annons
annons
Skivepitelcancer i solbelyst hud
Författare Docent John Paoli, Hudkliniken/Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Granskare Professor Roger Henriksson, Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland/Karolinska Universitetssjukhuset/Solna
Uppdaterad 2014-05-01
Specialitet Hud/Venereologi, Onkologi
Skriv ut




BAKGRUND


Skivepitelcancer (SCC = "squamous cell carcinoma") i solbelyst hud är efter basalcellscancer den vanligaste maligna hudtumören. SCC uppstår från de keratiniserande cellerna i hudens yttre lager (epidermis). Den växer lokalt invasivt och har potential att sprida sig till regionala lymfkörtlar, samt till andra organ i kroppen. Risken för spridning uppskattas till 2-5 procent, men är större exempelvis vid tumörer på öron eller läppar.

De tidigaste förstadierna till SCC kallas aktiniska keratoser (AK). När cellförändringar i hudcellerna sträcker sig genom hela epidermis (AK grad III = grav skivepiteldysplasi) kallas detta förstadium för SCC in situ (SCCIS) eller Morbus Bowen.

För mer information om aktiniska keratoser, se:
 

Behandlingsöversikt om aktinisk keratos

SCC och SCCIS lokaliserade anogenitalt, i slemhinnor eller som uppstår i kroniska sår, inflammerad hud eller brännskador har ofta sämre prognos än de som uppstår i solbelyst hud. De skiljer sig även kliniskt och terapeutiskt.

SCC är en av de snabbast ökande cancerformerna i Sverige och antalet fall har fördubblats de senaste 10 åren. Hos både män och kvinnor är SCC den näst vanligaste cancerformen efter prostatacancer respektive bröstcancer.

År 2012 diagnostiserades över 5 658 nya fall av invasiv SCC och 7 865 SCCIS. Den högsta incidensen ses hos personer över 60 år i kroniskt solexponerad hud i huvud-halsområdet.


 

ETIOLOGI


Kronisk exponering för solens ultravioletta strålning är sannolikt den viktigaste riskfaktorn för SCC i huden. Detta visar sig i att 75–85 procent av alla SCC är lokaliserade till solexponerade ytor såsom huvud-halsregionen och handryggar.

En särskild högriskgrupp som bör uppmärksammas är immunosupprimerade patienter efter organtransplantation som har en kraftigt förhöjd risk att utveckla SCC.

Riskfaktorer innefattar:
 

  • Ljushyade individer
  • Hög ålder (större risk för kronisk UV-exponering)
  • Vistelse i, eller frekventa resor till, soliga eller tropiska länder
  • Immunosuppression (t ex efter organtransplantation)
  • Xeroderma pigmentosum
  • Arsenikexponering
  • Brännskador, kroniska sår och kroniskt inflammerad hud (sällsynt)

Anogenital SCC och SCCIS (t ex Erythroplasia Queyrat, 'Vulvar Intraepithelial Neoplasia' eller VIN) har en stark koppling till infektioner med humant papillomvirus och vissa fall är associerade med lichen sclerosus.


 

KLINISKA FYND


Kliniskt uppträder SCC som en oregelbunden exo- eller endofytisk tumör, med en central ulceration och/eller krusta. Tumören palperas med fastare konsistens jämfört med omkringliggande frisk hudvävnad (infiltrerad) och uppvisar ofta fjällning (hyperkeratos) på ytan.

Tumörens växtsätt beror på den histopatologiska differentieringsgraden:
 

  • Högt differentierad SCC (mindre aggressiv, mer välavgränsad)
  • Medelhögt differentierad SCC
  • Lågt differentierad SCC (mer aggressiv, mindre välavgränsad)
Bild på skivepitelcancer, dermis.net


Keratoakantom är en mer benign variant av SCC som kan jämföras histopatologiskt med en högt differentierad SCC. Keratoakantom har dock en mycket snabbare tillväxt kliniskt. Den kan beskrivas som en exofytisk, vulkanlik tumör med central hornplugg. Keratoakantom går ofta i spontan regression efter flera månader, men fall med fortsatt växt och metastasering finns beskrivna.
 

