Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

annons
Diabetes typ 1, barn, insulinjustering vid sjukdom
Författare Docent, överläkare , Barn- och Ungdomskliniken/NU-sjukvården, Uddevalla och NÄL (Trollhättan)
Granskare Professor Otto Westphal, Barnkliniken/Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Göteborg
Uppdaterad 2017-02-02
Specialitet Pediatrik, Diabetes, Endokrinologi
Skriv ut
annons



FEBER OCH INSULINDOSERING
 

Vid sjukdom, speciellt med feber, ökar insulinresistensen i kroppen (p g a utsöndring av glukagon, adrenalin och kortison) och därmed insulinbehovet. En gammal tumregel är att vid 38 °C ökas insulinbehovet med cirka 25 % och vid 39 °C med cirka 50 %. Det är dock stora individuella variationer. Ibland kan ett ökat insulinbehov märkas redan under inkubationstiden ett par dagar innan sjukdomen bryter ut.

Barn med typ 1-diabetes bör mäta blodsockret före varje måltid och justera insulindosen v b. Vid sjukdom bör man även mäta blodsockret 2 timmar efter en måltid och vid behov ge extra insulin enligt tabellen nedan. Vid behov ökas även basinsulinet med 20-40 %. Ett barn med typ 1-diabetes och dåligt matintag kan ha ett normalt blodsocker trots glukosbrist i cellerna. Ett blod- eller urinprov visar förekomst av ketoner som tecken på intracellulär svält. Barnet mår då ofta illa eller kräks p g a ketonerna. Man skall alltså inte grunda bedömningen enbart på blodsockret. Alla barn och ungdomar med diabetes skall ha möjlighet att mäta blodketoner hemma enligt beslut i Barnläkarföreningens sektion för endokrinologi och diabetes. Detta gäller speciellt yngre barn och de som behandlas med insulinpump. Insulindosering under sjukdom blir mycket mer adekvat om man kan mäta blodketoner hemma. Om familjen inte har en blodketonmätare hemma bör man uppmana dem att ta upp det på nästa besök hos diabetesteamet.

Observera att det ofta ges felaktiga råd angående minskning av insulindoser när ett barn med diabetes har svårt att äta. Illamående och kräkningar är vanliga vid infektioner hos barn men kan även vara symtom på insulinbrist och ketoacidos. Man bör därför alltid betrakta illamående och kräkningar hos ett barn med diabetes som symtom på insulinbrist till dess att motsatsen är bevisad. Risken för utveckling av insulinbrist och ketos är större med en insulinpump än med injektionsbehandling eftersom depån av subkutant insulin är mindre när inget långverkande insulin ges. Familjen bör uppmanas att alltid kontakta diabetesteamet eller barnakuten vid sjukdom. De bör inte ringa till sjukvårdsupplysningen.


 

GASTROENTERIT OCH INSULINDOSERING
 

Vanligtvis minskar insulinresistensen vid gastroenterit p g a lågt blodsocker till följd av dåligt intag av kolhydrater. Detta medför att barn med typ 1-diabetes får sänka insulindoserna. Men om man minskar insulinet för mycket uppstår ketoner som kan förvärra barnets illamående, med ännu sämre matintag som följd. Lågt blodsocker och förekomst av ketoner talar för svält. Barnet behöver då få i sig mera kolhydrater, och när blodsockret stigit även mer insulin. Med tätt givna portioner av söt dryck brukar man kunna få upp blodsockret tillräckligt för att kunna ge små doser måltidsinsulin.

Man bör vara frikostig med inläggning av små barn i denna situation.

Med intravenös vätska, och v b även intravenöst insulin, förbättras situationen snabbt; ketonerna försvinner och illamåendet minskar. Barnet brukar då relativt snabbt kunna börja äta igen.

Efter några dagar, ibland upp till en vecka, med ändrade insulindoser (och därmed ett mer normaliserat blodsocker) brukar insulinkänsligheten i kroppen återgå till normal nivå. Detta gäller både när man ökat doserna p g a sjukdom och ökad insulinresistens, respektive minskat doserna exempelvis vid gastroenterit och minskad insulinresistens. Under remissionsfasen (den s k smekmånadsfasen) är det dock vanligt att barnets totala dagliga insulinbehov blir lite högre efter jämfört med före infektionen som tecken på försämrad betacellsfunktion.
 

