Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

annons
annons
Feber efter tropikresa, handläggning
Författare Professor, överläkare , Klinisk infektionsmedicin, Institutionen för translationell medicin/Lunds universitet
Granskare Professor Lars Hagberg, Infektion/Göteborgs Universitet
Uppdaterad 2017-08-14
Specialitet Infektion, HIV, Virologi, Vaccination/Resor
Skriv ut
annons



BAKGRUND
 

Bland resenärer som insjuknar med feber efter vistelse i tropiska områden måste handläggning och bedömning ske skyndsamt för att identifiera och behandla potentiellt allvarliga och smittsamma sjukdomar.

I differentialdiagnostiken vid feber måste man dels överväga vanliga infektionssjukdomar, dels speciella sjukdomar som resenären kan ha blivit smittad med under sin utlandsresa – särskilt malaria!

Glöm inte vanliga och potentiellt allvarliga orsaker till feber, som kan förekomma även hos resenärer som vistats i tropiska områden: sepsis, pneumoni, pyelonefrit, meningit. Influensa har visat sig vara en ofta förekommande orsak till feber hos hemvändande svenska resenärer från tropikerna. Risken för lungemboli är ökad efter långa flygresor.

Se även separata översikter för de olika differentialdiagnoserna till feber hos hemvändande tropikresenärer (länkar rödmarkerade i tabellerna).


 

UTREDNING
 

Anamnestiska uppgifter
 

  • Resmål?
     
  • Typ av resande?
    - Större risk för endemiska infektioner hos personer som besöker släktingar eller arbetat på vistelseorten.
     
  • Intervall mellan sjukdomsdebut och avresa från resmålet?
    - Sannolik inkubationsperiod kan vara till god hjälp för att utesluta vissa diagnoser (se tabell nedan).
     
  • Särskilda aktiviteter under resan?
    - Friluftsliv, blodkontakt, sexuella kontakter, kontakt med personer med liknande sjukdomsbild?
     
  • Pågående epidemi på resmålet eller medresenärer med liknande symtom?
     
  • Särskilt födointag?
     
  • Vaccinationsstatus?
     
  • Malariaprofylax?
    - Följsamhet?
     
  • Har patienten underliggande sjukdomar?
     
  • Sjukvårdskontakter under resan?


Feberduration
 

  • Observera att febermönster ofta är ospecifikt – t ex uppvisar de flesta patienter med malaria feber utan periodicitet.
     
  • Feber behöver inte föreligga vid undersökningstillfället.


Fokala symtom
 

  • Hosta, andfåddhet, bröstsmärtor
  • Diarré, kräkningar, buksmärtor
  • Huvudvärk, konfusion, medvetandesänkning
  • Urogenitala symtom
  • Hudutslag
  • Led- och muskelvärk

Fokala symtom är ibland ospecifika – t ex har många patienter med malaria eller allvarliga bakteriella infektioner kräkningar och diarré utan samtidig förekomst av gastrointestinal infektion! Omvänt kan ibland tydliga fokala symtom eller fynd saknas vid lokaliserade infektioner!

 

Diagnostisk strategi
 

  • Anamnes och fysikalisk undersökning – upprepa vid oklar eller progredierande sjukdomsbild!
     
  • Malariatest om patienten har vistats i endemiskt område
     
  • Blodstatus (inkl diff)
     
  • Kreatinin, leverstatus, urinsticka
     
  • Odlingar från blod, urin och faeces (likvor om CNS-infektion övervägs)
     
  • Lungröntgen; övriga radiologiska undersökningar beroende på klinisk bild
     
  • HIV-test (efter diskussion och medgivande från patienten)
     
  • Övrig riktad provtagning (t ex influensadiagnostik)


Eosinofili hos hemvändande tropikresenärer orsakas ofta av maskinfektion. Överväg särskilt akut schistosomiasis om patienten har badat i sötvatten! Diagnosen kan ofta fastställas med serologi, ibland kan maskägg påvisas i faeces och/eller urin.

Trombocytopeni kan förekomma vid olika viroser (Denguefeber) och vid sepsis, men har också visat sig vara den vanligaste avvikelsen i rutinprover hos patienter med malaria.

