annons
annons
Svampförgiftningar
Författare Docent , Anestesidivisionen/SU/Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Granskare Docent Bengt R. Widgren, Predicare AB/Göteborg
Uppdaterad 2016-07-04
Specialitet Intoxikation, Nefrologi, Hepatologi
Skriv ut





BAKGRUND
 

Svampförgiftning inträffar vanligen efter förtäring av giftig svamp som förväxlats med ätlig svamp. I sällsynta fall förekommer förgiftning på annat sätt, t ex genom rökning av hallucinogena svampar eller efter inandning av ångor vid förvällning av murklor. I Norden förekommer cirka 10 000 olika svampar, varav endast ett hundratal är ätliga.

Uppskattningsvis uppsöker 50-200 personer sjukvården i Sverige för misstänkt svampförgiftning varje år. Allvarliga förgiftningar är ovanliga, men enstaka allvarliga fall förekommer årligen. Dödsfall är mycket sällsynt och inträffar sporadiskt.

Svampförgiftning är vanligast under svampsäsongen, d v s under hösten. Förgiftningar kan dock dyka upp året runt, exempelvis är stenmurklan en vårsvamp. Trattkantareller som ibland förväxlas med toppig giftspindling växer i huvudsak sent om hösten. Vid förgiftningstillbud kontakta gärna Giftinformationscentralen för rådgivning. Spara aktuell svamp för identifiering av svampexpert. På senare år har ett antal fall av allvarlig svampförgiftning inträffat bland nyanlända invandrare, både i Sverige och andra länder som Tyskland och USA. Oätliga svenska svampar har ofta förväxlats med ätliga svampar från andra länder.


 

KLASSIFIKATION och DIAGNOS
 

I Sverige växer ett flertal giftiga svampar, bland de mest giftiga noteras:
 

  • Vit flugsvamp (växer i barrskogar, ffa granskog. Kan förväxlas med skogschampinjoner)
     
  • Lömsk flugsvamp (växer i ek- och bokskog. Kan förväxlas med grönkremla)
     
  • Gifthätting (växer på murken ved. Kan förväxlas med tofsskivling)
     
  • Toppig giftspindling (toppig giftspindelskivling) (växer i mossig granskog. Kan förväxlas med trattkantareller)

Giftsvampar grupperas vanligen efter vilka toxin de innehåller. Huvudgrupperna av toxiner utgörs av: cytotoxin, neurotoxin och mag-tarmirriterande toxin (se Tabell 1).

 

Cytotoxiner

Till cytotoxinerna räknas de giftiga ämnena orellanin, amatoxin och gyromitrin. Cytotoxiska svampar är exempelvis stenmurkla, vit flugsvamp, lömsk flugsvamp, gifthätting och toppig giftspindling. Vit och lömsk flugsvamp (amatoxin) är mycket giftiga och orsakar varje år flera allvarliga förgiftningar, ibland även dödsfall. Toppig giftspindling är främst njurskadande (orellanin). Amatoxin och orellanin orsakar cellskada i ff a i lever, tarm och njurar.

Förtäring av cytotoxiska svampar är vanligen förenat med längre latenstid mellan intag och symtomdebut än neurotoxiska och mag-tarmirriterande svampar. Tiden mellan förtäring och uppkomst av symtom kan ge vägledning om vilken typ av förgiftning som inträffat. Cytotoxiska svampar ger i allmänhet en latenstid på 8-24 timmar från intag till symtomdebut. I vissa fall kan den vara längre, i regel efter 3-7 dygn.

 

Neurotoxiner

Till denna toxintyp räknas exempelvis ämnena muskarin, ibotensyra, muskimol, muskazon, psilocybin och psilocin. Neurotoxiska substanser finns bl a i trattskivlingar, trådskivlingar, slätskivlingar och flugsvamp (röd, brun, panterfläckig). Bland de mest kända neurotoxiska svamparna bör nämnas Röd flugsvamp som innehåller både muskimol, ibotensyra, muskazon och muskarin samt Gifttrattskivling som innehåller muskarin. Gifttrattskivling kallas även giftig trattskivling samt ängstrattskivling. Rödbrun rottryffel kan ge upphov till yrsel, kräkningar och synhallucinationer.

