Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

annons
Depression hos tonårsbarn
Författare Med dr , /Uppsala universitet
Granskare Professor emeritus Lil Träskman-Bendz, Avdelning Psykiatri, Institutionen för Kliniska vetenskaper i Lund/Lunds Universitet
Uppdaterad 2014-06-25
Specialitet Psykiatri, Pediatrik
Skriv ut
annons




 

BAKGRUND
 

Depression har samma symtomkriterier hos tonåringar som hos vuxna sedan 1980. Stämningsläget varierar mera, är mera påverkbart och irritabilitet är vanligare.

Orsaken till depression är oftast ett samspel mellan ärftlig tendens och utlösande faktorer. Om affektiv sjukdom förekommer i släkten kan en benägenhet att reagera med depression ärvas. Olika former av påfrestningar och trauma kan utlösa depression. Vid sjukdom hos en förälder kan arv och påfrestande miljöfaktorer samverka. Skola och kamrater kan utgöra stress t.ex. inlärningsproblem, mobbing, utanförskap.

En tonåring kan vara utsatt för misshandel psykiskt, fysiskt, sexuellt i hem/närmiljö.


 

SYMTOM
 

Misstanke bör uppstå när en tonåring ...
 

  • Börjar bli borta från skolan eller studieresultaten försämras påtagligt.
     
  • Är ständigt trött och inte orkar ta sig för något, annat än möjligen vara med kamrater.
     
  • Kommer i konflikt med föräldrar och lärare på grund av irritabelt, negativt beteende.
     
  • Inte kan sova, vänder på dygnet, blir borta från skolan, men går ut på kvällarna.
     
  • Söker skolsyster för trötthet, huvudvärk och olika krämpor.
     
  • Är på sitt rum, isolerar sig allt mera från familjen och i svåra fall även från kamrater.

Tonåringens beskrivning
 

  • Känner sig ledsen och nedstämd, gråter ofta i ensamhet, är ständigt trött, utan energi.
     
  • Är aldrig glad, inte ens på fest, på konsert, med kamrater. Visar sig ändå glad utåt.
     
  • Är missnöjd med sig själv vad gäller utseende, personliga egenskaper, prestationer.
     
  • Kan inte koncentrera sig på lektioner och läxor, minns inte det man måste lära sig.
     
  • Tänker att livet är inte värt att leva, tänker på att ta sitt liv, har planerat/gjort försök.

Föräldrars beskrivning
 

  • Blir irriterad för allting, ser sur och avvisande ut, förnekar att något är fel.
     
  • Det går inte att få kontakt, svarar inte på frågor, drar sig alltid undan på sitt rum.
     
  • Sköter inte sitt skolarbete, städar inte sitt rum, hjälper inte till hemma, "orkar inte".
     
  • Försover sig på morgnarna, är borta från lektioner, går ut med kompisar på kvällen.
     
  • Kastar ur sig att det är "lika bra att begå självmord", "ingen som bryr sig i alla fall".

Definition på depression

Samma kriterier för symtomen gäller som för depression hos vuxna. Minst ett av huvudsymtomen (1 och 2) större delen av dagen under minst två veckor. Samtidigt skall ytterligare fyra symtom förekomma.

Observera att irritabilitet kan vara det enda huvudsymtomet!

 

  1. Nedstämdhet eller irritabilitet. Ofta förekommer båda.
     
  2. Kan inte känna glädje, hoppfullhet.
     
  3. Aptiten är störd: äter dåligt och går ner i vikt eller äter ständigt och går upp.
     
  4. Sömnstörning: svårt somna, vaknar ideligen eller sover extremt mycket.
     
  5. Trötthet, saknar energi, orkar ingenting vare sig fysiskt eller psykiskt.
     
  6. Psykomotorisk hämning (långsam, mimiklös) eller agitation (rastlös, orolig).
     
  7. Har känslor av värdelöshet och/eller skuld, nedvärderar sig själv på olika sätt.
     
  8. Har svårt koncentrera sig, tänka logiskt, fatta beslut. Inlärning fungerar inte.
     
  9. Har tankar på död, önskar vara död, vill ta sitt liv, planerar för det, gör försök.

Visa pm: Depressionsdiagnostik [hos vuxna]

Visa pm: Depression hos barn före puberteten



 

FÖREKOMST


  • I samband med puberteten ökar frekvensen från 1-2% till 5-8%, mest hos flickor.
     
