Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

annons
annons
Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) och biologiska läkemedel
Författare Professor, överläkare , IBD-Enheten, Gastrocentrum/Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm
Med dr, överläkare , Gastrokliniken/Skånes Universitetssjukhus, Lund
Granskare Professor Joar Svanvik, Kirurgiska kliniken/Universitetssjukhuset i Linköping
Uppdaterad 2016-05-22
Specialitet Gastroenterologi, Kirurgi
Skriv ut
Patientbroschyr
Informationsbroschyr till patienter som får Sulfas...
annons



BAKGRUND
 

Tillgängliga läkemedel för behandling av IBD har, med undantag av introduktionen av TNF-hämmare år 2000, varit i princip densamma sedan början av 1990-talet. Vid mycket aktiv sjukdom, liksom vid steroidrefraktär eller steroidberoende sjukdom, var de medicinska behandlingsmöjligheterna begränsade innan immunsuppression infördes på bred front. Tarmresektion behövde då ofta göras.

Den ledande behandlingsprincipen är tidigt insatt aktiv behandling. I västeuropeiska länder behandlas Crohns sjukdom aggressivt; mer än hälften av patienterna erhåller behandling med immunmodulerare inom det första året och var femte patient får TNF-hämmare. Motsvarande siffror för ulcerös kolit är 22 % respektive 6 %. Det bör inte ta mer än 6 månader innan effektiv behandling identifierats.

I dagens kliniska rutin analyseras läkemedlens koncentrationer, samt bildade metaboliter och uppkomst av antikroppar mot administrerade antikroppsläkemedel. På så vis optimeras behandlingen mer för individen, med bättre effekt och mindre biverkningar.

Viktiga behandlingsmål är:
 

  • Steroidfri remission
  • Bibehållen hälsorelaterad livskvalitet
  • Endoskopisk utläkning ("mucosal repair")

Biomarkörer som CRP och fekalt kalprotektin mäts regelbundet för att kunna bestämma längd och intensitet på behandlingarna.

Farhågor kring användning av immunmodulerare och TNF-hämmare inför och under graviditet och amning har, med enstaka undantag, inte besannats vilket i stor utsträckning avdramatiserat diskussionen om hur yngre personer med IBD ska behandlas i dessa situationer.


Biologiska läkemedelsgrupper

Tillgängliga läkemedelsgrupper idag är:
 

Det är idag vedertaget att kombinationen infliximab och en tiopurin är överlägsen behandling med endera läkemedlet vid IBD. Ännu är det oklart hur länge behandlingen ska pågå och vilket preparat som bör sättas ut om singelbehandling önskas. Kombinationsbehandling med adalimumab används mer sparsamt, p g a mindre evidens än vid behandling med infliximab.

TNF- och integrinhämmare bör användas under kontroll av patientens symtom och inflammationsbörda, för att kunna värdera behandlingslängd och effekt. Aktuella svenska behandlingsrekommendationer från Svensk Gastroenterologisk Förening och Läkemedelsverket finns upptagna i referenslistan.


Tuberkulos

Om aktiv tuberkulos diagnostiseras ska behandling med biologiska läkemedel inte påbörjas. Om latent TB upptäcks måste den behandlas innan man startar med biologiska läkemedel.


Graviditet och amning

Infliximab och adalimumab klassificeras i Sverige som kategori C respektive B2 avseende graviditet och kategori IVa avseende amning.

Behandling med biologiska läkemedel under graviditet måste bedömas individuellt och vägas mot allvarlighetsgraden i tarmsjukdomen. Den allmänna rekommendationen är att undvika TNF-hämmare under sista trimestern och behandla ev skov med kortikosteroider, då transporten av TNF-hämmare över placenta ökar markant efter vecka 26. Mätbara nivåer av TNF-hämmare har detekterats i barnets cirkulation upp till 6 månader eller längre efter förlossningen, men eventuella långtidseffekter är okända. Vid tydlig sjukdomsaktivitet får man överväga att behandla under hela graviditeten.

Behandling med TNF-hämmare kan återupptas efter förlossningen. Det är oklart om mätbara koncentrationer finns i bröstmjölken. Försiktighet rekommenderas, genom att undvika amning under 6 månader efter behandling med TNF-hämmare.