Neurotoxiska svampar orsakar i första hand centralnervösa och sensoriska symtom. Muskarin ger upphov till kolinerga symtom som ökad salivsekretion och bronkobstruktivitet medan ibotensyra, muskimol och muskazon förorsakar antikolinerga symtom. Latenstiden från intag till uppkomst av symtom är kortare för neurotoxiner än för cytotoxiner; vanligen ½-2 timmar, men ibland längre. Röd och brun flugsvamp och panterflugsvamp ger i första hand symtom som hjärtklappning, stora pupiller och illamående.

Svampar med hallucinogena effekter kan användas som berusningsmedel på samma vis som narkotiska preparat. En del hallucinogena svampar växer naturligt i Sverige, t ex röd flugsvamp och toppslätskivling som faktiskt är narkotikaklassad. Hallucinogena svampar kan bl a beställas via internet som nätdroger och levereras med vanlig postförsändelse. En del användare blandar intag av svamp med intag av andra droger, t ex cannabis, LSD eller ecstasy. Dessa blandförgiftningar kan förorsaka akut psykos med kraftiga hallucinationer och långdragna symtom. Halten av muskimol och ibotensyra är som högst under vår och försommar. Muskarina svampar ger ökad svettbildning, låg puls och andningssvikt.

 

Mag-tarmirriterande toxiner

Det finns ett stort antal mag-tarmirriterande toxiner bland svamparna som mest ger gastrointestinala symtom. De förekommer bl a i bolmörtskivling (Entoloma sinuatum), giftchampinjon, kastanjemusseron och giftkremla. Symtomen utgörs ff a av illamående, buksmärtor, magkramper, kräkningar och diarré.

Latenstiden från intag till symtomdebut är i allmänhet kort, 2-4 timmar (d v s betydligt kortare tid än för cytotoxinerna) och symtomen avklingar oftast inom ett dygn. Observera att en del neurotoxiner även har mag- och tarmirriterande effekt, exempelvis muskarin och muskazon.

 

Övrigt

Ett fåtal toxiner faller inte in under någon av de tre huvudgrupperna ovan. Viktigast av dessa är koprin (och koprinliknande toxiner) som kan orsaka en antabusliknande reaktion med "flush" (rodnad), svettning, takykardi och blodtrycksfall vid samtidigt intag av alkohol. Koprin finns t ex i grå bläcksvamp (Coprinus atramentarius).

Pluggskivling kan ge upphov till en allergisk reaktion efter upprepad förtäring. Intag av vissa asiatiska svampar (Ekmussling - Lentinus edodes) kan ge upphov till ett migrerande erytem över bål och extremiteter 12 timmar till 5 dagar efter intag.

 

Tabell 1. Förgiftningssymtom, toxintyp och latenstid för olika giftsvampar.

SvampnamnToxinSymtomLatenstid till symtom
Lömsk flugsvamp
(Amanita phalloides)
Vitgul flugsvamp
(Amanita citrina, Amanita mappa)
Vit flugsvamp
(Amanita virosa)
Röd flugsvamp
(Amanita muscaria)
Brun flugsvamp
(Amanita regalis)
Panterflugsvamp
(Amanita pantherina)
Gifthätting
(Galerina marginata)
Amatoxin, cyklopeptider

(Cytotoxin)
Illamående, yrsel, magont, kräkningar, intensiva vattentunna diarréer, lever- och njurskada, allmän sjukdomskänsla, matthet, feber, elektrolytrubbningar, takykardi, medvetandesänkning och grumlat medvetande, förvirring, oro, hyperglykemi, hypotension, blödningar i tarm och hud4 – 24 timmar