  • Frekvensen blir minst dubbelt så hög hos flickor som hos pojkar - lika som hos vuxna.
     
  • Totalt har 10 -20% hunnit ha en depressionsepisod under tonårstiden.
     
  • Ungefär hälften av dessa ungdomar får återkommande depressioner.
     
  • En mindre del får bipolär sjukdom, vars debut ofta är en depression.
     
  • Om en förälder har affektiv sjukdom är risken för sjukdom flera gånger högre hos barnen.

Depression vid somatisk sjukdom
 

  • Alla kroniska sjukdomar innebär ökad risk för depression.
     
  • Depression kan leda till att tonåringarna sköter sin behandling sämre, t.ex. vid diabetes.
     
  • Hormonstörningar kan ge depression, speciellt hypotyreos, vilket bör uteslutas.
     
  • Vid handikapp kan den ökade medvetenheten utlösa depressiva symtom.
     
  • Neuropsykologiska funktionshinder medför ökad risk: ADHD, autismspektrumstörning, dyslexi.
     
  • Bakom en depression kan dölja sig ett icke diagnosticerat sådant tillstånd.


HANDLÄGGNING


Bedömning av tonåring
 

  • Tonåringar kan ha svårt att öppna sig, svårt beskriva symtom spontant. Ställ frågor!
     
  • Försöker verka glad, men har ledsna ögon, leendet blir stelt och mimiken utslätad.
     
  • Ser slapp, trött och hängig ut. Kan samtidigt vara rastlös, orolig, lättirriterad.
     
  • Humöret kan växla från dag till dag. De har ofta svårt att säga när symtomen började.
     
  • Bedömaren måste försäkra sig om att det inte förekommit dagar med maniska drag. Fråga om det förekommit trauma, övergrepp och om de har otrygga livsförhållanden!
     
  • Det är viktigt ta reda på om tonåringen litar på någon som kan ge stöd och trygghet.
     
  • Fråga alltid om suicidtankar, om tonåringen planerar eller har gjort suicidförsök!

Information och stöd
 

  • Tonåring och föräldrar behöver få information om depression och dess behandling; vad en depression innebär och hur den kan behandlas.
     
  • Både tonåring och föräldrar behöver avlastas skuld, erbjudas hjälp, få hopp.
     
  • Information och stöd kan få lättare depressioner att vända. Inom en månad bör effekt ses.
     
  • Psykolog/kurator på skola, barnklinik, vårdcentral kan erbjuda stöd den tiden.
     
  • Medicinering behövs vid allvarligare depression eller om samtal inte hjälper.
     
  • Föreslå remiss till BUP-specialist. Fortsätt ge stöd tills den kontakten etablerats.

Remiss till BUP
 

  • Remiss till BUP bör beskriva symtom, allvarsgrad, suicidrisk, familjesituation, skolgång.
     
  • Akut remiss till BUP skrivs vid mycket allvarlig depression eller suicidrisk.
     
  • Ta gärna direkt telefonkontakt med BUP-jour och rådgör!
     
  • Föräldrarna måste informeras, deras förmåga att ta ansvar och stödja sitt barn bedömas.
     
  • Vårdintyg måste skrivas om suicidrisken är stor och tonåringen vägrar ta emot hjälp.


BEHANDLING


Betydelse av behandling
 

  • Snar behandling behövs, eftersom en depression hindrar tonåringens normala utveckling vad gäller studier/yrkeskarriär, självbild, relationer till en partner.
     
  • Oftast pågår en depression över ett halvår och saboterar studierna för ett helt år.
     
  • Om tonåringen inte får hjälp finns risk för defektläkning med kvarstående symtom.
     
  • Förhoppningen är att tidig behandling skall förhindra att sjukdomen får ett allvarligt förlopp med återkommande episoder av depression och eventuellt mani/hypomani.

BUP-läkare bör bedöma och ansvara för behandling av allvarligare depression
 

  • Diagnostiskt samtal med föräldrar enskilt, med barnet enskilt och alla tillsammans.
     
  • Diagnos fastställs efter noggrann differentialdiagnos - psykisk och somatisk.
     