För golimumab och vedolizumab saknas mycket data. Kvinnor i fertil ålder måste därför använda preventivmedel för att förhindra graviditet och fortsätta i 6 månader efter behandlingen.


 

UTREDNING INFÖR BEHANDLING
 

Anamnes
 

  • Infektionssymtom
    Hud, urin- och luftvägar.
     
  • Tidigare sjukdomar
    Tuberkulos? Vattkoppor?
     
  • Tuberkulos
    Möjlig kontakt med sjukdom? Blodiga upphostningar? Tidigare immunosuppresiv behandling?
     
  • Vaccinationer
    Generellt är man liberal med influensa- och pneumokockvaccination om patienten ej tagit dessa. Även VZV-vaccination kan ges om patienten är osäker på genomgången infektion och seronegativ.

Status
 

  • Inspektion hud, mun och svalg
  • Palpation lymfkörtelstationer
  • Lung- och hjärtauskultation, blodtryck
  • Bukstatus
  • Längd, vikt

Labb
 

  • Blodstatus
  • Elstatus
  • CRP
  • Leverstatus
  • Hepatit B
  • VZV-serologi
  • Graviditetstest hos fertila kvinnor
     
  • Intrakutant tuberkulintest (TST)
    Gör IGRA om negativt. Om 6-9 mm remiss till TB-specialist. Om > 9 mm ska behandling initieras mot latent TB och diskuteras med specialist i lung- eller infektionsmedicin.
     
  • Interferon Gamma Release Assay (IGRA)
    Görs om patienten är vaccinerad mot TB, då TST kan bli falskt positivt. Om negativt, ingen åtgärd om andra riskfaktorer saknas. Om positiv behandling mot latent TB.

Radiologi
 

  • Lungröntgen
    Tecken på tuberkulos?

Kliniskt score

Önskvärt att använda ett enkelt kliniskt score för att följa behandlingseffekten, t ex Harvey-Bradshaw-score vid Crohns sjukdom och Walmsley-score vid ulcerös kolit. Vid endoskopi validerade skalor, i första hand UCEIS vid ulcerös kolit och SES-CD vid Crohns sjukdom.



 

TNF-HÄMMARE
 

Infliximab (Remicade, år 2000) och adalimumab (Humira, år 2007), är båda godkända för behandling av ulcerös kolit hos vuxna samt Crohns sjukdom såväl hos vuxna som barn. Infliximab är i dagsläget det enda biologiska preparatet som dessutom har indikation för behandling av ulcerös kolit hos barn.

I juni 2014 godkändes ytterligare en TNF-hämmare, golimumab (Simponi), för behandling av ulcerös kolit hos vuxna. En fjärde TNF-hämmare, certolizumabpegol (Cimzia), är i USA godkänd för behandling av Crohns sjukdom, men i Sverige endast för reumatoid artrit och spondylartrit.


 

INDIKATIONER
 

Crohns sjukdom

Förstahandsbehandling är steroider. Vid recidiv eller uttrappningssvårigheter insättes patienter på immunmodulerare, primärt azatioprin (Imurel, 2 mg/kg). Dosen optimeras tills klinisk effekt eller leukopeni uppnås (ibland > 2,5 mg/kg). Bestämning av tiopurinmetaboliter är av värde för att optimera dosen och bör kontrolleras vid otillräcklig effekt. Vid intolerans görs byte till merkaptopurin (Puri-nethol, drygt hälften tolererar detta byte. Metotrexat är andrahandsbehandling (25 mg s.c. eller i.m. per vecka).

Behandling med anti-TNF bör användas vid:
 

  • Frekventa recidiv (≥ 2 per år) trots optimerad immunmodulerande behandling.
     
  • Biverkningar/intolerans mot immunmodulerande läkemedel eller steroider.
     
  • Svår fistelsjukdom.
     
  • Som induktionsbehandling tills immunmodulerande terapi har nått effekt vid uttalade symtom.
     
  • Steroidberoende eller steroidrefraktär sjukdom trots immunmodulerande behandling.