Röd och Brun flugsvamp: ½-2 timmar avseende neurotoxiska symtom.
Stenmurkla
(Gyromitra esculenta)
Lömsk biskopsmössa
(Gyromitra ambigua)
Gyromitrin, monometylhydrazin

(Cytotoxin)
Illamående, magont, kräkningar, yrsel, utmattning, dubbelseende, diarré, lever- och njurskada, hemolys, kramper5 – 8 timmar
Toppig giftspindling
(Cortinarius rubellus, speciosissimus)
Orangebrun giftspindling
(Cortinarius orellanus)
Orellanin

(Cytotoxin)
Törst, trötthet, huvudvärk, frossa, magont, njursmärtor, muskelvärk (ryggsmärtor), låg urinproduktion (initialt polyuri), njursvikt, uremi, illamående, kräkningar. Kan ge bestående njurskada2 – 14 dygn
Vissa trådskivlingar
(Inocybe-arter), t ex
-Sidentrådskivling
(Inocybe geofylla)
-Gifttråding
(Inocybe erubescens)
-Topptråding
(Inocybe fastigiata)

Pudrad trattskivling
(Clitocybe nebularis)
Gifttrattskivling
=Ängstrattskivling
(Clitocybe dealbata)
(=Clitocybe agrestis)
Lövtrattskivling
(Clitocybe phyllophila)

Vissa bitterskivlingar
(Gymnopilus-arter)
Vissa fränskivlingar
(Hebeloma-arter)
Vissa hättor
(Mycena-arter)
Muskarin

(Neurotoxin)
Illamående, kräkningar, magont, diarréer, svettningar, oro, ångest, ökat saliv- och tårflöde, mios, bradykardi, rinorré, bronkorré, bronkobstruktivitet (huvudsakligen ökad kolinerg aktivitet), yrsel, huvudvärk.30 minuter – 2 timmar
Röd flugsvamp
(Amanita muscaria)
Brun flugsvamp
(Amanita regalis)
Panterflugsvamp
(Amanita pantherina)
Isoxazolderivat; ibotensyra, muskimol, muskazon,
muskarin

(Neurotoxin)
Förvirring, medvetandesänkning, oro, yrsel, påverkad tids- och rumsuppfattning, hallucinationer, mydriasis, torra slemhinnor, agitation, hjärtklappning, i sällsynta fall kramper, illamående, kräkningar, diarré (huvudsakligen ökad antikolinerg aktivitet)30 minuter – 2 timmar
Toppslätskivling
(Psilocybe semilanceata)
Vissa brokingar(Panaeolus-arter), t ex
-Kantbroking
(Panaeolus subbalteatus)
Vissa bitterskivlingar
(Gymnopilus-arter)
Vissa sköldskivlingar
(Pluteus-arter), t ex
-Blågrå skölding
(Pluteus salicinus)
Vissa hättingar
(Conocybe-arter)
Psilocybin, Psilocin

(Neurotoxin)
Ångest, oro, förvirring, påverkad tids- och rumsuppfattning, overklighetskänsla, hallucinationer, agitation, psykotiska symtom, takykardi, palpitationer. Krävs vanligen intag av många svampar för att ge allvarliga symtom.15 minuter – 2 timmar
Giftchampinjon
(Agaricus xantoderma)
Pärlchampinjon
(Agaricus placomyces)
Djävulssopp
(Boletus satanas)
Eldsopp
(Boletus luridus)
Vissa rödskivlingar
(Entoloma-arter), t ex
-Bolmörtskivling
(Enteloma sinuatum)
Vissa fränskivlingar
(Hebeloma-arter)
Vissa riskor
(Lactarius-arter)
Pluggskivling
(Paxillus involutus)
Vissa fingersvampar
(Ramaria-arter)
Vissa kremlor
(Russula-arter), t ex
-Giftkremla
(Russula emetica)
Vissa rottryfflar
(Scleroderma-arter)
Vissa musseroner
(Tricholoma-arter), t ex
-Rättikmusseron
(Tricholoma album)
-Gallmusseron
(Tricholoma virgatum)
-Kastanjemusseron
(Tricholoma albobrunneum)
Svavelgul slöjskivling
(Hypholoma fasciculare)
Mag-tarmirriterande toxinerIllamående, magont, magkramper, kräkningar, diarré, oro