Tabell: Dosjustering av insulin vid förändrade keton- och blodglukosnivåer vid sjukdom

Blodglukos (BG)
Ketoner i
blod (mmol/L)
och
urin(0-mycket)
< 5,5 mmol/L5,5- 10 mmol/L10-14 mmol/L14-22
mmol/L
> 22 mmol/L
< 0,6 mmol/L
0/spår av
Ge inte extra insulin. Överväg mini-doser av glukagon.*Ingen anledning till oro.*Ge extra insulin enligt korrektions-
faktor.¤*
Ge 0,05 E/kg extra eller 5 % extra av TDD*Ge 0,1 E/kg extra eller 10 % extra av TDD. Upprepa vid behov.*
0,6-0,9 mmol/L
Spår av/lite
Svältketoner. Extra kolhydrater och vätska behövsSvältketoner. Extra kolhydrater och vätska behövs. Ge normal bolusdos till mängden kolhydrater.Ge 0,05 E/kg extra eller 5 % av TDD.Ge 0,05-0,1 E/kg extra eller 5-10 % extra av TDD.Ge 0,1 E/kg extra eller 10 % av TDD. Upprepa vid behov.
1,0-1,4 mmol/L
Lite/måttligt
Svältketoner. Extra kolhydrater och vätska behövs.Svältketoner. Extra kolhydrater och vätska behövs. Ge normal bolusdos till mängden kolhydrater.Extra kolhydrater och vätska behövs. Ge 0,05-0,1 E/kg extra eller 5-10 % extra av TDD.Ge 0,1 E/kg extra eller 10 % av TDD.Ge 0,1 E/kg extra eller 10 % av TDD. Upprepa vid behov.
1,5-2,9 mmol/L
Måttligt/mycket
Höga nivåer av svältketoner. Kontrollera BG-mätaren, nytt BG och ketoner. Extra kolhydrater och vätska behövs.**Höga nivåer av svältketoner. Extra kolhydrater och vätska behövs. Ge 0,05 E/kg extra eller 5 % av TDD. Upprepa dosen när BG nivåerna har stigit.**Extra kolhydrater och vätska behövs. Ge 0,1 E/kg extra eller 10 % av TDD.**Ge 0,1 E/kg extra eller 10-20 % extra av TDD. Upprepa dosen efter 2 timmar om keton-
nivåerna inte sjunker.**
Ge 0,1 E/kg extra eller 10-20 % extra av TDD. Upprepa dosen efter 2 timmar om keton-
nivåerna inte sjunker.**
= 3,0 mmol/L
Mycket
Mycket höga nivåer av svältketoner. Kontrollera BG mätaren, nytt BG och ketoner. Extra kolhydrater och vätska behövs, sedan en liten dos insulin när blodsockret stigit.***Mycket höga nivåer av svältketoner. Kontrollera BG-mätaren, nytt BG och ketoner. Extra kolhydrater och vätska behövs. Ge 0,05 E/kg extra eller 5 % av TDD. Upprepa dosen när BG nivåerna har stigit.***Extra kolhydrater och vätska behövs. Ge 0,1 E/kg extra eller 10 % av TDD.***Ge 0,1 E/kg extra eller 10-20 % extra av TDD. Upprepa dosen efter 2 timmar om keton-
nivåerna inte sjunker.
***
Ge 0,1 E/kg extra eller 10-20 % extra av TDD. Upprepa dosen efter 2 timmar om keton-
nivåerna inte sjunker.
***

* Kontrollera BG och ketoner igen efter två timmar. Vid mätning av urinketoner som är måttliga eller mer bör blodketoner kontrolleras.

** Om barnet inte kan äta eller dricka kan intravenöst glukos krävas. Risk för ketoacidos! Kontrollera BG och ketoner varje timme.

*** Det föreligger en omedelbar risk för ketoacidos om ketonnivåerna i blodet ≥ 3,0 mmol/L. Kräver akut behandling med insulin! Utvärdera patienten på akutmottagning.

¤ Korrektionsfaktorn räknas ut med hjälp av formeln 100/TDD (se nedan) och ger svar på hur många mmol/l en enhet insulin sänker blodsockret. Sikta på ett blodsocker på 6 mmol/l. Ex: om blodsockret är 15 mmol/l och barnet har 32 E/dygn (TDD = 32). Korrektionsfaktorn blir då 100/32 ≈ 3, d v s 1 enhet sänker ca 3 mmol/l. Skillnaden mellan 15 och 6 är 9 mmol/l, d v s 3 enheter sänker blodsockret lagom.
 

