Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

annons
annons
Ventrikulära och supraventrikulära extraslag
Författare Med dr, specialistläkare , Kardiologkliniken/SU/Sahlgrenska
Docent , Kardiologkliniken/SU/Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Granskare Professor Karl Swedberg, Medicinkliniken/SU/Östra Sjukhuset
Uppdaterad 2017-05-03
Specialitet Kardiologi
Skriv ut
Patientbroschyr
Hjärtrytmrubbningar



Ventrikulära extraslag (VES)
 

BAKGRUND (VES)
 

Ett (ventrikulärt) extraslag inträffar, per definition, tidigare än nästa normala hjärtslag.

Ventrikulära extraslag är en vanligt förekommande, ofta asymtomatisk, arytmi som i många fall upptäcks som bifynd vid EKG-kontroll. I vissa studier har uppemot 75% av friska individer som genomgått bandspelar-EKG VES i någon utsträckning. Som tumregel kan man normalt ha upp till 100 VES på ett dygn.

VES har länge ansetts som en relativt benign arytmi hos i övrigt hjärtfriska, men kan vara kliniskt betydelsefull hos patienter med strukturell hjärtsjukdom, särskilt efter hjärtinfarkt. Även vid hypertoni är VES vanligt förekommande och noteras ff a hos patienter med vänsterkammarhypertrofi.

Sambandet mellan VES och risk för för tidig död är komplicerat. Risken är ofta starkt kopplad till den underliggande hjärtsjukdomen. I den s k CAST-studien behandlades patienter med genomgången hjärtinfarkt, nedsatt ejektionsfraktion och rikliga VES/VT med bl a klass-IC-antiarytmika (enkainid och flekainid). Läkemedlen minskade mängden VES, men inte risken för för tidig död. Tvärtom sågs hos patienterna som behandlades med enkainid och flekainid en mortalitetsökning under studien jämfört med placebo.

Individer utan bakomliggande hjärtsjukdom har god prognos även vid riklig arytmi.

Ett VES är ofta, men inte alltid, kopplat till föregående normala hjärtslag. Två VES i följd kallas för hopade VES. Tre (eller fler) VES i följd innebär kammartakykardi, förutsatt att de har en frekvens av >120 slag/min. Vid långsammare ”VT” är den korrekta benämningen accelererad idioventrikulärrytm.

 

Riskfaktorer
 

Förutom strukturell hjärtsjukdom, t ex hjärtsvikt, ischemisk hjärtsjukdom, hypertoni och arytmogen högerkammarkardiomyopati finns det inga säkra underliggande riskfaktorer för VES. Troligen finns dock ett svagt samband mellan VES och koffein, nikotin och andra centralstimulantia.

I vissa fall är arytmin tydligt kopplad till stress och fysisk ansträngning och då inbegriper sannolikt mekanismen det sympatiska nervsystemet.


 

DIAGNOSTIK (VES)
 

Anamnes

Symtombördan vid VES är starkt varierande; från inga till nästan invalidiserande. Känslan av tillfälligt oregelbunden rytm är vanlig. Ett annat vanligt symtom är känslan av att hjärtat stannar, följt av ett eller flera tunga slag (till följd av en s k postextrasystolisk potentiering av det första hjärtslaget efter en kompensatorisk paus). Tryck mot halsen (förmakskontraktioner mot en stängd tricuspidalisklaff ger kanonvågor i hålvenerna), tungt med andningen, samt i vissa fall låg puls (t ex vid bigeminirytm då kammarextraslagen inte ger upphov till kännbara pulsationer) förekommer också.

Ofta, men inte alltid, uppträder VES i vila och försvinner vid ansträngning. Det är en ganska vanlig missuppfattning att minskande VES under ett arbetsprov hos en patient med ischemisk hjärtsjukdom skulle innebära en god prognos i förhållande till om VES ej minskar eller rentav ökar.

Vid bigemini (ett VES efter varje normalt slag) föreligger ej sällan en betydande trötthet snarare än arytmisymtom. Detta beror dels på att den stora andelen VES ej bidrar nämnvärt till cirkulationen, dels på att bigeminin ibland inte försvinner vid ansträngning, vilket då kraftigt begränsar patienten.


Bakomliggande hjärtsjukdom

Utrön anamnestiskt om bakomliggande hjärtsjukdom kan föreligga. Värdera förekomsten av riskfaktorer för ischemisk hjärtsjukdom.


Hereditet

Finns plötslig död i familjen? Finns misstanke om hereditära kardiomyopatier?


Utlösande faktorer

Utlöses besvären av stress? I vila? Kaffe, rökning, annat?