Pluggskivling kan ge upphov till ett s k paxillussyndrom: en allergisk reaktion med immunohemolys och DIC. Kan orsaka njursvikt och chock.
2-4 timmar
Grå bläcksvamp
(Coprinus atramentarius)
Koprin (antabusliknande)Vid samtidigt alkoholintag: illamående, huvudvärk, svettning, blodtrycksfall, bröstsmärtor, andnöd, ångest, oro, hudrodnad (flush)15 minuter – 7 dygn



Tabell 2. Förväxlingsrisk mellan ätliga och oätliga svampar.

Ätlig svampKänneteckenKan förväxlas med oätlig svampKännetecken
Föränderlig tofsskivlingUtstående fjäll på foten. Växer i klungor på stubbar.GifthättingKlockformad välvd hatt. Brun till gulbrun. Beige till ljusbruna skivor.
GrönkremlaSaknar ring. Välvd till utbredd hatt. Vit till brunfläckig fot. Vitt kött.Lömsk flugsvampVälvd utbredd grönaktig hatt. Vita till gröngula skivor under hatten. Vit grönaktig fot. Tunn ring.
Ängschampinjon (vit skivling)Gråvita eller bruna skivor under hatten. Halvklotformad eller utbredd hatt.Vit flugsvampVit eller gulbrun hatt, säcklik strumpa vid basen av foten. Vita skivor under hatten. Växer främst i mossig granskog.
TrattkantarellTunn navlad till trattformad hatt. Ovansidan är gulbrun till brunsvart. Ihålig fot som är brungul till gul.Toppig giftspindlingRödbrun till gulbrun hatt. Vanligen toppig hatt men kan vara tillplattad. Rödbrun hög och fast fot. Gula sicksackband på foten.
KantarellGul, åsar under hatten, ej skivor. Kryddig smak och doft. Oregelbunden hattkant och åsar på undersidan hatten. Växer i barr- och lövskog.NarrkantarellTunna tätt sittande skivor, fint filtluden hattöversida.
SilkesmusseronHar ej ring eller strumpa. . Vit till gräddvit, sidenglänsande och klibbar vid väta. Vita skivorVit flugsvampVit eller gulbrun hatt, säcklik strumpa vid basen av foten. Vita skivor under hatten. Växer främst i mossig granskog.
SkogschampinjonGråvita eller bruna skivor under hatten. Halvklotformad eller utbredd hatt. Karaktäristiskt kugghjulsband under ringen.Vit flugsvampVit eller gulbrun hatt, säcklik strumpa vid basen av foten. Vita skivor under hatten. Växer främst i mossig granskog.
Stolt fjällskivlingMörka hattfjäll. Brunvattrad fot. Vackert brunfjällig hatt. Täta vita skivor under hatten.PanterflugsvampHatt som ung halvklotformad, gråbrun till olivbrun med vita grynlika hyllerester (vita prickar).



 

Identifikation
 

Vid misstanke om akut svampförgiftning är det angeläget att identifiera svampen tidigt. Utan ingående kunskap om svampar krävs i allmänhet hjälp av en svampexpert för både makroskopisk och mikroskopisk identifiering. Kontaktuppgifter kan fås från Giftinformationscentralen i Stockholm eller de botaniska institutionerna vid universiteten runt om i landet.
 

Länk till: SvampGuiden med bilder på olika gift- och matsvampar

Anamnesen är mycket viktig i det akuta omhändertagandet, särskilt avseende svampidentifikation och uppskattning av förfluten tid mellan svampintag och symtomdebut. Anamnesen bör sträcka sig en längre tid tillbaka; latenstiden för en del cytotoxiner kan som ovan nämnts vara upp till 2-3 veckor.