Vidare bör TNF-hämmare övervägas tidigt i sjukdomsförloppet vid följande faktorer som visat sig prognostiskt ogynnsamma:
 

  • Låg ålder vid insjuknande < 40 år
  • Utbredd sjukdom > 100 cm (fr a i tunntarmen och som inte svarar på immunmodulerande behandling)
  • Perianal sjukdom
  • Djupa kolonsår vid endoskopi
  • Täta tarmresektioner
  • Indikationen stärks vid förekomst av flera faktorer

Ulcerös kolit

Innan TNF-hämmare sätts in vid ulcerös kolit måste kolektomi övervägas som behandlingsalternativ och diskuteras med patienten, såväl vid svårbehandlad som behandlingsrefraktär sjukdom.

Vid aktiv inflammation är behandling med infliximab (Remicade, Inflectra, Remsima) eller golimumab (Simponi) indicerat:
 

  • Om patienten är optimalt behandlad med aminosalicylater och tiopuriner.
  • Om patienten är intolerant för tiopuriner.
  • Som ”rescue”-behandling vid svårt skov – gäller främst infliximab.

Adalimumab är indicerat vid måttlig till svår aktiv ulcerös kolit hos vuxna patienter som svarat otillfredsställande på konventionell behandling omfattande kortikosteroider och tiopuriner eller azatioprin eller där sådan behandling inte tolereras eller är kontraindicerad.


Mikroskopisk kolit

Vid dessa tillstånd finns inga systematiska studier, men enstaka små patientserier talar för att vid svårbehandlad aktiv sjukdom med otillräcklig effekt av steroider eller tiopuriner, kan patienten ha nytta av TNF-hämmare alternativt avlastande ileostomi.


 

UTSÄTTNING
 

Finns okontrollerade data vad det gäller utsättning av TNF-hämmare hos IBD-patienter. Vid utsättning av infliximab med bibehållen tiopurinbehandling får ca 50 % av patienter med klinisk remission (enligt symtomindex) återfall inom 2-4 år.

Hos patienter med remission mätt som symtomfrihet, normal biokemi och endoskopiskt utläkt slemhinna som samtidigt har få riskfaktorer kan behandling med TNF-hämmare avslutas framgångsrikt inom 1-2 år hos ca 2/3 patienter. Randomiserade studier pågår.


 

INFLIXIMAB
 

Infliximab (Remicade) är en chimärisk delvis (75 %) humaniserad murin IgG1-antikropp riktad mot tumörnekrosfaktorn (TNF-alfa). Tillgängliga infliximab-biosimilarer (Inflectra, Remsima) anses likvärdiga med originalpreparatet och används på samma indikationer.


Indikationer
 

  • Crohns sjukdom
    Indicerat vid svår, aktiv sjukdom, vid otillräckligt svar på fullständig och adekvat behandling med kortikosteroider och/eller immunmodulerare samt vid intolerans/kontraindikation mot denna. Gäller både vuxna och barn. Även som behandling vid fistulerande, aktiv sjukdom hos vuxna som ej svarat på adekvat behandling (antibiotika, dränage, immunosuppression). Om perianala fistlar behandlas med setoner bör dessa lämnas kvar för att säkra fortsatt dränage. Infliximab bör inte ges till patienter där MR-undersökning talar för inkapslad vätska eller abscess innan adekvat dränage erhållits.
     
  • Ulcerös kolit
    Indicerat vid måttligt till svårt aktivt skov som ej svarat på adekvat behandling enligt ovan eller vid intolerans/kontraindikation mot denna.

    Infliximab används även som rescue-behandling vid akuta steroidrefraktära skov och kan minska behovet av kolektomi. I dessa fall ges vanligen en singelinfusion 5 mg/kg i.v. Klinisk erfarenhet ger visst stöd för att använda högre och/eller upprepade infusioner i denna situation.

Kontraindikationer
 

  • Vid tuberkulos eller andra allvarliga infektioner.
  • Vid hjärtsvikt NYHA III/IV
  • Överkänslighet mot infliximab, andra murina proteiner eller hjälpämnen.

