Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

annons
annons
Organdonation
Författare Med dr, överläkare , Neurokirurgen/Lunds Universitetssjukhus
Granskare Professor Joar Svanvik, Kirurgiska kliniken/Universitetssjukhuset i Linköping
Uppdaterad 2009-12-14
Specialitet Neurokirurgi, Gastroenterologi, Kirurgi, Anestesi, Lungmedicin, Kardiologi, Ögon, Nefrologi
Skriv ut


BAKGRUND
 

Följande text innefattar fakta om organdonation vid total hjärninfarkt och är i första hand avsedd för vårdpersonal.

Transplantation av organ från avlidna är idag en klinisk rutin. Efterfrågan på transplanterade organ är vida större än tillgången och det är därför av vikt att sjukvården uppmärksammar att ta upp frågan vid de tillfällen när organdonation kan vara möjlig. För närvarande väntar närmare 600 patienter i Sverige på ett transplantationsingrepp.

 

LAGAR OCH FÖRESKRIFTER
 

Transplantationslagen SFS (1995:831)

3 §. Biologiskt material avsett för transplantation eller annat
medicinskt ändamål får tas från en avliden människa om denne har
medgett det eller det på annat sätt kan utredas att åtgärden skulle
stå i överensstämmelse med den avlidnes inställning
.

I annat fall än som avses i första stycket får biologiskt material
tas, om inte den avlidne har skriftligen motsatt sig ett sådant
ingrepp eller uttalat sig mot det
eller det av annat skäl finns
anledning att anta att ingreppet skulle strida mot den avlidnes
inställning.

Är uppgifterna om den avlidnes inställning motstridiga eller finns
det annars särskilda skäl mot ingreppet, får detta inte genomföras.

 

Ur Socialstyrelsens föreskrift om donation 1997:4

Medgivandet kan styrkas genom donationskort, anteckning i donationsregistret (se avsnitt 4.8), uppgift i testamente, i ett brev eller någon annan handling där den avlidne angett sin inställning eller på något motsvarande sätt där den avlidnes vilja klart framgår. Lagen uppställer inget krav på att medgivandet skall vara skriftligt. Om medgivandet gjorts till hälso- och sjukvårdspersonalen, bör en sådan uppgift snarast möjligt och på ett tydligt sätt dokumenteras i patientens journal. Den avlidne kan också klart ha uttryckt sin vilja till sina närstående. Dessa fyller en viktig roll som uppgiftslämnare i de fall då den avlidne inte skriftligen har redovisat sin inställning till ett ingrepp. När det föreligger ett samtycke från den enskilde i här aktuella fall, kan de närstående inte motsätta sig ingreppet.

 

Obduktionslagen SFS nr: 1995:832

3 §. Kan det antas föreligga skäl för en rättsmedicinsk
undersökning
av en avliden och skulle resultatet av den undersökningen kunna äventyras genom ett ingrepp i kroppen för annat ändamål, får sådant ingrepp inte göras.

 

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd 2005:11

3 §. Enligt 2 a § lagen (1987:269) om kriterier för bestämmande av människans död får medicinska insatser fortsätta efter det att en läkare fastställt döden, om det behövs för att
 

  1. bevara organ eller annat biologiskt material i avvaktan på ett transplantationsingrepp, eller
  2. göra ett ingrepp som kan rädda livet på ett livsdugligt foster i en död gravid kvinna.

De medicinska insatserna får inte pågå längre tid än 24 timmar. Om det finns synnerliga skäl, får de dock förlängas ytterligare högst några timmar. Ingreppen enligt punkterna 1 och 2 skall ha påbörjats, men behöver inte ha avslutats, innan den tidsfrist som beslutats i varje enskilt fall har gått ut.

Verksamhetschefen för den aktuella verksamheten skall fastställa rutiner för fortsatta medicinska insatser efter fastställt dödsfall. Vikten av att tidsfristen inte överskrids skall särskilt betonas. Rutinerna skall dokumenteras i en lokal instruktion.
 

4 §. De bedömningar som görs och åtgärder som vidtas i samband med fortsatta medicinska insatser efter ett fastställt dödsfall skall dokumenteras i den avlidnes patientjournal.
Om den avlidna är en gravid kvinna, skall grunderna för bedömningen att fostret är livsdugligt antecknas i patientjournalen. Samma uppgifter skall även föras in i barnets journal, om en sådan upprättats.

