Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

annons
EHEC, Enterohemorragiska E. coli
Författare Docent , Smittskydd Stockholm/
Granskare Professor Lars Hagberg, Infektion/Göteborgs Universitet
Uppdaterad 2017-11-10
Specialitet Infektion, Gastroenterologi
Skriv ut
annons



BAKGRUND
 

Infektion med EHEC är en zoonos (infektion som kan överföras från djur till människor) som i typfallet ger upphov till blodiga diarréer och som även kan leda till njursvikt p g a hemolytiskt uremiskt syndrom (HUS).

Infektionen drabbar framför allt småbarn men förekommer i alla åldersgrupper. Varje år rapporteras cirka 400-500 fall i Sverige, varav 50-70 % är smittade inom landet. De flesta fallen är sporadiska men flera utbrott har också rapporterats. Sommaren 2005 insjuknade t ex 135 personer i Västsverige efter att ha ätit sallad som bevattnats från ett förorenat vattendrag, 8 % av fallen utvecklade HUS.

Ett av de största utbrotten internationellt, med fall även i Sverige, inträffade i Tyskland 2011 med nära 4000 insjuknade varav 22 % utvecklade HUS. Smittkällan var groddar av bockhornsklöverfrön.

Ett 100-tal serotyper av EHEC har kopplats till human infektion. Serotypen O 157:H 7 är vanligast i Sverige, men även andra serotyper förekommer (som O26, O121, O103, O91, O128, O117, O145 och O146). De olika serotyperna kan ge lika allvarlig sjukdomsbild men i vårt land är det framför allt O157 som kopplats till utbrott. Det omfattande utbrottet i norra Tyskland 2011 orsakades dock av den ovanliga serotypen O104.

De viktigaste virulensfaktorerna är två cytotoxiner, verotoxin 1 och 2 (VT1 och VT2; motsvarande gener vtx1 och vtx2) samt intimin, en faktor som är kopplad till adherens (motsvarande gen eae).


 

SMITTVÄGAR
 

Nötkreatur är den viktigaste reservoaren för EHEC, som i veterinärmedicinska sammanhang synonymt brukar benämnas verotoxinbildande E. coli (VTEC). Vid undersökning av svenska mjölkbesättningar var gårdsprevalensen för serotyp O157 9 % (upp till 23 % i Halland). Vid analys av träckprov från nötkreatur vid slakt påvisades EHEC O157 i 1-4 %. EHEC har även påvisats hos andra djurslag (framför allt idisslare), t ex får och svin, men även hos vilda djur som vildsvin och måsar.

Smittvägen är som vid andra tarminfektioner fekal-oral, ff a livsmedelsburen. Exempel på smittvägar är opastöriserade mejeriprodukter, charkprodukter som nötfärs och korv, grönsaker och frukter, men även dricksvatten och badvatten. Eftersom infektionsdosen är låg, 10–100 bakterier, förekommer även person till personsmitta, framför allt inom familjen och mellan barn, liksom smitta via direktkontakt med djur eller gödsel/träck.


 

SYMTOM
 

  1. Hemorragisk kolit:
    Inkubationstid 2-4 (-10) dygn. I typfallet blodiga diarréer (behöver inte alltid vara blodtillblandade), buksmärtor, ingen eller låggradig feber. Som vid de flesta tarminfektioner kan symtomen dock variera alltifrån asymtomatisk infektion till fulminant kolit som i sällsynta fall kan vara av så allvarlig karaktär att kolektomi blir nödvändig.

  2. Hemolytiskt uremiskt syndrom (HUS):
    Uppträder i minst 5-10 % av fallen och kan drabba alla åldrar men framförallt barn i förskoleåldern. Efter cirka 7 dygn uppträder njurinsufficiens, trombocytopeni, mikroangiopatisk hemolytisk anemi. I cirka 25 % av fallen med HUS ses också CNS-påverkan med ibland sänkt medvetande, kramper eller andra neurologiska symtom. Blodiga diarréer har associerats med högre risk för utveckling av HUS. Det finns ett klart samband mellan kombinationen av virulensfaktorer och utveckling av HUS. Kombinationen vtx2 med eller utan eae och samtidig avsaknad av vtx1 förefaller ge den allvarligaste infektionen, endast påvisande av vtx1 den mildaste.

  3. Asymtomatiskt smittbärarskap:
    Förekommer i anslutning till sjukdomsfall.

Prognosen vid HUS eller CNS-påverkan varierar. Upp till 50 % av patienter med HUS kan utveckla kronisk njursjukdom av varierande svårighetsgrad, mortaliteten i västvärlden är < 5 %. Dödsfall har varit ovanligt i Sverige men enbart i Stockholms län har tre förskolebarn avlidit efter EHEC-infektion de senaste åren.


 

DIFFERENTIALDIAGNOSER
 


Mikrobiologisk diagnostik
 

  • Fecesodling med påvisande av virulensfaktorer (vtx1 och vtx2 samt eae-genen) med PCR.
  • Serotypning och subtypning av virulensfaktorer. Subtypning av virulensfaktorer utförs på Folkhälsomyndigheten. Vissa subtyper av vtx2 (vtx 2a, 2c och 2d) är associerade till högre risk för HUS).
  • Molekylärbiologisk typning vid t ex utbrottsutredningar
  • Frågeställning på remissen är nödvändig för att analysen säkert ska bli utförd! Ta alltid prov för EHEC-analys hos patienter med akut blodig diarré.