Risktillstånd
 

  • Hjärtsvikt
  • Ej kartlagd leverpåverkan
  • Misstänkt tuberkulos (se nedan)
  • Pågående infektion
  • Kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL
  • Storrökare

För dessa patienter krävs aktivt ställningstagande till ytterligare utredning och behandling innan infliximab ges.


Särskild uppmärksamhet bör ägnas patienter
 

  • Med tidigare malignitet
  • Som utvecklar malignitet under behandlingen
  • Med primär skleroserande kolangit eller andra riskfaktorer för kolitassocierad kolondysplasi

I samtliga dessa fall bör en noggrann värdering av risk-nytta-förhållandet göras och vid nytillkommen dysplasi eller malignitet bör man överväga att avbryta pågående behandling.


Dosering och administrering

5 mg/kg kroppsvikt som i.v. infusion under 2 timmar. Samma dos ges 2 och 6 veckor efter den första infusionen. Patienterna bör övervakas 1 timme efter avslutad infusion då reaktioner på behandlingen förekommer. Akututrustning bör finnas till hands.

Vid god effekt påbörjas därefter underhållsbehandling var 8:e vecka. Infusionstiden kan minskas ner till 1 timme efter 3 infusioner utan biverkningar och till 30 minuter efter 6 infusioner. Efter 8 infusioner behöver patienten inte heller övervakas efter infusionen utan kan gå hem direkt.

Ca 2/3 svarar på behandlingen, men effekten avtar med tiden, ca 10 % per behandlingsår. Vid utebliven effekt kan dosen ökas till 10 mg/kg eller intervallet mellan infusionerna minskas till 6 veckor. Patienter under behandling ska förses med bipacksedel och patientkort.


Optimering

En del patienter utveckar antikroppar mot läkemedlet (ATI), vilket kan leda till infusionsreaktioner och förlust av behandlingseffekt. Bestämning av infliximabkoncentration (dalvärden, "trough levels") och ATI är av värde inför ställningstagande till preparatbyte eller behandlingsavbrott vid behandlingssvikt.

Infliximab bör kombineras med en tiopurin eller metotrexat då detta:
 

  • Förebygger bildandet av ATI (45 % med mot 73 % utan)
  • Ökar sannolikheten för adekvat svar på infliximab
  • Förlänger tiden för respons och därmed kan intervallet mellan infusioner ökas

Akuta infusionsreaktioner

Inträffar oftast under infusion eller inom två timmar efter avslutad infusion. Vid Crohns sjukdom ses denna typ av reaktion i 3-17 % och i 0,1-1 % är det en allvarlig reaktion.

De vanligaste symtomen är:
 

  • Rodnad
  • Huvudvärk
  • Illamående
  • Hjärtklappning
  • Tryck över bröstet
  • Urtikaria
  • Andningsbesvär

Ovanligare symtom är:
 

  • Akut urtikaria
  • Hypotension
  • Bronkspasm
  • Anafylaktisk chock
  • Larynxödem med åtföljande stridor

Behandling
 

  • Lindrig reaktion
    - Sänk infusionshastigheten, ev kortare infusionsuppehåll
    - Ge vid behov T. paracetamol (Panodil) 500 mg x 2 samt T. loratadin (Clarityn) 10 mg x 1
     
  • Måttlig eller allvarlig allergisk reaktion
    - Stäng av infusionen!
    - Betametason (Betapred) 4 mg/ml 2 ml i.v.
    - Loratadin (Clarityn) 10 mg eller 2 ml klemastin (Tavegyl) i.m. 1 mg/ml
    - Adrenalin s.c. 0.5-1.0 mg eller i.v. 0.1-0.5 mg vid behov
     
  • Tidigare infusionsreaktion
    Förbehandling med steroider, paracetamol och antihistamin doserat enligt ovan ges 30 minuter före infusion med infliximab

Om > 14 veckor förflutit sedan föregående behandling ges förbehandling med steroider, paracetamol och antihistamin.


Fördröjd överkänslighetsreaktion

Inträffar oftast 3 till 12 dagar efter infusion och ses i 2-3 % av behandlade patienter, såväl efter singelinfusion som vid underhållsbehandling.