5 §. Ett sjukhus eller en annan sådan enhet där ingrepp får göras enligt lagen (1995:831) om transplantation m m skall ha tillgång till en donationsansvarig läkare med uppgift att förbereda för donationer och ge stöd och information till avlidnas närstående.

6 §. Ett sjukhus eller en annan sådan enhet där ingrepp får göras enligt lagen (1995:831) om transplantation m m skall ha tillgång till en kontaktansvarig sjuksköterska med uppgift att förbereda för donationer och ge stöd och information till avlidnas närstående.

 

DIAGNOSTIK AV TOTAL HJÄRNINFARKT
 

Organdonation från avliden givare innebär i praktiken att donatorn avlidit i
total hjärninfarkt och att dödsfallet konstaterats enligt direkta
kriterier (se "SOSFS 2005:10").

Vid misstanke om total hjärninfarkt hos en patient som vårdas i respirator görs en klinisk undersökning av hjärnstammens funktioner inklusive ett apnétest. Undersökningen upprepas efter en tidsperiod på minst två timmar och kompletteras med fyrkärlsangiografi om:

  • Det finns en oklar orsak
  • Det föreligger en metabol eller farmakologisk påverkan
  • Det föreligger hypotermi under 33 grader
 

Se översikt: Hjärndöd, total hjärninfarkt

DONATIONSREGISTRET
 

Ett register med uppgifter om svenska medborgares inställning till donation av organ och/eller vävnader upprättades av Socialstyrelsen 1996. Detta register administreras numera av Donationsrådet (www.donationsradet.se). För närvarande finns ungefär 1,5 miljoner svenskar registrerade.

Vid ett dödsfall där man konstaterat döden med direkta kriterier kontaktas transplantationskoordinator på närmaste transplantationsenhet och denne har rätt (och skyldighet) att söka efter den avlidnes inställning i registret. Sökning i donationsregistret får endast ske på avlidna personer.

 

SAMTALET MED NÄRSTÅENDE
 

För närvarande pågår en debatt om hur tidigt ett sådant samtal kan ske.

I myndigheternas information till allmänheten poängteras att frågan om organdonation tas upp först när dödsfallet konstaterats (se donationsrådets hemsida ”Det är först då man avlidit som frågan om donation aktualiseras”). Ett argument mot detta förfarande är att de närstående kanske redan har tänkt över möjligheten eller att de undrar varför intensivvård med dropp och blodtryckshöjande mediciner fortsätter trots att de fått besked att man ingenting kan göra för patienten.

Ett alltför tidigt samtal kan enligt viss erfarenhet allvarligt skada relationen mellan de närstående och vårdpersonalen och således vara direkt kontraproduktivt avseende möjligheten till donation. En god sed är därför att ta upp frågan om donation först när de närstående förstått att deras anhörige inte har någon möjlighet till ett fortsatt liv och att allt hopp är ute. I vissa fall kan frågan tas upp före den formella diagnostiken, men om de närstående inte förstått begreppet total hjärninfarkt kan även en förfrågan efter diagnostik upplevas som ”för tidig”.

Informera de anhöriga i ett avskilt rum, sitt ner och låt någon annan ta hand om joursökaren.

Det kan vara lämpligt att både läkare och sjuksköterska medverkar i ett närståendesamtal.

Om de närstående önskar närvara vid diagnostiken kan detta underlätta förståelsen för ”hjärndödsbegreppet”.

Betona vikten av att följa den avlidnes viljeyttring om en sådan finns och därför skall alltid transplantationskoordinator kontaktas för att eftersöka en eventuell viljeyttring i donationsregistret.

Om den avlidnes inställning är okänd har närstående vetorätt.

Fråga om den avlidne skulle velat hjälpa en medmänniska att se eller leva vidare, snarare än om att skänka ett organ. Syftet med donation är ju att hjälpa en medmänniska till fortsatt liv.

Betona att beslutet för de närstående skall kännas rätt inte bara nu utan även längre fram.

Ge de närstående tid att tänka igenom och samtala kring sitt beslut.

I undersökningar ställer de flesta sig positiva till organdonation. Vid ett oväntat och hastigt dödsfall med åtföljande chocktillstånd hos de närstående är det inte lika uppenbart att fatta ett positivt beslut avseende en avliden anhörig. Ett professionellt och empatiskt bemötande är därför av yttersta vikt.