  • I majoriteten av fallen finns symtom på ytterligare diagnos: ångest, OCD, ADHD, AS.
     
  • Suicidrisk måste alltid bedömas i enskilt samtal med tonåringen. Ställ raka frågor!

Behandling
 

  • Barn och föräldrar skall få saklig information om diagnos, behandling och prognos.
     
  • Depressionen, dess typ och bakgrund samt komorbiditet är bas för behandlingsplanen.
     
  • Tonåring och föräldrar skall vara delaktiga i och godkänna behandlingsplanen.
     
  • Där ingår läkemedelsbehandling, psykoterapi för tonåringen, stödsamtal för föräldrar.
     
  • Vid behov av ytterligare sociala stödåtgärder, bör samarbete ske med Socialtjänsten.
     
  • Om tonåringen lever under sociala missförhållanden skall kontakt tas med Socialtjänsten.

Medicinering

Vid lättare depression kan information, gott stöd och omhändertagande få det hela att vända. Vid allvarlig depression kan antidepressiv medicinering behöva sättas in omedelbart. Det enda av Läkemedelsverket godkända antidepressiva läkemedlet är fluoxetin (6-18 år).
 

  • Det är viktigt att informera om att det kan uppstå ökad oro under ett par dagar efter den första veckan innan det vänder. Om möjligt skall man ha en kontakt efter en vecka för att stödja
     
  • Utvärdering av effekten bör ske efter en månad. Irritabilitet avtar ofta tidigare än nedstämdheten.
     
  • Om ingen effekt märks efter en månad bör man byta antidepressivum (off label).
     
  • Dosen skall höjas så att tonåringen blir fri från depression d v s är i remission
     
  • Fortsatt behandling med samma dos ges sedan i minst ett halvår helst ett år innan medicineringen stegvis seponeras.
     
  • Om tonåringen får episoder med maniska symtom görs byte till en stämningsstabiliserande medicin.
     
  • Om en förälder har bipolär sjukdom finns ökad risk att mani utlöses vid SSRI-behandling.

Psykoterapi
 

  • Alla tonåringar behöver samtal av stödjande karaktär i början av behandlingen.
     
  • Typ och omfattning av specifik psykoterapi avgörs, när farmakabehandlingen fått effekt.
     
  • Kognitiv terapi är bra vid negativa tankar, svag självkänsla, dålig förmåga lösa problem.
     
  • Interpersonell terapi bra vid svårigheter att klara relationer till familj, kamrater, partner.
     
  • Gemensamma samtal med tonåring, syskon och föräldrar bra för hjälp i relationerna.
     
  • Föräldrarna bör få samtal som stöd i föräldrarollen när tonåringen går i terapi.



 

ICD-10

Svår depressiv episod utan psykotiska symtom F32.2
Svår depressiv episod med psykotiska symtom F32.3
Depressiv episod, ospecificerad F32.9

 

Behandlingsrekommendation
 

Rekommenderad läkemedelsbehandling enligt Läkemedelsverket


Nationella riktlinjer
 

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom


Copyright © Internetmedicin 2017
ID: 2733

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Depression hos tonårsbarn

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








60 ST- läkare
Västerbotten


Överläkare/specialistläkare inom Barn- och ungdomspykiatri
Skaraborgs Sjukhus, M6, BUP Läkare


Just nu söker vi dig som är specialist i allmänmedicin!
Bohuspraktiken, Bohus Centrum


Överläkare/Specialistläkare
till Hudmottagningen i Helsingborg


Chefsläkare
Södra Älvsborgs Sjukhus, sjukhusledning


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Hudiksvall och Nordanstig


Distriktssköterska på vårdcentral
Primärvårdens vårdcentraler i Uppsala län


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Söderhamn och Linden


Enhetschef
till Operationsavdelningen i Helsingborg


Överläkare/ specialistläkare
till VO AnOpIVA i Helsingborg och Ängelholm


Just nu har vi flera lediga tjänster på hel- eller deltid. Även i Mali.
Försvarsmakten


Arbeta som läkare hos Min Doktor
Min Doktor


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Arbrå, Baldersnäs och Kilafors


Leg. läkare med erfarenhet från primärvården
KRY


Distriktsläkare
Heby Vårdcentral

annons
annons
annons