Mediciner

Vissa mediciner kan öka förekomsten av VES, t ex läkemedel mot astma och KOL. Teofyllin och salbutamol kan ge sympatikuspåslag, vilket både kan öka eller minska förekomsten av VES genom en ökning av sinusfrekvensen. Läkemedel som förlänger QT-intervallet bör undvikas (se www.torsades.org).

 

Utredning

Mot bakgrund av anamnestiska uppgifter beslutas om vidare utredning. Då de flesta utredningar är smärtfria, riskfria och relativt billiga bör man vid misstanke om hjärtsjukdom utreda med frikostighet.


12-avlednings-EKG:

Är motiverat hos alla. Kan avslöja ischemisk hjärtsjukdom, genomgången hjärtinfarkt, förlängd QT-tid, tecken till vänsterkammarhypertrofi, grenblock, breddökade QRS-komplex m m.

Om VES föreligger på EKG är det viktigt att notera om samtliga VES har identiskt utseende (monomorfa VES) eller om det finns olika morfologier. VES från höger kammare har oftast vänstergrenblocksutseende och vice versa.

De flesta VES hos friska har högerkammarursprung, ofta från höger kammares utflödesdel (RVOT), och har därför vänstergrenblocksmorfologi, samt positiva QRS-komplex i inferiora avledningar. VES som har sitt ursprung i RVOT är i regel benigna. VES med annat utseende bör därför föranleda utredning av underliggande hjärtsjukdom. Vid vänstersidiga VES misstänkts ff a kardiomyopati eller ischemi. Vid VES från höger kammare som inte har sitt ursprung i RVOT, misstänks ff a ARVC.

Intervallet mellan föregående slag och VES ger viss prognostisk information. "Tidiga" VES som infaller i T vågen (R-på-T-fenomen) är prognostiskt sämre än sena VES.
 

Länk till "EKG-atlas, ventrikulära arytmier"

Blodprover

Är sällan till hjälp. Elektrolyter (Na, K, Ca), samt TSH kan dock vara motiverat.


Bandspelar-EKG

Är motiverat hos alla som är symtomatiska eller som har riklig arytmi. Man kan bedöma kvantitet, utseende och om det föreligger episoder av ventrikulär takykardi. Behandlingskontroll kan också genomföras.


Arbets-EKG

Vid arbets-EKG fås information om eventuell ischemisk hjärtsjukdom och korrelation mellan förekomst av VES och arbete. Vid ökat antal VES vid arbete eller direkt därefter finns en ökad risk för kardiovaskulär död. Det är i dessa fall därför motiverat att utreda om underliggande ischemisk hjärtsjukdom eller hjärtsvikt föreligger. Detta gäller även om arbetsprovet som sådant inte visar klassiska ischemitecken.


Ekokardiografi

Är motiverat om anamnes antyder hjärtsjukdom, vid förekomst av patologiska EKG-förändingar (utöver VES) eller vid mycket riklig mängd VES. Det finns en stark koppling mellan vänsterkammarhypertrofi och VES.


 

BEHANDLING (VES)
 

Behandlingen av VES är ofta svår. Arytmin svarar dåligt på läkemedel och vissa av dessa kan t o m öka risken för hjärtdöd. Vidare är så gott som alla antiarytmika negativt inotropa, vilket försvårar användningen ff a hos patienter med hjärtsvikt.

Samtliga patienter bör få adekvat behandling av underliggande riskfaktorer för hjärtsjukdom, t ex hypertoni eller dyslipidemi.

Hos patienter utan besvär eller med lindriga besvär där anamnes/utredning inte visar tecken till bakomliggande hjärtsjukdom ges endast lugnande besked, läkemedelsbehandling är inte indicerad.

Patienter med rikliga besvär och/eller riklig arytmi kan i vissa fall få lindring av beta-blockerare (bisoprolol, metoprolol, propranolol, atenolol), men i regel endast om det finns ett övertygande samband mellan VES-förekomsten och sympatikuspåslag. Om bakomliggande myokardsjukdom kan uteslutas efter utredning kan flekainid 100-200 mg/dag ge symtomlindring. Andra antiarytmika är sällan motiverade och bör endast övervägas efter noggrann utredning i samråd med kardiolog. Patienter med underliggande hjärtsjukdom och riklig ventrikulär arytmi bör utredas och behandlas i samråd med kardiolog.

Patienter utan bakomliggande hjärtsjukdom som har rikligt med VES och/eller korta VT-skov kan vara lämpliga för ablationsbehandling. Detta gäller ff a högsymtomatiska patienter eller patienter som får nedsatt vänsterkammarfunktion till följd av sina rikliga VES (en form av ”takykardi”-inducerad kardiomyopati). Dessa patienter kan återfå normal hjärtfunktion efter en lyckad farmakologisk eller icke-farmakologisk ablationsbehandling.


