Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

annons
Hepatit B - akut
Författare Professor , Karolinska institutet/Stockholms läns landsting
Granskare Professor Lars Hagberg, Infektion/Göteborgs Universitet
Uppdaterad 2017-12-11
Specialitet Infektion, Hepatologi, Virologi
Skriv ut
annons



BAKGRUND
 

Infektion med hepatit B-virus (HBV) är globalt sett en mycket vanlig sjukdom som orsakar stor morbiditet och mortalitet. De kroniska formerna av hepatit B dominerar helt och man beräknar att cirka 240 miljoner av jordens befolkning är kroniskt infekterade.

De högsta hepatit B-bärarfrekvenserna (HBsAg-bärare) finner man i Afrika, söder om Sahara, och i Sydostasien. I dessa delar av världen är upp till 15-20 % av befolkningen bärare av hepatit B-virus och > 90 % av den vuxna befolkningen har markörer som talar för genomgången- eller kronisk HBV-infektion.

Frekvensen kroniska HBsAg-bärare är cirka 5 % i Syd- och Östeuropa.

I Skandinavien ses de lägsta bärarfrekvenserna på < 1 %. I Sverige är således bärarfrekvensen av hepatit B-virus låg, men betydligt högre om man tillhör någon riskgrupp, exempelvis är invandrare från endemiska länder, är intravenös missbrukare eller tillhör gruppen män som har sex med män.

Ett kroniskt HBsAg-bärarskap medför en ökad risk att utveckla hepatocellulär cancer (HCC). Denna tumörform är mycket vanlig i länder med hög HBsAg-bärarprevalens.


 

AKUT HEPATIT B
 

I Sverige, liksom i övriga västvärlden, är majoriteten av akuta HBV-infektioner sekundära till sexuellt överförd smitta eller intravenöst drogmissbruk.

I högprevalensländer och därmed globalt, dominerar den vertikala smittspridningen via mor till barn samt horisontell smitta mellan barn.

 

Smittvägar
 

  • Vertikal smitta från mor till barn
  • Horisontell smitta mellan barn
  • Sexuell smitta
  • Inokulationsmitta - via nålstick, transfusioner eller andra medicinska åtgärder


SYMTOM och KLINISKA FYND
 

I endast cirka 50 % av HBV-fall bland vuxna ger den akuta infektionen upphov till kliniska symtom. Vid symtomgivande HBV-infektion skiljer sig symtomen då inte från andra hepatitformer.

Utmärkande drag för en akut HBV infektion är inslag av serumsjukekaraktär som:

  • Feber
  • Urtikariella utslag
  • Ledvärk
I övrigt skiljer man som för andra hepatitformer mellan:
  • Asymtomatiska former (som dominerar helt bland småbarn)
  • Anikteriska
  • Ikteriska former (som dominerar bland vuxna)
  • Några få utvecklar svår sjukdom med fulminant leversvikt (FHF).
Ovanliga associerade sjukdomssyndrom:
  • Membranoproliferativ glomerulonefrit
  • Gianotti-Crostis sjukdom (utslag)
  • Vaskuliter
  • Aplastisk anemi


Prognos


Om en akut HBV-infektion läker ut eller inte, beror främst på åldern hos den som insjuknar. Risken för att utveckla kronisk infektion är störst i låga åldrar.

 

Risken att utveckla kronisk infektion relaterat till åldern vid insjuknandet:

ÅlderKronisk infektion
Nyfödd90 %
1 år50 %
2-4 år20 %
Vuxna och barn > 7 år< 5 %




DIAGNOSTIK


Diagnosen fastställs genom påvisande av serumantikroppar mot hepatit B-virus core IgM (anti-HBc IgM) mätt med ELISA-teknik. Detta test är alltid positivt vid det kliniska insjuknandet och skiljer en tidigare oupptäckt kronisk HBV-infektion från den akuta. Den kroniska saknar anti-HBc av IgM klass i hög titer, men har IgG-antikroppar (låga anti-HBc IgM nivåer kan ibland ses vid reaktivering av en kronisk hepatit B).

Både kroniska och akuta HBV-infektioner är som regel HBsAg-positiva. I det subakuta skedet kan HBsAg redan ha hunnit bli negativt, medan anti-HBc IgM alltid är positivt vid akut HBV-infektion.