Symptomen liknar de vid s k serumsjuka med:
 

  • Led- och muskelvärk
  • Exantem
  • Ansikts-, läpp- och handsvullnad
  • Klåda
  • Sväljningsvårigheter
  • Huvudvärk
  • Halsont

Behandlas med perorala steroider, prednisolon 40 mg x 1 eller motsvarande i en vecka.



 

ADALIMUMAB
 

Adalimumab (Humira) är en humaniserad monoklonal IgG1-antikropp mot TNF-alfa som administreras subkutant. Har visat effekt vid måttlig till svår aktiv Crohns sjukdom hos patienter naiva till TNF-blockad samt dem med behandlingssikt på infliximab.

Vid kliniskt svar inom 4 veckor bibehåller ca 40 % klinisk remission under ett år med underhållsbehandling varannan vecka.


Indikationer

Liknar dem för infliximab, med undantag att för barn indikationerna ulcerös kolit och fistulerande sjukdom vid Crohns sjukdom saknas.


Dosering och administrering
 

  • Crohns sjukdom
    Induktionsbehandling med 80 mg s.c. vecka 0. 40 mg s.c. vecka 2. Bör ges i kombination med kortikosteroider. Om snabbare behandlingssvar krävs eller om patienten sviktat på infliximab bör induktionsdoserna dubbleras (160 mg respektive 80 mg), vilket även medför ökad risk för biverkningar. Underhållsbehandlingen är sedan 40 mg s.c. varannan vecka. Doserna halveras vid kroppsvikt < 40 kg.

    Vid uteblivet svar vid vecka 4 fortsätter behandlingen tills vecka 12, därefter är behandlingen sällan framgångsrik. Vid försämring under pågående underhållsbehandling kan dosintervallet minskas till varje vecka.

    Patienterna bör förses med patientkort och kan efter instruktion själva injicera adalimumab. Se dock till att de har fortsatt uppföljning!
     
  • Ulcerös kolit
    Induktionsdos är 160 mg s.c. vecka 0 och 80 mg vecka 2. Därefter 40 mg varannan vecka som underhållsbehandling. Om kliniskt svar uteblir inom 8 veckor rekommenderas ej fortsatt behandling. Vid försämring under aktiv behandling kan dosintervallet minskas till varje vecka.

Kontraindikationer

Samma som för infliximab. Samma patientgrupper behöver även särskilt uppmärksamhet.


Allergiska reaktioner

Reaktioner vid instickstället förelåg i kliniska prövningar hos 16 %, jmf med 10 % som fick placebo. Vanligast är:
 

  • Rodnad
  • Klåda
  • Smärta
  • Svullnad
  • Blödning

Allvarliga reaktioner är mycket ovanliga vid behandling med adalimumab. Enstaka rapporter finns på analylaxi, som troligtvis berott på att sprutans nålskydd innehåller latex.

 






GOLIMUMAB
 

Golimumab (Simponi) är en human monoklonal antikropp med hög affinitet som binder till både de lösliga och de transmembrana aktiva formerna av humant TNF-α och därigenom förhindrar bindning av TNF-α till dess receptorer. Golimumab injiceras subkutant och doseringen baseras på två viktklasser.

Det är oklart om patienter i behov av TNF-blockad men som är intoleranta mot eller inte fått effekt av infliximab eller adalimumab har nytta av att byta till golimumab. Vid eventuellt byte bör man beakta halveringstider och doseringsintervall för att undvika för stark immunmodulerande effekt med risk för infektioner.


Indikationer
 

  • Ulcerös kolit
    Vid måttligt till svår aktiv ulcerös kolit hos vuxna vid otillräckligt svar på konventionell behandling eller intolerans/kontraindikationer mot denna.

Kontraindikationer

Se FASS för komplett lista.
 

  • Aktiv tuberkulos
  • Andra svåra infektioner såsom sepsis och opportunistiska infektioner
  • Måttlig eller svår hjärtsvikt (NYHA klass III/IV)

Dosering
 

  • Ulcerös kolit
    Alla patienter inleds med 200 mg s.c. vecka 0 följt av 100 mg vecka 2. Därefter ges 50 mg var fjärde vecka om kroppsvikten är < 80 kg och 100 mg om den är högre.