 

SAMTALET MED TRANSPLANTATIONSKOORDINATOR
 

Ett samtal tidigt i processen kan spara flera timmar vilket underlättar tillvaron för de närstående och även påverkar organens funktion vid en donation.

 

VÅRD AV DONATORN
 

Vid inklämningen uppstår en autonom storm med en massiv frisättning av katekolaminer vilket orsakar blodtrycksstegring, arytmier, inflammation och lungödem.

Vid efterföljande total hjärninfarkt upphör temperaturreglering, ADH-produktion och kärltonus vilket medför hypotermi, polyuri och en dilaterad kärlbädd med åtföljande hypotension och relativ vätskebrist.

Vård av donator innebär i princip en fortsatt intensivvård med hänsyn taget till ovanstående fysiologiska förändringar. Tät kontakt med transplantationskoordinator är av värde för att optimera funktionen av de organ som kan vara aktuella för donation.
 

  • Täta kontroller av Na, K, Glukos, blodgaser och temperatur
     
  • Rule of 100`s avseende Hb (>100 g/l), systoliskt blodtryck (omkring 100 mm Hg), urinproduktion (omkring 100 ml/h) och PaO2 (omkring 100 mm Hg/ 13,3 kPa)
     
  • Hormonterapi med metylprednisolon (t ex 500 mg), Minirin och T3 (på ordination av transplantationskoordinator)
     
  • Monitorering med invasivt artär- (vä a. radialis) och ventryck (hö v. jugularis interna) samt KAD och EKG
     
  • Vätskeersättning med en blandning av kristalloider (t ex 65% Ringeracetat) och kolloider (35% albumin/plasma/blod)
     
  • Inotropt stöd med Dopamin/Noradrenalin/Dobutamin i lägsta möjliga doser
     
  • Vid polyuri ges små doser Minirin (0,5-1ug) för att undvika oliguri
     
  • Efter odling av blod, urin och svalg ges bredspektrumantibiotika


KONTRAINDIKATIONER TILL ORGANDONATION
 

  • Pågående obehandlad infektion med okänt agens
  • HIV
  • Aktuellt intravenöst missbruk
  • Tumörsjukdom
  • Hepatit B och C utgör endast en relativ kontraindikation, en hepatitpositiv patient på väntelistan kan vara mottagare av organ från en hepatitpositiv donator

Rådgör med transplantationskoordinator vid tveksamhet.

 

UPPFÖLJNING
 

Behandlande läkare får alltid besked från transplantationskoordinator avseende resultatet av en organdonation. Närstående bör informeras via ett återbesök eller om överenskommet på telefon. Viss erfarenhet talar för att dessa samtal är av värde för det fortsatta sorgearbetet och detta förfarande bör vara en rutin.

 

RÄTTSMEDICIN
 

Om rättsmedicinsk undersökning är aktuell skall dödsfallet snarast anmälas till närmaste polismyndighet. Enligt obduktionslagen får en organdonation inte äventyra en korrekt rättsmedicinsk undersökning. I dylika fall är det lämpligt att transplantationskoordinator eller behandlande läkare kontaktar rättsläkare för att efterhöra om donation kan genomföras. Ett alternativ kan utgöras av begränsad uttagsoperation eventuellt i närvaro av rättsläkare.


 

Referenser
 

Donationsrådets hemsida (www.donationsradet.se)
Transplantationsenheten i Malmö (www.tpmas.com)
 

Copyright © Internetmedicin 2017
ID: 2180

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Organdonation

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Specialistläkare/Överläkare till Bipolärmottagningen
Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatri Affektiva, Bipolärmottagning


ST-läkare i Akutsjukvård
Alingsås Lasarett, Kliniken för akutmottagning och administration


Bröstkirurg till Kirurgkliniken
Kliniken för kirurgi och urologi på Mälarsjukhuset, Eskilstuna


Kompetensutveckla dig. Tjänstgör på hel- eller deltid i Sverige eller Mali.
Försvarsmakten


Specialist allmänmedicin
Järvsö Din hälsocentral


Specialistläkare/ Kataraktkirurg till Ögonsjukvården Sörmland
Ögonsjukvården Sörmland, Mälarsjukhuset Eskilstuna


Pediatriker med erfarenhet från Primärvården
KRY


Leg. läkare med erfarenhet från primärvården
KRY

annons
annons