Bild på keratoakantom, dermis.net


Högriskfaktorer

Nedanstående kliniska och histopatologiska faktorer innebär ökad risk för att en infiltrativ SCC i huden skall recidivera, metastasera och/eller att nya tumörer skall uppstå:
 

  • Tumörstorlek (diameter) > 2 cm
  • Tumörtjocklek > 4 mm
  • Immunosupprimerad patient
  • Snabbväxande tumörer (exklusive keratoakantom)
  • Tumörlokalisation vid läpp, öra eller genitalt
  • Tumör inom tidigare strålbehandlat område
  • Tumör i anslutning till kroniskt sår eller fistel
  • Tumör i ärr, framför allt efter brännskada
  • Tumörrecidiv
  • Bristande radikalitet efter operation
  • Låg differentieringsgrad
  • Tumörväxt perineuralt
  • Tumörväxt intravasalt
  • Tumörväxt i subkutan fettväv och/eller andra underliggande strukturer.


Förstadier till SCC

AK yttrar sig som enstaka eller multipla, 3-10 mm stora, rodnade, fjällande, ibland kliande maculae som uppstår på solexponerad hud.

Vid SCCIS uppstår det en eller flera långsamt växande, röda, fjällande, mer eller mindre infiltrerade fläckar eller plaque med oregelbunden, men väldefinierad kant.
 


Field cancerization

Field cancerization är ett begrepp som används för att beskriva utbredda hudpartier med solskadad hud, förekomst av spridda förstadier till SCC och/eller invasiv SCC. Denna kliniska bild ses ofta hos kraftigt solskadade äldre patienter och hos kroniskt immunosupprimerade patienter.

Vanliga lokaler är:
 

  • skalp (hos tunnhåriga män)
  • ansikte
  • bröst
  • övre ryggtavla
  • underarmar
  • handryggar
  • underben


DIFFERENTIALDIAGNOSER


UTREDNING


Vid lesioner med oklar klinisk diagnos rekommenderas en hudbiopsi för histopatologisk bedömning. Differentieringsgraden är viktig inför val av adekvat excisionsmarginal och vidare handläggning.

Palpation av ytliga lymfkörtelstationer bör utföras för att utesluta eventuell regional metastasering. Förstorade körtlar bör utredas med finnålspunktion (FNAC = fine needle aspiration cytology), eventuellt med hjälp av ultraljud. Vid påvisad regional lymfkörtelmetastasering bör multidisciplinär diskussion med specialister inom ÖNH, Onkologi, Allmänkirurgi och/eller Plastikkirurgi tas.

Vid misstanke om påverkan av andra organ än huden, invasion ner i skelett eller vid metastasering till andra organ bör riktade röntgenundersökningar utföras.


 

BEHANDLING


Internationell "gold standard" (= rekommenderat förstahandsval) för behandling av SCC är kirurgisk excision med histopatologisk bekräftelse på radikalitet. Enkel excision med god klinisk marginal och frikostigt medtagande av subkutan vävnad är i de flesta fall botande. För högt differentierade lågrisktumörer (inklusive keratoakantom) < 2 cm i diameter rekommenderas en kirurgisk marginal på minst 4 mm. För "högrisktumörer" (se ovan) skall excision göras med minst 6 mm marginal.

Mohs kirurgi (en upprepad kirurgisk teknik med intraoperativ mikroskopisk kontroll av radikalitet för avlägsnande av hudtumörer) har visat sig vara den metod där man bäst uppnår radikalitet vid högrisktumörer och kan rekommenderas där det finns tillgängligt.

Strålbehandling av SCC är endast aktuellt om patienten bedöms vara inoperabel.

