blodkomponentens hållbarhet ej har överskridits.

  • Att patientens identitet stämmer överens med uppgiften på transfusionsdokumentet.

  • Att blodkomponenten är hel och att missfärgning, grumlighet, koagel eller hemolys inte förekommer.

 

Kontroller under transfusionen

  • Patienten ska inte försämras under tranfusionen, ge speciellt akt på om patienten märker någon skillnad jämfört med vid tidigare transfusioner, är orolig eller får tempstegring.

  • Övervaka patienten med tanke på övervätskning.

  • Om patienten försämras – Avbryt transfusionen! (se avsnitt om transfusionskomplikationer).


 

EFTER TRANSFUSION
 

Håll patienten under fortsatt uppsikt! Akuta reaktioner kommer oftast inom 4 timmar.

Påse och aggregat skall sparas en kortare tid efter transfusion, följ här de lokala instruktionerna på din vårdenhet.

 

Rapportering efter transfusion
 

Enligt SOFS föreskrifter (2009:28 samt 2009.29) om blodverksamhet och transfusion av blodkomponeter skall, i enlighet med 16§ lagen (2006:496) om blodsäkerhet, nedanstående uppgifter rapporteras till den blodcentral som har lämnat ut den eller de blodkomponenter som har använts:

  • Vilken blodcentral som har lämnat ut blodenheten
  • Datum för transfusion eller annan slutlig användning
  • Blodmottagarens identitet
  • Vilken eller vilka blodkomponenter som har använts och enheten eller enheternas särskilda egenskaper
  • Tappningsnummer, d v s tappningens unika alfanumeriska identifiering
  • Resultat av förenlighetsprövning
  • Vilken befattningshavare som har haft ansvaret för transfusionen
  • Typ av slutlig användning för den eller de blodenheter som inte har transfunderats
Rapporteringen skall göras i nära anslutning till den slutliga användningen.

I dagsläget har de flesta blodverksamheter redan infört elektronisk direkt transfusionsrapportering.


 

KOMPLIKATIONER
 

Akuta (inom 24 timmar efter transfusionstart)

  • Immunologisk
    -Hemolytisk
    -Feber och skakningar av annan orsak än hemolys
    -Urtikaria
    -Anafylaktisk reaktion
    -TRALI = Transfusion Aquired Lung Injury (transfusionsutlöst akut lungskada)

  • Icke immunologisk
    -TACO = Transfusion Aquired Circulatory Overload
    (transfusionsutlöst cirkulatorisk överbelastning)

 

Fördröjda (mer än 24 efter transfusionsstart)
 

  • Immunologisk
    -Alloimmunisering av erytrocytantigen
    -HLA immunisering
    -Hemolys (fördröjd)
    -GVHD = Graft versus host disease
    -Post transfusionspurpura
    -Immunmodulation

  • Icke immunologisk
    -Järnöverskott (framförallt vid vissa sjukdomstillstånd)

 

Misstänk akut transfusionskomplikation vid:

  • Temperaturhöjning > 1 °C med eller utan frossa (hemolys)
  • Skakningar
  • Smärta vid infusionsplatsen, bröstet, buken eller i sidan
  • Blodtrycksförändringar både hypo- och hypertoni
  • Andningspåverkan i form av dyspné, takypné eller hypoxemi
  • Hudförändringar - t ex urtikaria, flush eller lokala ödem
  • Illamående med eller utan kräkningar
  • Mörk urin
  • Blödningar (DIC m m)

 

Åtgärder vid misstänkt transfusionsreaktion
 

  1. Stoppa transfusionen!
  2. Kontrollera märkning på patient & komponent.
  3. Upprätthåll den intravenösa infarten med t ex 0,9 % NaCl.
  4. Kontrollera vitalparametrar enligt ABCDE och meddela direkt medicinskt ansvarig läkare, dokumentera tid och vitalparametrar.
  5. Meddela blodcentralen, speciellt om hemolys misstänks.

Åtgärder på blodcentralen

  • Kontrollera om märkning & identitet
  • Se efter visuell hemolys (centrifugera röret)
  • Gör en serologisk undersökning inkl ABO, MG-test, DAT (Direkt Antiglobulin Test)
  • Om hemolys, ta LD & fritt hemoglobin

Alla svåra transfusionsreaktioner skall rapporteras, både till Inspektionen för Vård och omsorg (IVO) och till berörd blodcentral. I Sverige finns ett rapporteringssystem som benämns Blodsäkerhet i Sverige (BIS) som är utvecklat av Svensk förening för Transfusionsmedicin. Rapporteringssystemet har en egen hemsida, www.hemovigilans.se. En rapport från detta register publiceras tillsammans med den nationella statistiken på hemsidan.

BIS är konstruerat så att det skall kunna jämföras med det norska (Troll), danska (DART) och Engelska (SHOT). I dagsläget rapporteras mycket få allvarliga transfusionsreaktioner. Detta kan bero på underrapportering. De nordiska länderna har dock ett bra samarbete i frågorna.

Ett provtagningskompendium (Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg) finns på www.transfusionsmedicin.se (nås även från www.internetmedicin.se under: Tjänster - Laboratorieanalyser - Klinisk immunologi - Transfusionsmedicin). Här finns även mer utförlig information om handläggning av komplikationer, kontroller och åtgärder inför transfusion, krav på utrustning, provtagningsmaterial m m.

De flesta sjukhus har idag liknande kompendier med lokala regler, telefonnummer till jourhavande transfusionsmedicinare/klinisk immunolog. Alla regionsjukhus i Sverige har en 24-timmars jourlinje för stöd i transfusionsmedicinska frågor.


 

ICD-10

Blodtransfusion utan att diagnos anges Z51.3

 
Copyright © Internetmedicin 2017
ID: 2739

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Transfusionsmedicin (blodtransfusion)

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Leg. läkare med erfarenhet från primärvården
KRY


ST-läkare i Akutsjukvård
Alingsås Lasarett, Kliniken för akutmottagning och administration


Specialistläkare/ Kataraktkirurg till Ögonsjukvården Sörmland
Ögonsjukvården Sörmland, Mälarsjukhuset Eskilstuna


Bröstkirurg till Kirurgkliniken
Kliniken för kirurgi och urologi på Mälarsjukhuset, Eskilstuna


Specialist allmänmedicin
Järvsö Din hälsocentral


Kompetensutveckla dig. Tjänstgör på hel- eller deltid i Sverige eller Mali.
Försvarsmakten


Specialistläkare/Överläkare till Bipolärmottagningen
Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatri Affektiva, Bipolärmottagning


Pediatriker med erfarenhet från Primärvården
KRY

annons
annons