Om en grupp personer ätit samma anrättning, men endast vissa blivit sjuka utesluter detta inte svampförgiftning. Exempelvis toppig giftspindling är så pass giftig att enstaka exemplar räcker för att de personer som får i sig bitar insjuknar, medan övriga förblir friska. Toxinet i toppig giftspindling är i likhet med en del andra toxiner värmestabila och tål både kokning och frysning.


 

SYMTOM
 

Symtom vid svampförgiftning:

  • magont
  • magkramper
  • illamående
  • kräkningar
  • diarré, ofta kraftig
  • grumlat medvetande, vakenhetssänkning
  • hjärtklappning
  • stora pupiller
  • huvudvärk
  • allmän sjukdomskänsla, matthet
  • led- och muskelvärk
  • ångest, oro
  • nedstämdhet


Cytotoxin
 

  • Amatoxininnehållande svampar förorsakar buksmärtor, illamående, kräkningar och profus vattentunn diarré (koleraliknande) 6-12 timmar efter intag. Dessa symtom varar vanligen upp till 24 timmar. Efter 2-3 dagar uppkommer symtom på leverskada. Denna kan progrediera till fulminant leversvikt inom 3-7 dagar.
     
  • Latenstiden vid förgiftningar med cytotoxin är längre än för de övriga toxinerna, vanligen 8-24 timmar.
     
  • Symtomen kan komma smygande (efter 2 dagar upp till flera veckor) till följd av sekundär organskada med akut leversvikt eller uremi.
     
  • Förgiftning med stenmurkla kan förorsaka pyridoxinbrist med CNS-påverkan. Även slemhinnor, lever och njurar kan påverkas och akut hemolys kan uppstå.

Neurotoxin
 

  • Illamående, berusning, omtöckning, eufori, förvirring, grumlat medvetande, hallucinationer, excitation, hyperreflexi och i allvarliga fall generella kramper.
     
  • Ångest, oro och nedstämdhet är vanligt förekommande.
     
  • Symtom/tecken från muskarina effekter såsom; mios, bradykardi, hyper/hypotension, flush, svettning, bronkobstruktivitet, ökad salivation, bronkorré och i uttalade fall lungödem. Särskilt intag av vissa tråd- och trattskivlingar (släktena Inocybe och Clitocybe), t ex gifttrattskivling
    (= ängstrattskivling, giftig trattskivling) och pudrad trattskivling, kan ge upphov till denna kliniska bild.

Mag-tarmirriterande toxin
 

  • Gastrointestinala symtom, i uttalade fall ihärdiga kräkningar och diarré.
     
  • Symtomen är många gånger väldigt besvärande, men snabbt övergående, vanligen inom 24 timmar.
     
  • I allmänhet är sjukhusvård sällan indicerat om isolerat intag av mag-tarmtoxininnehållande svamp kan fastställas.
     
  • En del toxin, t ex det i bolmörtsskivling, är uteslutande mag-tarmirriterande, medan en del andra, t ex muskarin, är både neurotoxiskt och mag-tarmirriterande.
     
  • Det är viktigt att ha i minnet att gastrointestinala symtom efter svampförtäring inte alltid är uttryck för en akut svampförgiftning. Svampar angrips lätt av bakterier och parasiter och kan precis som andra livsmedel orsaka matförgiftning. Många människor insjuknar varje år efter förtäring av gammal eller felaktigt behandlad matsvamp.

Koprin
 

  • Svettning
  • Flush
  • Blodtrycksfall


BEHANDLING
 

  • Identifiering av svampen (tillkalla expert)

  • Ventrikelsköljning vid tidigt omhändertagande (inom 6-8 timmar efter svampintag, helst inom en timme). Bör inte utföras vid ihållande kräkningar.