Hos immunsupprimerade individer, t ex dialyspatienter, kan serokonversionen vara fördröjd. Hos dessa individer kan ibland infektionen detekteras endast genom påvisning av HBV-DNA med PCR-teknik. Samtidig diagnostik för hepatit A, C, D och i förekommande fall E bör alltid göras.
 


Smittsamhet


Den akut HBV-infekterade individen är smittsam så länge HBsAg förekommer i serum men graden av smittsamhet avgörs av virusnivån.


 

BEHANDLING
 

De fall av akuta HBV-infektioner man som kliniker möter (vanligen narkomaner eller sexuellt smittade) är som regel ikteriska, men läker spontant i > 95 % av fallen.

En liten andel av patienterna riskerar att utveckla ett svårt fulminant förlopp (FHF), vilket tidigast upptäcks genom stigande INR (sjunkande PK-värden) och tilltagande ikterus. Monitorering av dessa parametrar i akutfasen är viktig. Dessa fall bör handläggas på specialkliniker med tillgång till levertransplantation, som vid FHF är livräddande och den enda effektiva behandling som finns att tillgå. Numera ges alltid även antiviral behandling initialt med lamivudin (Zeffix) till denna grupp. Denna behandling rekommenderas allmänt till patienter med svår akut hepatit och har ingen negativ effekt, men eventuellt en positiv effekt.

Om ALAT-värdet inte normaliserats inom 6 månader efter insjuknandet samt HBsAg inte blivit negativt, riskerar individen att utveckla en kronisk HBV-infektion. Behandling kan då diskuteras, men någon säker effekt finns inte dokumenterad för akut/subakut HBV-infektion i stora serier.



Smittskyddsanmälan


Akuta hepatit B fall skall enligt Smittskyddslagen (SmL) anmälas av den läkare som sköter patienten. Smittskyddsanmälan görs till:
 

  • Folkhälsomyndigheten
  • Smittskyddsläkaren


Smittspårning
 

Det är viktigt att utföra smittspårning runt det akuta HBV-fallet för att kunna erbjuda bl a sexualkontakter postexpositionell profylax med hepatit B-vaccin.

 

Friskförklaring

För friskförklaring efter akut HBV-infektion krävs:

  • Normaliserade ALAT värden
  • Negativt HBsAg
  • Utvecklade anti-HBs (=antikroppar mot hepatit B ytantigen)- indikerar utläkning.

 

LÄNKAR
 

Smittskyddsblad - Hepatit B


ICD-10

Akut hepatit B med hepatit D med leverkoma B16.0
Akut hepatit B med hepatit D utan leverkoma B16.1
Akut hepatit B utan hepatit D med leverkoma B16.2
Akut hepatit B utan hepatit D, utan leverkoma B16.9

 
Sjukskrivning

Länkar till försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen:
B16 Akut hepatit B

ViktPK(INR) 1,6-1,9PK(INR)2-3PK(INR)>3Ge ytterligare om otillräcklig effekt
40-60 kg500 IE1000 IE1500 IE500 IE
60-90 kg1000 IE1500 IE2000 IE1000 IE
>90 kg1500 IE2000 IE2500 IE1000 IE
Copyright © Internetmedicin 2018
ID: 238

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Hepatit B - akut

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Legitimerad läkare inom akutsjukvård
Akutmottagningen Huddinge


Specialistläkare/Överläkare inom Klinisk mikrobiologi
Södra Älvsborgs Sjukhus, Läkaravdelning laboratoriemedicin


Specialistläkare i allmänmedicin till
VC Närlunda i Helsingborg


Medicinskt ledningsansvarig
till hälsocentralerna Arbrå, Bollnäs och Kilafors


Överläkare/ specialistläkare
till VO AnOpIVA i Helsingborg och Ängelholm


Kardiolog
Stockholm Heart Center


Överläkare/Avdelningsläkare Palliativa enheten
NU-sjukvården, Område II, Kirurgklinik


Ett jobb utöver det vanliga – tjänstgör på hel- eller deltid.
Försvarsmakten


Sommarvikariat som undersköterska, biomedicinsk analytiker och medicinsk sekreterare
till Region Gävleborg