Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

annons
annons
Höftledsartros, coxartros
Författare Överläkare , Capio Artro Clinic/Sophiahemmet
Överläkare , Ortopedi/Södertälje sjukhus
Granskare Professor Urban Lindgren, Ortopedi/Karolinska Institutet
Uppdaterad 2017-07-28
Specialitet Ortopedi, Reumatologi, Geriatrik
Skriv ut
Patientbroschyr
Faktablad Artros



BAKGRUND
 

Artros i höftleden (coxartros) är en vanligt förekommande degenerativ sjukdom med en prevalens som stiger med åldern från under 1 % < 55 år till mer än 10% >85 år. Kvinnor och män drabbas lika ofta och hos en stor del av patienterna är sjukdomen bilateral.

Höftartrosen medför i avancerat stadium ofta ett stort lidande med värk och nedsatt förmåga i ADL.

 

Orsaker
 

  • De patogenetiska mekanismerna bakom artros är inte fullständigt kända. En teori är att mikrotrauma förstör ledbroskets struktur och leder till ökat vatteninnehåll i brosket, vilket i sin tur gör det mindre motståndskraftigt mot belastning.
     
  • Höftledsartros är ofta primär/idiopatisk, d v s utan känd orsak. Den sekundära artrosen uppstår till följd av t ex trauma mot leden, anatomiska avvikelser som dysplasi samt inflammatoriska ledsjukdomar. Höftåkommor i barndomen såsom Perhes sjukdom och epifysiolyser medför ökad risk för artros. På senare tid har höftimpingement uppmärksammats, (se PM höftartroskopi) vilket sannolikt är en vanlig orsak till artros hos yngre patienter. Möjligtvis finns en koppling till hereditet.
     
  • Vissa yrken verkar medföra ökad risk för höftartros, bl a hos jordbruksarbetare och balettdansöser har en högre incidens observerats.
     
  • I normalfallet utvecklas höftledsartrosen långsamt under decennier. Mer aggressiva former förekommer dock med snabbt progredierande sjukdom och invalidiserande symptom.


SYMTOM och KLINISKA FYND
 

Symtom
 

  • Symtomutvecklingen vid artros följer ofta ett speciellt mönster. Initialt uppkommer smärta endast vid belastning och fr a då igångsättningssmärta, t ex vid gående efter en stunds sittande eller vid de första stegen på morgonen. Efter hand uppkommer också vilovärk och nedsatt gångsträcka.I avancerade stadier är nattlig värk som leder till sömnstörningar ibland ett bekymmer. Smärtan och värken förläggs ofta in mot ljumsken med utstrålning till låret.
     
  • Efter hand tilltar stelhet och inskränkning av rörelseförmågan där förmågan till inåtrotation och extension påverkas först.
     
  • Patienten kan ha noterat benlängdsskillnad som kan vara funktionell p g a kontraktur och strukturell beroende på ben och broskförlust vid avancerad artros.

Kliniska fynd
 

  • Vid inspektion av patienten i undersökningsrummet kan man notera avklädningssvårigheter (inskränkt rörelseförmåga) och hälta.
     
  • Atrofi av lårmuskulaturen ses ofta och kan mätas som låromfång. Benlängdsskillnad kan bedömas via jämförelse av avståndet mellan spina iliaca anterior superior (SIAS) och spetsen av mediala malleolen, alternativt via uppskattning av höjdskillnad av crista iliaca hos stående patient. Det sistnämnda undersökningsmomentet bör dock användas med försiktighet eftersom en höftledskontraktur kan vilseleda. Rörelseomfånget jämförs mellan sidorna och ofta är fr a inåtrotations- och extensionsförmågan nedsatt med smärta vid provokation.


DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

  • Ryggsjukdomar och då fr a spinal stenos kan ge smärtutstrålning och svaghet runt höften liknande den vid artros, men oftast förläggs då smärtan på dorsalsidan av höft och lår. Någon gång kan också diskbråck ge smärtutstrålning in mot ljumsken.
     
  • Patienter med avvikande symtom och sjukdomsutveckling bör utredas för uteslutande av annan allvarlig behandlingsbar åkomma såsom infektioner och tumörer.




UTREDNING
 

  • Slätröntgen av bäcken och höft är förstahandsval. De klassiska radiologiska tecknen på artros är sänkt ledspringa, osteofytära pålagringar, ökad sklerosering av det subchondrala benet, samt cystbildning. Det finns dock ingen hundraprocentig överensstämmelse mellan artrosgraden på röntgenbilden och patientens symtombild. Så kan exempelvis en patient med grav radiologisk artros ha lindriga besvär.
     
  • Isotopscintigrafi, datortomografi eller magnetresonanstomografi (MRI) är inte förstahandsval vid utredning av misstänkt höftledsartros men kan bli aktuella vid misstanke om t ex tumör/metastas, caputnekros m fl tillstånd förutom artros.
     
  • Inte heller laboratorieundersökningar är del av primär utredning vid höftledsartros men blir aktuella vid t ex misstanke om infektion eller generell inflammatorisk sjukdom.