Andrahandsalternativ för behandling av små, välavgränsade, högt differentierade (histopatologiskt verifierat) SCC på bål eller extremiteter (solbelyst hud) hos äldre individer som har avböjt kirurgi är:
 

  • curettage + elektrodesickation (skrapning med skarp slev och sedan bränna)
  • curettage + kryoterapi (skrapning och frysning med flytande kväve).

Dessa metoder är endast effektiva i vana händer och rekommenderas enbart i noggrant utvalda fall. Båda metoder är generellt kontraindicerade vid lokala recidiv av SCC.

 

Förstadier till SCC

Förstadier till SCC bör i möjligaste mån behandlas för att förhindra övergång i invasiv SCC (var god se separat översikt för behandling av AK, länk ovan). Valet av metod beror på:
 

  • lesionens storlek och lokal
  • metodens tillgänglighet och kostnad
  • antalet lesioner
  • läkarens erfarenhet

Vid behandling av SCCIS är alternativen många:
 

  • Kirurgisk excision lämpar sig väl oavsett lokal.
     
  • Andra alternativ är kryoterapi med flytande kväve (undvik vid SCCIS på underben), fotodynamisk terapi (2 behandlingar) eller curettage + elektrodesickation.
     
  • 5-fluorouracil kräm 5 % (Efudix®, f n licenspreparat i Sverige) är ett andrahandsval vid SCCIS på bål och extremiteter.
     
  • Strålbehandling av SCCIS är ett sistahandsalternativ eftersom det är överdrivet aggressivt och kräver många patientbesök.
     
  • Ablativ laserbehandling (med CO2- eller Erbium-YAG-laser) rekommenderas ej, då endast fallrapporter och tveksamma resultat är publicerade.

Vid anogenital Morbus Bowen rekommenderas i första hand excision, Mohs kirurgi eller ablativ laserbehandling. Det finns dock stor risk för behandlingsresistens, recidiv och övergång till invasiv SCC med samtliga behandlingsmetoder.

 

Spridd sjukdom

Vid spridning till regional lymfkörtelstation kan terapeutisk lymfkörtelutrymning vara aktuell. Därefter bör man ta ställning till postoperativ radioterapi mot den regionala lymfkörtelstationen samt mot primärtumörområdet.

Fjärrmetastasering är ovanligt. När sådan föreligger finns oftast enbart palliativ behandling att erbjuda. Kemoterapi kan komma ifråga för symtomlindring. Palliativ strålbehandling kan lindra symtomgivande metastaser lokalt.


 

UPPFÖLJNING


  • Alla patienter som har behandlats för SCC bör erhålla information om sjukdomen samt instrueras i egenkontroller och prevention.
     
  • Det rekommenderas att patienter som har en eller flera högriskfaktorer (se ovan) erbjuds uppföljning av hudspecialist i åtminstone 2 år.
     
  • Individuella uppföljningsrutiner med kontroller 1-4 gånger per år bör skapas för utvalda immunosupprimerade patienter.
     
  • Regelbunden uppföljning av "lågriskpatienter" opererade för SCC anses inte vara nödvändig.

Vid kontrollerna bör tidigare tumörområde inspekteras och palperas. Man bör även palpera de ytliga lymfkörtelstationerna. Vid misstanke om recidiv bör biopsi för histopatologisk bedömning säkras. Övriga hudkostymen bör inspekteras för att identifiera eventuella nya tumörer eller förstadier till SCC.


 


ICD-10

Skivepitelcancer i huden med icke specificerad lokalisation C44.9S

 

Referenser


Svenska sällskapet för dermatologi och venereologi (SSDV) - Sektionen för dermatologisk kirurgi och onkologi (SDKO): Riktlinjer för handläggning av skivepitelcancer och basalcellscancer (pdf).

Motley R, Kersey P, Lawrence C. Multiprofessional guidelines for the management of the patient with primary cutaneous squamous cell carcinoma. Br J Dermatol 2002; 146: 18-25.