    Vid underhållsbehandling kan kortikosteroider försöka trappas ut. Kliniskt svar förväntas inom 12-14 veckors behandling. Fortsatt behandling bör omprövas hos patienter där behandlingssvar er erhållits inom denna tidsperiod.


CERTOLIZUMABPEGOL
 

Saknar registrerad indikation vid IBD. Kan ges för fortsatt TNF-hämning där infliximab och adalimumab ej haft effekt. Samma försiktighetsprinciper och uppföljningsrutiner gäller.

Certolizumabpegol (Cimzia) är en partiell del av en humaniserad anti-TNF-antikropp där Fab-fragmentet är bundet till polyetylenglykol. I studier har man sett effekt vid måttlig till svår aktiv Crohns sjukdom. Ges som 400 mg s.c. vecka 0, 2 och 4. Därefter glesas intervallet ut till var fjärde vecka.



 

INTEGRINHÄMMARE
 

Natalizumab är en hämmare av adhesionsmolekyler och binder till alfa4-subenheten på integrinerna, vilket blockerar deras interaktion med bl a VCAM-1. Preparatet används i Sverige mot skovvist förlöpande multipel skleros. Risken för progressiv multifokal leukoencefalopati (PML) har lett till att preparatet ej används vid IBD.


 

VEDOLIZUMAB
 

Vedolizumab (Entyvio) godkändes 2014 för behandling av IBD hos vuxna. Den blockerar selektivt interaktionen mellan alfa4beta7-integrin och MadCAM-1 vilket minskar migration av lymfocyter till tarmen. Risk för PML anses inte föreligga för vedolizumab, då den ej passerar blodhjärnbarriären. Vedolizumab kan vara att föredra framför TNF-hämmare hos infektionskänsliga patienter eftersom den systemiska immundämpande effekten är mindre uttalad.


Indikationer
 

  • Crohns sjukdom
    Måttligt till svår aktiv sjukdom som inte svarat tillfredställande eller uppvisat sämre behandlingssvar på konventionell behandling eller på TNF-blockad, eller när intolerans/kontraindikationer mot dessa läkemedel föreligger.
     
  • Ulcerös kolit
    Som vid Crohns sjukdom.

Kontraindikationer

Se FASS för komplett lista.
 

  • Gravida och ammande kvinnor
  • Tuberkulos
  • Aktiv hepatit B eller C
  • Opportunistisk infektion

Dosering och administrering

300 mg infusion i 250 mL 0.9 % steril natriumkloridlösning ges vecka 0, 2 och 6.

Behandlingen avslutas för de patienter som inte uppnått remission (eller fått ett betydligt behandlingssvar) vecka 10. Man kan överväga att till enskilda Crohn-patienter som inte haft ett tydligt behandlingssvar, ge ytterligare en infusion à 300 mg i vecka 10.

För patienter som uppnått remission (eller klart förbättrats) vecka 10 övervägs fortsatt behandling var 8:e vecka.


 

ICD-10

Crohns sjukdom, ospecificerad K50.9
Total ulcerös (kroniskt) kolit K51.0

 
Sjukskrivning

Länkar till försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen:
K50 Crohns sjukdom [regional enterit]
K51 Ulcerös kolit

Referenser
 

  1. Almer S. Immunmodulerande behandling vid inflammatorisk tarmsjukdom. Information från Läkemedelsverket 2012;2:29-37.
     
  2. Befrits R. Biologisk behandling av inflammatorisk tarmsjukdom – anti-TNF-strategier. Information från Läkemedelsverket 2012;2:38-40.
     
  3. Burisch J, Pedersen N, Cukovic-Cavka S, et al. Initial disease course and treatment in an inflammatory bowel disease inception cohort in Europe: The ECCO-EpiCom cohort. Inflamm Bowel Dis. 2014;20:36-46.
     
  4. D'Haens GR, Panaccione R, Higgins PD, et al. The London Position Statement of the World Congress of Gastroenterology on Biological Therapy for IBD with the European Crohn's and Colitis Organization: when to start, when to stop, which drug to choose, and how to predict response? Am J Gastroenterol 2011;106:199-212.
     