Höftartros1.jpg

Fig 1. Grav bilateral artros

 

Höftartros2.jpg

Fig 2. Måttlig artros höger


 

BEHANDLING
 

Konservativ
 

  • I början av artrosförloppet räcker information om sjukdomsförloppet samt råd om anpassad aktivitet och träning av leden, gärna i samråd med sjukgymnast.
     
  • Enklare analgetika som paracetamol och NSAID (t ex Ibuprofen eller Naproxen) kan ordineras. Potentiellt beroendeframkallande smärtstillande läkemedel bör undvikas då sjukdomen har ett kroniskt förlopp.
     
  • Sjukgymnastik bidrar till att bibehålla rörlighet och muskelstyrka och därmed funktion. S k artrosskola innebär att patienten får en bra genomgång och instruktioner samt hjälp för att komma i gång med lämpliga regelbundna aktiviteter.
     
  • Vid utebliven effekt av konservativ behandling hos patient med symtomgivande röntgenverifierad artros som inskränker betydligt på patientens upplevda livskavlité bör patienten remitteras till ortoped för bedömning och eventuell operativ åtgärd.

Visa behandlingsöversikt: Smärta, långvarig - hos äldre

 

Kirurgisk
 

  1. 2013 utfördes drygt 16000 primära höftledsplastiker i Sverige (Svenska Höftprotesregistret Årsrapport 2013) varav närmare 85% var på indikationen artros. Annan orsak till behov av höftprotes kan vara höftfraktur. Tekniken är väletablerad och ett flertal studier har visat på mycket goda resultat. Såväl funktion och välbefinnande hos patienten återställs till nivåer nära de normala för åldern. Höftproteskirurgi har visat sig vara ett mycket kostnadseffektivt ingrepp.

    Höftledsplastik (höftprotes) innebär vanligen en ersättning av höftleden med en metallstam i femur (lårbenet) och en plastcup i acetabulum (bäckenet). Både cementerade och ocementerade tekniker finns och väljs utefter kirurgens preferenser med goda resultat för båda. I begränsad omfattning används andra materialkombinationer i protesleden som keram-mot-keram eller metall-mot-metall. Till komplikationer vid höftproteskirurgi hör infektion, tromboembolisk händelse, luxation och proteslossning. 10 årsöverlevnaden för de mest använda proteserna är idag ca 95%. Således har uppemot 5 % av höftprotespatienterna genomgått revisionsoperation efter 10 år. Revisionsoperation ger överlag ett något sämre resultat än det primära ingreppet.
     
  2. Operationen görs till övervägande del i spinal anestesi. Patienten kan i normalfallet återvända direkt till hemmet efter cirka 3-5 dagars sjukhusvistelse.
     
  3. Normalpatienten kan efter en höftprotesoperation leva ett aktivt liv med t ex promenader, lättare trädgårdsarbete, cykling och simning. Tyngre idrottsaktiviteter såsom löpning bör undvikas.
     
  4. Behandling hos yngre patienter kan i enstaka fall vara korrigerande osteotomier i bäcken och femur.

Höftartros3.jpg

Fig 3. Höftprotes vänster
 

Visa behandlingsöversikt: Knäledsartros, gonartros

 

ICD-10

Annan primär koxartros M16.1

 
Sjukskrivning

Länkar till försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen:
M16 Höftledsartros


Referenser
 

Indikationer för behandling inom ortopedi. Nationellt Kompetenscentrum för Ortopedi (NKO)/2005
 

Copyright © Internetmedicin 2017
ID: 220

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Höftledsartros, coxartros

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








AT-läkare
Lasarettet i Enköping


Specialistläkare Allmänmedicin
Närhälsan Opaltorget vårdcentral


AT- läkare
Södra Älvsborgs Sjukhus


AT-läkare
Gävle sjukhus


Vårdenhetsöverläkare till ny regional högspecialiserad avdelning!
Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatri Affektiva


AT-läkare
Piteå älvdals Sjukhus


AT- läkare
NU- sjukvården


AT-läkare
Gällivare sjukhus


AT-läkare
Skaraborgs Sjukhus- Lidköping och Skövde


AT-läkare
Sunderby sjukhus


En trygg partner inom den psykiatriska vården
hela landet


AT- läkare
Sahlgrenska Universitetssjukhuset


AT-läkare
Visby lasarett


AT-läkare
Mälarsjukhuset i Eskilstuna


AT-läkare
Hallands Sjukhus Halmstad


AT-läkare
Hudiksvalls sjukkhus


Vårdenhetschef till ny regional högspecialiserad avdelning!
Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatri Affektiva


AT-läkare
Hallands Sjukhus Varberg


AT-läkare
Kiruna sjukhus


AT- läkare
Alingsås Lasarett


AT-läkare
Blekingesjukhuset Karlshamn


AT-läkare
Blekingesjukhuset Karlskrona


Just nu utbildas och övas dina kollegor som tjänstgör på deltid i Försvarsmakten.
Försvarsmakten


Verksamhetsansvarig läkare sökes till Östra Läkargruppen
Kristianstad


Nytt inom BUP – en samlad psykiatrisk mottagning i Enköping!
Akademiska sjukhuset


AT-läkare
Landstinget Dalarna


AT-läkare
Nyköpings lasarett


AT-läkare
Kullberska sjukhuset


AT- läkare
Kungälvs Sjukhus


AT-läkare
Capio St. Görans Sjukhus

annons