  • För att räkna ut den Totala Dagliga Dosen (TDD), summera allt insulin som ges under en vanlig dag (d v s summan av direkt- snabbverkande måltidsinsulin och långtidsverkande insulin) eller ta summan av basaldosen och bolus i en pump. Räkna även med eventuella extra bolusdoser som ges vid oväntad hyperglykemi, t ex p g a sjukdom.
     
  • Höga blodglukosnivåer och förhöjda ketonnivåer tyder på insulinbrist. ”Svältketoner” i blod är vanligen under 3,0 mmol/L men kan ibland vara högre, och blodsockret är då lågt.
     
  • När barnet känner sig illamående eller kräks och BG är under 10-14 mmol/L (se tabell) måste han/hon dricka små portioner vätska innehållande socker för att hålla uppe blodglukosnivån. När ketonnivåerna är förhöjda prioriterar man att ge insulin, men detta blir svårt om blodglukosnivåerna är låga.
     
  • Extra insulin kan ges i form av en direktverkande insulinanalog eller som snabbverkande insulin. Direktverkande är att föredra och bör finnas att tillgå även om barnet använder snabbverkande insulin till måltiderna till vardags.
     
  • Snabbverkande insulin kan ges intramuskulärt för att snabba på absorbtionen.
     
  • Ketonnivåerna kan stiga något (10-20 %) inom den första timmen efter det att extra insulin har tillförts, men bör sedan minska påtagligt redan efter 2 timmar om den extra insulindosen haft avsedd effekt.


Länkar
 

Visa översikt Insulinpumpsbehandling

Visa översikt Diabetes typ 1, barn, insjuknande + handläggning av akuta situationer

Visa översikt Diabetes typ 1, barn, uppföljning


ICD-10

Diabetes (sockersjuka) E10
Diabetes mellitus typ 1 E10

 

Nationella riktlinjer
 

Socialstyrelens nationella riktlinjer för diabetesvården


Referenser
 

  1. Laffel L. Ketone bodies: a review of physiology, pathophysiology and application of monitoring to diabetes. Diabetes Metab Res Rev 1999: 15: 412-426.
     
  2. Brink S, Joel D, Laffel L, Lee WW, Olsen B, Phelan H, Hanas R. Sick day management in children and adolescents with diabetes. Pediatr Diabetes 2014;15 Suppl 20:193-202.
     
  3. Samuelsson U, Ludvigsson J. When should determination of ketonemia be recommended? Diabetes Technol Ther 2002: 4: 645-650.
     
  4. Laffel LM, Wentzell K, Loughlin C, Tovar A, Moltz K, Brink S. Sick day management using blood 3-hydroxybutyrate (3-OHB) compared with urine ketone monitoring reduces hospital visits in young people with T1DM: a randomized clinical trial. Diabet Med 2006: 23: 278-284.
Copyright © Internetmedicin 2017
ID: 2455

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Diabetes typ 1, barn, insulinjustering vid sjukdom

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Överläkare/ specialistläkare
till VO AnOpIVA i Helsingborg och Ängelholm


Överläkare/Specialistläkare
till Hudmottagningen i Helsingborg


Chefsläkare
Södra Älvsborgs Sjukhus, sjukhusledning


Just nu söker vi dig som är specialist i allmänmedicin!
Bohuspraktiken, Bohus Centrum


Just nu har vi flera lediga tjänster på hel- eller deltid. Även i Mali.
Försvarsmakten


Enhetschef
till Operationsavdelningen i Helsingborg


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Söderhamn och Linden


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Hudiksvall och Nordanstig


Leg. läkare med erfarenhet från primärvården
KRY


Distriktsläkare
Heby Vårdcentral


Distriktssköterska på vårdcentral
Primärvårdens vårdcentraler i Uppsala län


Arbeta som läkare hos Min Doktor
Min Doktor


Överläkare/specialistläkare inom Barn- och ungdomspykiatri
Skaraborgs Sjukhus, M6, BUP Läkare


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Arbrå, Baldersnäs och Kilafors

annons
annons