Hudutslag kan förekomma vid t ex viroser (Denguefeber, HIV) och rickettsioser (ibland även med s k eschar – nekrotiskt sår – vid platsen för insektsbettet).

Malaria. Den absolut största andelen patienter med malaria är resenärer som besökt Afrika. För resenärer som besökt andra resmål, t ex Sydostasien, är malaria en ovanlig diagnos.


 

HANDLÄGGNING
 

  • Patienter bör handläggas i samråd med infektionsläkare på ett tidigt stadium.
     
  • Var liberal med inläggning för observation – helst enkelrum med enkel isolering.
     
  • Vid misstanke om bakteriell infektion med oklart fokus: inled parenteral antibiotikabehandling efter odlingar. Risken för bärarskap och infektion med multiresistenta bakterier kan vara förhöjd hos hemvändande resenärer, särskilt vid längre tids vistelse och/eller sjukvård under resan. I vissa fall bör man därför överväga initial antibiotikabehandling med bredare spektrum (karbapenem vid svår sjukdom).



DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

Några viktiga differentialdiagnoser till feber hos hemvändande tropikresenärer, indelade efter inkubationstid. Klicka på de rödmarkerade diagnoserna för att öppna behandlingsöversikt i nytt fönster om respektive tillstånd.
 

Inkubationstid < 2 veckorVanlig inkubationstid
Inga specifika fokala symtom/fynd:
Malaria8 dagar - flera år
Denguefeber4-8 dagar
Rickettsia5-10 dagar
Tyfoidfeber7-18 dagar
Salmonella, Campylobacter, Shigella2-14 dagar
Leptospiros7-14 dagar
Chikungunyafeber2-4 dagar
Zikavirusinfektion3-12 dagar
Feber med blödningssymtom:
Svår sepsis (ssk meningokocksepsis) eller malaria
Viral hemorrhagisk feber (Ebola, Marburg, Lassa)3-21 dagar
Feber med CNS-symtom:
Meningit, encefalit
Cerebral malaria8-60 dagar
Feber med luftvägssymtom:
Influensa1-3 dagar
Pneumoni (pneumokocker och legionella i första hand)
Inkubationstid 2-6 veckorVanlig inkubationstid
Malaria8 dagar – flera år
Tyfoidfeber7-18 dagar (upp emot 6 veckor)
Akut schistosomiasis (Katayamafeber)4-8 veckor
Leverabscess (amöba)2 veckor – flera månader
Primär HIV-infektion2-6 veckor
Brucellos2-4 veckor
Q-feber (Coxiella burnetti)14-21 dagar
Inkubationstid > 6 veckorVanlig inkubationstid
Malaria8 dagar – flera år
TuberkulosMånader – flera år
HIV-infektion


 

ICD-10

Feber, ospecificerad R50.9

 

Se länkar för specifik sjukdom.

 

Länkar
 

Visa översikt Feber, oklar



Referenser
 

1.Thwaites GE, Day, NPJ. Approach to fever in the returning traveler. N Engl J Med 2017; 376: 548-60 Länk

2. Freedman DO, Weld LH, Kozarsky PE, et al. Spectrum of disease and relation to place of exposure among ill returned travellers. N Engl J Med 2006; 354: 119-130 Länk

Copyright © Internetmedicin 2017
ID: 2459

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Feber efter tropikresa, handläggning

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Specialist allmänmedicin
Järvsö Din hälsocentral


Leg. läkare med erfarenhet från primärvården
KRY


Kompetensutveckla dig. Tjänstgör på hel- eller deltid i Sverige eller Mali.
Försvarsmakten


ST-läkare i Akutsjukvård
Alingsås Lasarett, Kliniken för akutmottagning och administration


Bröstkirurg till Kirurgkliniken
Kliniken för kirurgi och urologi på Mälarsjukhuset, Eskilstuna


Pediatriker med erfarenhet från Primärvården
KRY


Specialistläkare/ Kataraktkirurg till Ögonsjukvården Sörmland
Ögonsjukvården Sörmland, Mälarsjukhuset Eskilstuna


Specialistläkare/Överläkare till Bipolärmottagningen
Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatri Affektiva, Bipolärmottagning

annons
annons