  • Medicinskt kol (Carbomix) p.o., 50 g x 4 (10-25 g till barn) inom 2-3 dygn efter förtäring av giftig svamp. Kol ges per os i upprepade doser under ett dygn.

  • Silibinin (Legalon Sil, licenspreparat från Madaus/Schering-Plough), ges vid förgiftning med vit flugsvamp, lömsk flugsvamp och gifthätting. Dosering: 20 mg/kg/dygn i 2 dygn uppdelat på 4 doser (5 mg silibinin/kg per infusion). Infusionen ges under 2 timmar med 4 timmars mellanrum. Silibinin är ett extrakt från växten Carduus marianus, Mariatistel, Mjölktistel eller St. Marys tistel (Eng: Milk thistle).

  • Bensylpenicillin (bensylpenicillin) i hög dos (5 g x 4) i 3 dygn vid förgiftning med vit flugsvamp, lömsk flugsvamp och gifthätting) om inte silibinin finns tillgängligt

  • Acetylcystein (Acetylcystein) i.v. vid förgiftning med lömsk flugsvamp. Inhalationsvätska acetylcystein 200 mg/ml ges långsamt intravenöst under 1 timme 150 mg/kg i 200 ml glukosinfusionsvätska 50 mg/ml. Därefter 50 mg/kg under 4 timmar och därefter 100 mg/kg under de följande 16 timmarna (uppblandad i likadan glukoslösning som ovan). Totalt ges alltså 300 mg/kg under 20 timmar. Det finns visst vetenskapligt stöd för att acetylcystein skall ges i minst 48 timmar vid förgiftning med amatoxin.

  • Antiemetika ges vid illamående, t ex Zofran (ondansetron) 4 mg x 1 eller Kytril (granisetron) 1 mg x 1

  • Bensodiazepiner vid oro eller kramper (inj. Stesolid (diazepam) 5-10 mg i.v. vb)

  • Atropin (atropin), 1-2 mg i.v. vid kolinerga symtom. Observera att vanliga doser om 0,5-1 mg oftast är otillräckligt. Ibland behövs mer än 1-2 mg, symtomatologin styr. Undvik atropin vid förgiftning med isoxazolderivat.

  • Adekvat vätsketillförsel, sätt minst en PVK och ge riklig rehydrering (2-3 liter Ringer-Acetat) vid behov med sikte på god diures

  • Noggrann monitorering av vätskebalans, elektrolytstatus och leverstatus. Korrigera elektrolytrubbningar

  • Acidoskorrektion, buffra med natriumbikarbonat

  • Vid hemolys alkalinisering av urinen med natriumbikarbonat

  • Pyridoxinhydroklorid (Pyridoxin) vid intag av stenmurkla. Dosering: 1,5-2 g per dygn (25 mg/kg) i.v. som engångsdos eller två-dosförfarande beroende på symtom

  • Hemoperfusion (hemodialys med kolfilter), alternativt forcerad diures kan övervägas i tidigt skede (inom 36 h) vid förgiftning med toppig giftspindling.
     
  • Behandling av njursvikt.
     
  • Behandling av leversvikt, Fytomenadion (Konakion) 10 mg x 2 i.v. Överväg MARS-behandling vid akut leversvikt. Överväg levertransplantation i allvarliga fall av leversvikt.

Tabell 3. Antidotbehandling vid vissa svampförgiftningar

SvampnamnAntidot 1Antidot 2Antidot 3
Vit flugsvampAktivt kolSilibininalt. Acetylcystein
Lömsk flugsvampAktivt kolSilibininAcetylcystein
GifthättingAktivt kolSilibininalt. Acetylcystein
StenmurklaAktivt kolPyridoxin
Muskarinhaltiga svampar
(ff a arterna Inocybe och Clitocybe)
Aktivt kolAtropin


 

Ventrikelsköljning och administrering av medicinskt kol är de viktigaste initiala åtgärderna vid svampförgiftning, men måste ges kort tid efter svampintag för god effekt (var god se ovan för detaljer). Kol är atoxiskt och ofarligt att dricka för den som inte är medvetandesänkt.