  5. Dignass A, Lindsay JO, Sturm A, et al. Second European evidence-based consensus on the diagnosis and management of ulcerative colitis Part 2: Current management. Journal of Crohn's and Colitis 2012;6:991–1030
     
  6. Dignass A, Van Assche G, Lindsay JO, et al. The second European evidence-based consensus on the diagnosis and management of Crohn's disease: Current management. Journal of Crohn's and Colitis 2010;4:28–62.
     
  7. Ford AC, Sandborn WJ, Khan KJ, et al. Efficacy of biological therapies in inflammatory bowel disease: systematic review and meta-analysis. Am J Gastroenterol 2011;106:644–59.
     
  8. Khan KJ, Dubinsky MC, Ford AC, et al. Efficacy of immunosuppressive therapy for inflammatory bowel disease: a systematic review and meta-analysis. Am J Gastroenterol 2011;106:630–42.
     
  9. Läkemedelsbehandling vid inflammatorisk tarmsjukdom – ny rekommendation. Information från Läkemedelsverket 2012;2:14-24.
     
  10. Mowat C, Cole A, Windsor A, et al. Guidelines for the management of inflammatory bowel disease in adults. Gut 2011;60:571-607.
     
  11. Talley NJ, Abreu MT, Achkar JP, et al. An evidence-based systematic review on medical therapies for inflammatory bowel disease. Am J Gastroenterol 2011;106:S2-S25.
     
  12. Singh, S., Pardi, D.S. (2014). Update on anti-tumor necrosis factor agents in crohn disease. Gastroenterol Clin North Am, 43(3), 457–478.
     
  13. Samaan, M.A., Bagi, P., Casteele, N.V., D’Haens, G.R., Levesque, B.G. (2014). An update on anti-TNF agents in ulcerative colitis. Gastroenterol Clin North Am, 43(3), 479–494.
     
  14. Van Assche, G., Dignass, A., Panes, J., Beaugerie, L., Karagiannis, J., Allez, M., et al. (2010). The second European evidence-based Consensus on the diagnosis and management of Crohn’s disease: Definitions and diagnosis. J Crohn’sColitis, 4(1), 7–27.
     
  15. Parambir, S., Dulai, C.A.S., Laurent Peyrin-Biroulet. (2014). Anti–tumor necrosis factor-a monotherapy versus combination therapy with an Immunomodulator in IBD. Gastroenterol Clin North Am, 43(3), 441–456.
     
  16. Reinisch, W., Colombel J.-F., Sandborn, W.J., Mantzaris, G.J., Kornbluth, A., Adedokun, O.J., et al.. Factors associated with short- and long-term outcomes of therapy for crohn’s disease. Clin Gastroenterol Hepatol. 2015 Mar;13(3):539-547
     
  17. Molander, P., Färkkilä, M., Salminen, K., Kemppainen, H., Blomster, T., Koskela, R. et al. (2014). Outcome after discontinuation of TNF-blocking therapy in patients with inflammatory bowel disease in deep remission. Inflamm Bowel Dis, 20(6):1021–1028.

Copyright © Internetmedicin 2017
ID: 2184

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) och biologiska läkemedel

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Leg. läkare med erfarenhet från primärvården
KRY


Kompetensutveckla dig. Tjänstgör på hel- eller deltid i Sverige eller Mali.
Försvarsmakten


Specialistläkare/ Kataraktkirurg till Ögonsjukvården Sörmland
Ögonsjukvården Sörmland, Mälarsjukhuset Eskilstuna


ST-läkare i Akutsjukvård
Alingsås Lasarett, Kliniken för akutmottagning och administration


Specialistläkare/Överläkare till Bipolärmottagningen
Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatri Affektiva, Bipolärmottagning


Specialist allmänmedicin
Järvsö Din hälsocentral


Bröstkirurg till Kirurgkliniken
Kliniken för kirurgi och urologi på Mälarsjukhuset, Eskilstuna


Pediatriker med erfarenhet från Primärvården
KRY

annons
annons