 

Supraventrikulära extraslag (SVES)
 

Supraventrikulära extraslag är vanliga och ger sällan upphov till symtom. Symtom som ändå kan förekomma är tunga slag, extraslag, långsam puls (pga blockerade SVES) eller korta, mer eller mindre oregelbundna, hjärtklappningar.

Inte sällan kommer flera SVES i följd och accelererar och decelererar (vilket är typiskt för automatiska takykardier). Om SVES kommer i längre regelbundna serier, kallas de för ektopiska förmakstakykardier (EAT).

Nytillkommen riklig förekomst av SVES kan förekomma t ex vid incipient hjärtsvikt eller tyreotoxikos och kan således signalera ett bakomliggande behandlingskrävande tillstånd.

Enstaka eller spridda SVES föranleder sällan någon utredning eller behandling. Det är först och främst vid annan förmaksarytmi (t ex EAT eller förmaksflimmer) som behandling kan löna sig (var god se länkarna nedan för detaljer). Hos patienter som har mycket besvär kan dock små doser betablockad (bisoprolol, metoprolol, propranolol, atenolol) eller kalciumblockad (verapamil eller diltiazem) ha god verkan. I enstaka fall kan behandling med annat antiarytmikum (flekainid) efter uteslutande av bakomliggande myokardsjukdom eller RF-ablationsbehandling vara lämplig.
 

Länk till "EKG-atlas, supraventrikulära arytmier"

Länk till "Takykardi, regelbunden med smala QRS-komplex"

Länk till "Förmaksflimmer/fladder"


 

ICD-10

Annan och icke specificerad prematur depolarisation I49.4

 
Sjukskrivning

Länkar till försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen:
I49 Andra hjärtarytmier

Referenser

Kesh Hebbar A, Hueston WJ. Management of Common Arrhythmias: Part II.
Ventricular Arrhythmias and Arrhythmias in Special Populations.
Am Fam Physician
2002;65:2491-6.

G André Ng. Treating patients with ventricular ectopic beats. Heart 2006;92;1707-1712

Gregoratos G, Abrams J, Epstein AE, Freedman RA, Hayes DL, Hlatky MA,
Kerber RE, Naccarelli GV, Schoenfeld MH, Silka MJ, Winters SL.
ACC/AHA/NASPE 2002 guideline update for implantation of cardiac pacemakers
and antiarrhythmia devices: a report of the American College of
Cardiology/American Heart Association Task Force on Practice Guidelines

Tillgänglig via: www.cardiosource.com

Copyright © Internetmedicin 2017
ID: 2301

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Ventrikulära och supraventrikulära extraslag

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








En trygg partner inom den psykiatriska vården
hela landet


AT-läkare
Nyköpings lasarett


AT-läkare
Skaraborgs Sjukhus- Lidköping och Skövde


Verksamhetsansvarig läkare sökes till Östra Läkargruppen
Kristianstad


AT-läkare
Region Jönköpings län


AT- läkare
NU- sjukvården


AT-läkare
Hudiksvalls sjukkhus


AT-läkare
Kalix sjukhus


AT-läkare
Visby lasarett


AT-läkare
Mälarsjukhuset i Eskilstuna


AT-läkare
Hallands Sjukhus Halmstad


AT-läkare
Hallands Sjukhus Varberg


Just nu utbildas och övas dina kollegor som tjänstgör på deltid i Försvarsmakten.
Försvarsmakten


AT-läkare
Sunderby sjukhus


AT-läkare
Piteå älvdals Sjukhus


AT- läkare
Sahlgrenska Universitetssjukhuset


Vårdenhetschef till ny regional högspecialiserad avdelning!
Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatri Affektiva


Vårdenhetsöverläkare till ny regional högspecialiserad avdelning!
Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatri Affektiva


AT-läkare
Lasarettet i Enköping


AT- läkare
Södra Älvsborgs Sjukhus


AT-läkare
Blekingesjukhuset Karlshamn


AT-läkare
Capio St. Görans Sjukhus


Specialistläkare Allmänmedicin
Närhälsan Opaltorget vårdcentral


AT-läkare
Gävle sjukhus


AT-läkare
Kullberska sjukhuset


AT- läkare
Kungälvs Sjukhus


Nytt inom BUP – en samlad psykiatrisk mottagning i Enköping!
Akademiska sjukhuset


AT-läkare
Gällivare sjukhus


AT-läkare
Blekingesjukhuset Karlskrona


AT-läkare
Landstinget Dalarna

annons