Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

annons
Campylobacter, Shigella, Yersinia
Författare Docent , Smittskydd Stockholm/
Granskare Professor Lars Hagberg, Infektion/Göteborgs Universitet
Uppdaterad 2017-09-07
Specialitet Infektion, Vaccination/Resor, Gastroenterologi
Skriv ut
annons



BAKGRUND
 

I Sverige diagnostiseras årligen 7000-10 000 fall av campylobacterios (cirka 60 % utlandssmitta), 300-600 fall av shigellos (cirka 80 % utlandssmitta) och 250-300 fall av yersinios (cirka 30 % utlandssmitta, vid inhemsk smitta drabbas framför allt barn).

Campylobacter och Yersinia förekommer även i djurvärlden (zoonoser) medan Shigella är strikt humanpatogen.


 

Orsaker
 

  • Campylobacter jejuni är vid sidan av C. difficile den vanligaste bakteriella tarmpatogenen i Sverige.
     
  • Shigella förekommer i 4 serotyper: S. flexneri och S. sonnei ses vanligen i Sverige (men framför allt som utlandssmitta), mer sällan S. dysenteriae och S. boydii. Smitta via förorenade livsmedel. Eftersom infektionsdosen, d v s det antal bakterier som krävs för att framkalla sjukdom, är mycket låg ökar risken för person till person smitta.
     
  • Campylobacter och Yersinia sprids vanligen via livsmedel, framför allt fjäderfä (Campylobacter) och svinkött (Yersinia). Vattenburna utbrott med Campylobacter förekommer.


SYMTOM
 

Campylobacter:

Inkubationstid 2-5 dygn. Varierande sjukdomsbild, voluminösa, vattniga diarréer eller kolit med blodig avföring, feber och tenesmer. Sällsynt sepsis. Reaktiv artrit i 2-3 %. Kan i sällsynta fall utlösa Guillain-Barré syndrom.


Shigellos (rödsot):

Inkubationstid 1-3 dygn. Ofta blodig diarré, feber, tenesmer, buksmärtor, men sjukdomsbilden varierar. Reaktiv artrit i 2-3 %.


Yersinios:

Inkubationstid 3-7 dygn. Småbarn får oftast en enterocolit med feber, diarré, som kan vara blodtillblandad, och buksmärtor. Lite större barn och ungdomar klagar ofta över smärta och ömhet till höger i nedre delen av buken, liknande symtomen vid akut appendicit
Hos vuxna lindriga diarrébesvär med reaktiva manifestationer såsom artrit (10-30 %), erythema nodosum.
Ibland långdragna diarrébesvär (OBS! differentialdiagnos IBD). Sepsis ses hos patienter med svåra underliggande sjukdomar.

Bild erythema nodosum - Länk till www.dermis.net



DIFFERENTIALDIAGNOSTIK
 

  • Infektiös diarré av annan orsak, t ex Salmonella, ETEC, EHEC m fl
  • Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD). Oftast mer smygande förlopp
  • Appendicit (yersinios)
Se även översikt: Akut artrit, differentialdiagnoser



DIAGNOSTIK
 

Mikrobiologisk diagnostik
 

  • Fecesodling x 2-3. PCR-baserad diagnostik som komplement till fecesodling har införts på vissa laboratorier.
  • Om hög feber och allmänpåverkan även blododling x 2 och urinodling
  • Odling från ev fokala infektioner
  • Serologi vid t ex misstänkt reaktiv artrit, om odling är negativ


BEHANDLING
 

1. Vätskebehandling enligt sedvanliga principer

2. Antibiotikabehandling
 

  • Shigella:
    God effekt på symtom och smittbärarskap med ciprofloxacin (Ciproxin) 500 mg x 2 p.o i 3 dygn. Vid milda fall är ciprofloxacin i singeldos ofta tillräckligt.
    Ökande resistensutveckling! Begär alltid resistensbestämning! Vid kinolonresistens är azitromycin (Azitromax) 500 mg x 1 i 3 dygn ett alternativ.
     