BEHANDLING
 

  • Symtomatisk behandling med riklig vätsketillförsel är viktigt i akutskedet. HUS kan kräva dialysbehandling och CNS-påverkan respiratorvård. Flera behandlingsregimer har prövats vid allvarligt HUS, t ex plasmabyte, immunoadsorption och monoklonala antikroppar riktade mot komplement C5 (eculizumab). Effekten har dock varit tveksam och ingen av dessa behandlingar har prövats i randomiserade studier.
     
  • Antibiotikabehandling saknar effekt vid infektion med EHEC och kan möjligen ha negativa effekter p g a ökad frisättning av cytotoxiner. Behandling är dock indicerad vid komplicerade septiska tillstånd och har möjligen viss effekt vid HUS.
     
  • Ett fåtal patienter blir långvariga utsöndrare av EHEC och behandling av dessa utgör ett dilemma p g a rädslan att antibiotikabehandling ska kunna utlösa t ex HUS. Å andra sidan har den eventuella negativa effekten av antibiotikabehandling inte beskrivits vid behandling av asymtomatiker.

    Handläggningen av långtidsutsöndrare bör ske i samråd med infektionsspecialist och eventuell antibiotikabehandling bör individualiseras med hänsyn till patient och kombinationen av virulensfaktorer hos bakterien.
    I en relativt liten observationsstudie användes azithromycin (Azitromax) 500 mg x 1 i tre dygn till asymtomatiska långtidsutsöndrare av EHEC O104 (Tysklandsutbrottet). Samtliga patienter blev odlingsnegativa och ingen utvecklade någon komplikation.


UPPFÖLJNING
 

  1. EHEC är en allmänfarlig och smittspårningspliktig sjukdom och skall anmälas enligt smittskyddslagen.
     
  2. Smittbärartiden är vanligen 2-4 veckor, men kan vara betydligt längre hos enstaka patienter, framför allt förskolebarn.
     
  3. Kontrollprov tills negativt utfall tas på riskpersoner (föreskolebarn/personal, personer som yrkesmässigt bereder eller hanterar oförpackade livsmedel eller yrkesmässigt vårdar spädbarn eller patienter med kraftigt nedsatt immunförsvar.) Stabilt symtomfria personer med riskyrke liksom stabilt symtomfria förskolebarn som är infekterade med en bakteriestam som bara bär stx1-genen och inte stx-genen, och som inte har koppling till HUS kan dock som regel återgå till arbete/förskola utan ytterligare provtagning (se Smittskyddsblad - EHEC nedan)
     
  4. Genomför smittspårning och ge förhållningsregler enligt Smittskyddsbladet (se nedan). Påtala vikten av handhygien!


Länkar
 

Smittskydd Stockholm har en hemsida med anmälningsblanketter, smittskyddsblad med läkarinformation och patientinformation för diagnoser i smittskyddslagen samt allmänna råd vid tarmsmitta:
 

Smittskydd Stockholm

Smittskyddsblad - EHEC


ICD-10

Infektion med tarmpatogena Escherichia coli-bakterier A04.0
Infektion med tarmtoxiska Escherichia coli-bakterier A04.1
Infektion med tarminvasiva Escherichia coli-bakterier A04.2
Infektion med tarmhemorragiska Escherichia coli-bakterier A04.3
Annan tarminfektion med Escherichia coli A04.4

 
Sjukskrivning

Länkar till försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen:
A04 Andra bakteriella tarminfektioner

Referenser

Svenungsson B, Insulander M, Berge A. EHEC kan ge allvarlig tarminfektion även hos vuxna. Läkartidningen 2011;108:1437-40.

Freedman SB, Xie J, Neufeld MS, et al. Shiga toxin-producing Escherichia coli infection, antibiotics, and risk of developing hemolytic uremic syndrome: a meta-analysis Clin Infect Dis 2016;62:1251-8. Länk

Agger M, Scheutz F, Villumsen S, et al. Antibiotic treatment of verotoxin producing Escherichia coli (VTEC) infection: a systematic review and a proposal. J Antimicrob Chemother 2015;70:2440-6. Länk

Pennington H. Escherichia coli O157. Lancet 2010;376:1428-35. Länk

Nolskog P,Svenungsson B, Jernberg C. Nya rutiner för smittskyddsåtgärder vid EHEC-infektion. Läkartidningen 2017;114:ER3L.

Nitschke M, Friedhelm, S, Härtel C, et al. Association between azithromycin therapy and duration of bacterial shedding among patients with shiga toxin-producing enteroaggregative Escherichia coli O104:H4. JAMA 2012;307:1046-52. Länk

Menne J, Nitschke M, Stingele R, et al. Validation of treatment strategies for enterohaemorrhagic Escherichia coli O104:H4 induced haemolytic uraemic syndrome: case-control study. BMJ 2012;345:e4565. Länk

Copyright © Internetmedicin 2017
ID: 227

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: EHEC, Enterohemorragiska E. coli

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Specialist i allmänmedicin
Hässelby Akademiska Vårdcentral


Specialistläkare/Överläkare (LUS)
till Klinisk mikrobiologi, Lund


Stabsläkare till Högkvarteret
Försvarsmakten


Vi tar emot remisser för kardiologisk konsultation och klinisk fysiologi. Korta väntetider
Stockholm Heart Center


Arbeta som läkare hos Min Doktor
Min Doktor


Chefsjobb
Folktandvården VGR


Överläkare/Specialistläkare
till VO AnOpIVA i Helsingborg och Ängelholm