Aktiva antidoter finns mot förgiftning med vit flugsvamp, lömsk flugsvamp, gifthätting, stenmurkla och muskarinhaltiga svampar (se tabell 2 ovan).

Silibinin (Legalon Sil) anses förhindra toxinupptag i levercellerna och minskar risken för leverskada. Möjligen ökar även nivåerna av glutation i levern. Acetylcystein bör ges vid leverskada efter förgiftning med amatoxininnehållande svampar. Biverkningar utgörs ff a av värmekänsla och flush. Även bensylpenicillin reducerar risken för leverskada och bör ges om silibinin inte finns tillgängligt vid förgiftningar med vit flugsvamp, lömsk flugsvamp eller gifthätting Observera att bensylpenicillin i högdos kan ge upphov till generella kramper. Ett alternativ till bensylpenicillin är cefuroxim (Zinacef). Behandlingen i övrigt är i huvudsak symtomatisk.

Vid förgiftning med neurotoxiska svampar (t ex psilocybesarter) bör patienten vårdas i ett lugnt och stilla rum. Förvirring och andra psykiska symtom behandlas symtomatiskt med sedativa och neuroleptika.

Njurskador efter svampförgiftning leder inte sällan till manifest njursvikt med uremi som behandlas med dialys eller njurtransplantation. Akut leverskada kan leda till fulminant leversvikt med dålig prognos 3-7 dagar efter intag av giftsvamp. Fulminant levercellskada efter svampförgiftning har varit fall för akut levertransplantation. Akut leversvikt efter svampförgiftning behandlas på sedvanligt sätt men observera möjligheten av antidotbehandling. Behandling med dialys och kolfilter i ett MARS system kan prövas. Patienter med njur- eller leverskador efter svampförgiftning bör behandlas på en intensivvårdsavdelning.

Dödsfall till följd av svampförgiftning är mycket sällsynt, men förekommer även bland små barn, oftast sekundärt till akut leversvikt.
 

Visa behandlingsöversikt: Leversvikt




ICD-10

Toxisk effekt av förtärd svamp T62.0

 
Copyright © Internetmedicin 2016
ID: 2333

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Svampförgiftningar

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








AT-läkare
Sunderby Sjukhus


AT-läkare
Hallands Sjukhus Varberg


AT-läkare
Blekingesjukhuset Karlshamn


AT-läkare
Norrlands Universitetssjukhus


AT-läkare
Södra Älvsborgs Sjukhus


AT-läkare
Hallands Sjukhus Halmstad


Överläkare/ Specialistläkare till ögonmottagning
Ögonsjukvården Sörmland


AT-läkare
Visby Lasarett


Specialistläkare/överläkare till neuropsykiatriska teamet!
Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatrimottagning Centrum


AT-läkare
Kalix Sjukhus


AT-läkare
Piteå Älvdals Sjukhus


AT-läkare
Hudiksvalls sjukhus


ST-studierektor inom psykiatri
Region Östergötland


AT-läkare
Nyköpings Lasarett


AT-läkare
Kungälvs Sjukhus


AT-läkare
NU- sjukvården


AT-läkare
Alingsås Lasarett


AT-läkare
Lycksele Lasarett


AT- läkare
Karlskoga lasarett


AT-läkare
Gävle Sjukhus


AT-läkare
Blekingesjukhuset Karlskrona


AT-läkare
Örnsköldsviks Sjukhus


AT-läkare
Sollefteå Sjukhus


AT-läkare
Lindesbergs Lasarett


Över/spec.läkare inom neurologi
till Med.klin. Halmstad


AT-läkare
Östersunds Sjukhus


AT-läkare
Sahlgrenska Sjukhuset


Vissa läkare sitter inte i möten
hela landet


AT-läkare
Dalarna


AT-läkare
Länssjukhuset Sundsvall- Härnösand

annons
annons
annons