Farasat S, Yu SS, Neel VA, Nehal KS, Lardaro T, Mihm MC, et al. A new American Joint Committee on Cancer staging system for cutaneous squamous cell carcinoma: Creation and rationale for inclusion of tumor (T) characteristics. J Am Acad Dermatol 2011; 64: 1051-9.

National Health and Medical Research Council. Non-Melanoma Skin Cancer: Guidelines for treatment and management in Australia. http://www.nhmrc.gov.au. 2002.

Cox NH, Eedy DJ, Morton CA. Guidelines for management of Bowen's disease: 2006 update. Br J Dermatol 2007; 156: 11-21.

 

Copyright © Internetmedicin 2014
ID: 2662

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Skivepitelcancer i solbelyst hud

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.






LÄKARE


Clinical Research Physician
Cardiovascular & Metabolic Diseaseto Mölndal



Specialistläkare
Beroende- och neuropsykiatri


Specialist i allmänmedicin
VC Linero Östra Torn i Lund



Specialist allmänmedicin
Närhälsan, Biskopsgården vårdcentral, Göteborg


2 specialistläkare i allmänmedicin
Vårdcentralen Centrum, Laholm


Vårdhygienläkare
NU-sjukvården, Område Medicin, Infektionskliniken, Trollhättan


Specialistläkare/ överläkare
Nystartad KAVA-enhet, Kir.kliniken Varberg
AT-LÄKARE

AT-Läkare
Danderyds Sjukhus


AT-Läkare
Sunderby sjukhus


AT-Läkare
Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand


AT-Läkare
Lasarettet i Ystad


AT-Läkare
Blekingesjukhuset Karlshamn


AT-Läkare
Centralsjukhuset Kristianstad


AT-Läkare
Södersjukhuset


AT-Läkare
Skaraborgs Sjukhus


AT-Läkare
Lycksele lasarett


AT-Läkare
Ängelholms sjukhus


AT-Läkare
Hudiksvalls Sjukhus


AT- Läkare
Värnamo Sjukhus


AT-Läkare
Hallands sjukhus Halmstad


AT-Läkare
Karlskoga Lasarett


AT-Läkare
Vrinnevisjukhuset i Norrköping


AT-Läkare
Dalarna


AT- läkare
Länssjukhuset Ryhov


AT-Läkare
Lasarettet Ljungby


AT-Läkare
Hässleholms sjukhus


AT- Läkare
Höglandssjukhuset i Eksjö


AT-Läkare
Universitetssjukhuset i Linköping


AT-Läkare
Kiruna Sjukhus


AT-Läkare
Lasarettet Trelleborg


AT-Läkare
Universitetssjukhuset i Örebro


AT-Läkare
Norrlands Universitetssjukhus


AT-Läkare
Skellefteå lasarett


AT-Läkare
Lindesbergs Lasarett


AT-Läkare
Kalix Sjukhus


AT-Läkare
Nu-sjukvården


AT-Läkare
Hallands Sjukhus Varberg


AT-Läkare
Centrallasarettet i Växjö


AT-Läkare
Blekingesjukhuset Karlskrona


AT-Läkare
Alingsås lasarett


AT-Läkare
Gällivare Sjukhus


AT-Läkare
Helsingborgs Lasarett


AT-Läkare
Lasarettet i Landskrona


AT-Läkare
Piteå-Älvdals


AT-Läkare
Sahlgrenska Universitetssjukhuset


AT-Läkare
Östersunds sjukhus


AT- läkare
Visby Lasarett


AT-Läkare
Kungälv Sjukhus


AT-Läkare
Gävle Sjukhus


AT-Läkare
Örnsköldsviks sjukhus


AT-Läkare
Sollefteå sjukhus


AT-Läkare
Södra Älvsborgs Sjukhus


AT-Läkare
Lasarettet i Motala


AT-Läkare
Skånes universitetssjukhus
SJUKSKÖTERSKOR
annons
annons