  • Campylobacter:
    Antibiotika har marginell effekt. Behandling övervägs endast vid svåra/långvariga diarrétillstånd eller septisk sjukdom.
    Erytromycin (Erymax) 500 mg x 2 p.o i 5-7 dagar (vid sepsis är intravenös behandling vanligen indicerat initialt) alternativt azitromycin (Azitromax) 500 mg x 1 p.o. i 3 dygn. Begär resistensbestämning!
     
  • Yersinios:
    Antibiotika har marginell effekt. Behandling övervägs endast vid svåra diarrétillstånd eller septisk sjukdom.
    Ciprofloxacin (Ciproxin) i 10 dagar i doser som ovan, alternativt doxycyklin (Doxyferm) 100 mg x 1 p.o i 10 dagar. Begär resistensbestämning!
    Antibiotika påverkar ej förloppet vid reaktiv artrit, som istället behandlas med NSAID och ev lokala steroider.


UPPFÖLJNING
 

  • Ovanligt med smittbärartid längre än 4 veckor.
     
  • Anmäl enligt smittskyddslagen, senast dagen efter diagnos (infektion med Campylobacter och Shigella räknas som allmänfarliga sjukdomar).
     
  • Ge förhållningsregler enligt Smittskyddsbladet (patientinformation, finns att ladda ner på Smittskyddsläkarföreningens hemsida). Påtala vikten av handhygien!
     
  • Smittspårning enligt Smittskyddsbladet (läkarinformation, finns att ladda ner på Smittskyddsläkarföreningens hemsida).
     
  • Personer med shigellainfektion och som arbetar inom riskyrken (yrkesmässig hantering av oförpackade livsmedel samt yrkesmässig vård av spädbarn eller patienter med kraftigt nedsatt immunförsvar) ska lämna minst ett negativt fecesprov innan återgång till arbete förutsatt att patienten fullföljt en antibiotikabehandling med preparat som bakterien efter resistensbestämning visat känslighet för.

    Utan adekvat antibiotikabehandling krävs tre negativa fecesprover i följd och högst ett prov per dag. Provtagning påbörjas tidigast en vecka efter avslutad antibiotikabehandling. Om möjligt bör omplacering ske, i annat fall avstängs patienten och får smittbärarpenning. Även förskolebarn ska vara avstängda tills negativt fecesprov enligt ovan.

    Vid infektion med Campylobacter och Yersinia sker som regel ingen kontrollodling.

Länkar
 

Smittskydd Stockholm har en hemsida med anmälningsblanketter, smittskyddsblad med läkarinformation och patientinformation för diagnoser i smittskyddslagen samt allmänna råd vid tarmsmitta:
 

Smittskydd Stockholm (Campylobacter)

Smittskyddsblad - Campylobacter

Smittskydd Stockholm (Shigella)

Smittskyddsblad - Shigella

Smittskydd Stockholm (Yersinia)

Smittskyddsblad - Yersinia


ICD-10

Enterit orsakad av Campylobacter A04.5
Shigellos, ospecificerad A03.9
Enterit orsakad av Yersinia enterocolitica A04.6

 

Sjukskrivning

Länk till försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen:

A04 Andra bakteriella tarminfektioner


Referenser
 

Kaakoush NO et al. Global epidemiology of campylobacter infection. Clin Microbiol Rev 2015;28:687-720. Länk

Niyogi SK. Shigellosis. J Microbiol 2005;43:133-43. Länk

Huovinen E, et al. Symptoms and sources of Yersinia enterocolitica-infection: s case-control study. BMC Infect Dis 2010;10:1-9. Länk
 

Copyright © Internetmedicin 2017
ID: 226

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Campylobacter, Shigella, Yersinia

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Specialistläkare/Överläkare (LUS)
till Klinisk mikrobiologi, Lund


Arbeta som läkare hos Min Doktor
Min Doktor


Specialist i allmänmedicin
Hässelby Akademiska Vårdcentral


Vi tar emot remisser för kardiologisk konsultation och klinisk fysiologi. Korta väntetider
Stockholm Heart Center


Stabsläkare till Högkvarteret
Försvarsmakten


Chefsjobb
Folktandvården VGR


Överläkare/Specialistläkare
till VO AnOpIVA i Helsingborg och Ängelholm

annons