annons
annons
Knäledsartros, gonartros
Författare Överläkare , Capio Artro Clinic/Sophiahemmet
Överläkare , Ortopedi/Södertälje sjukhus
Granskare Professor Urban Lindgren, Ortopedi/Karolinska Institutet
Uppdaterad 2015-10-17
Specialitet Ortopedi, Reumatologi, Geriatrik
Skriv ut
Patientbroschyr
Klicka här för att visa



BAKGRUND
 

Knäledsartros (gonartros) är vanlig i den äldre patientgruppen och ökar med tilltagande ålder. Kvinnor drabbas nära dubbelt så ofta som män. Samhällets kostnader för artros som sjukdomsgrupp är stora och siffror runt 10 miljarder årligen har nämnts. Artros kan orsaka stort lidande hos den enskilde patienten med smärta, nedsatt ADL-funktion och försämrad livskvalitet. Symtomgivande artros uppkommer p g a att belastningen på ledbrosket i knäet överstiger den reparativa kapaciteten, tillståndet benämns därför även ledsvikt.

 

Orsaker
 

De patogenetiska mekanismerna bakom artros är ofullständigt kända. Ledbroskets struktur förändras och blir mindre motståndskraftigt mot belastning.

Artros brukar delas in i primär (utan känd orsak) och sekundär (där det finns en identifierad orsak). Riskfaktorer för knäartros är t ex övervikt, trauma och sannolikt finns även en ärftlig disposition. Knäskador såsom frakturer men även ligamentskador kan orsaka knäledsartros. En av de främsta riskerna för att utveckla knäledsartros är tidigare meniskskada. Knäartros är mer vanlig hos personer som varit aktiva i kontaktidrotter som fotbollsspel än hos långdistanslöpare.

Vidare förekommer knäledsartros efter inflammatoriska ledsjukdomar (s k artrit-artros) och efter infektion (s k septisk artrit).

I normalfallet utvecklas knäledsartrosen under lång tid med en långsam progress över decennier. Mer aggressiva former förekommer också med snabbt progredierande sjukdom och invalidiserande symtom.


 

SYMTOM och KLINISKA FYND
 

Symtom
 

  • Belastningsrelaterad smärta är det vanligaste debutsymtomet vid knäledsartros.
     
  • Smärtan förläggs oftast till insidan av knät då medial gonartros är den vanligaste formen - närmare 90 %. Utstrålande smärta är inte speciellt vanlig.
     
  • Vilovärk och nattlig värk är inte lika vanligt förekommande som vid höftledsartros och saknas helt hos ett flertal patienter.
     
  • Efter hand tillkommer felställning i knäleden samt rörelseinskränkning och hälta. Vid medial knäledsartros ställer sig knät i varus (hjulbenthet) och vid lateral artros i valgus (kobenthet). Vid avancerad artros kan det också bli en formförändring av knät beroende på osteofytära pålagringar.
     
  • Hos vissa patienter förekommer intermittent ledhinnesvullnad och även utgjutning i knäleden.

Kliniska fynd
 

  • Ofta palpationsömhet lokalt över angripen ledspringa. Man kan ibland palpera ostefyter, benpålagringar. Ledsvullnad (hydrops) kan förekomma.
     
  • Inskränkt rörelseomfång, fr a sträckdefekt är vanlig.
     
  • Krepitationer (knaster från leden) från ledspringor eller under knäskålen (patella) kan kännas ibland ev också höras.
     
  • Förekomst av gånghjälpmedel noteras. Varus-/valgusfelställning noteras enklast i stående.
     
  • Vid patellofemoral artros (mellan knäskålen och lårbenet) kan ibland smärta och knaster framkallas vid kompression av knäskålen.


DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

  • Inflammatoriska ledsjukdomar: Ofta känd diagnos med symtom från flera leder men kan ibland debutera som en monoartrit. Inflammationstecken i form av svullnad, rodnad och värmeökning.
     
  • Främre knäsmärta: Ses fr a hos yngre kvinnor som uppger värk i sittande
    t ex i bil eller på bio, vid huksittande och gång i trappor. I status lokal ömhet runt patella samt smärta från femuropatellarleden vid kompression under samtidig kontraktion av quadriceps.
     
  • Fortledd smärta från rygg, höftled eller fotled/fot
     
  • Osteonekros som kan utvecklas spontant, efter trauma eller hos cortisonbehandlade patienter. Vanligast i mediala femurkondylen och kan ge en mycket besvärlig värk. Kan i initialskedet missas på slätröntgen men framträder tydligt vid MRI.
     
  • Degenerativ meniskskada kan ge diffus molande värk och är oftast ett led i artrosutvecklingen.
     
  • Stressfraktur: Ovanligt.
     
  • Tumör: Ovanligt.


UTREDNING
 

  1. Skelettröntgen. Förstahandsval. Belastade bilder skall utföras för att underlätta artrosdiagnostiken. De klassiska radiologiska tecknen på artros är sänkt ledspringa, osteofytära pålagringar, ökad sklerosering av det subchondrala benet, samt cystbildning. Artrosgrad på röntgen korrelerar dock dåligt med patientens symtombild, d v s en patient med grav radiologisk artros kan ha lindriga besvär.
     
  2. Isotopscintigrafi, datortomografi eller magnetresonanstomografi (MRI). Används på specifika indikationer som tumörutredning, misstanke om osteonekros, mjukdelsskada i knät.
     
  3. Artroskopisk utredning kan behövas om det föreligger osäkerhet avseende artrosutbredningen inför t ex osteotomi. Samtidigt kan man också åtgärda ev meniskskador eller t ex ta prov från ledhinna vid artritfrågeställning. Artroskopi ska utföras restriktivt i denna patientgrupp, se avsnitt knäartroskopi.
     
  4. Laboratioreprover vid misstanke om inflammatorisk knäsjukdom.

Knäartros

Fig 1. Medial artros vänster knä.


 

annons

BEHANDLING
 

Konservativ
 

  • I tidigt skede av artrossjukdomen information och råd om anpassad aktivitet och träning. Goda resultat finns av muskelstärkande träning, s k artrosskola. Starkare muskulatur runt knäleden och funktionsträning brukar medföra mindre smärta och bättre funktion.
     
  • Enklare analgetika som paracetamol och NSAID (t ex Ibuprofen eller Naproxen) kan ordineras. Potentiellt beroendeframkallande smärtstillande läkemedel bör undvikas då sjukdomen har ett kroniskt förlopp.
     
  • Det finns inga säkra belägg för att glukosamin skulle vara effektivt vid artros, vare sig när det gäller symtomlindring eller möjligheten att förhindra progress av artrosen.
     
  • Sjukgymnastik bidrar till att bibehålla rörlighet och muskelstyrka och därmed funktion. Vidare kan patienten få hjälp med att prova ut och lära sig använda gånghjälpmedel.
     
  • Överviktiga patienter kan få symtomlindring av viktminskning men oftast är detta inte en praktisk behandlingsstrategi.
     
  • Om det föreligger tydliga tecken på inflammatorisk reaktion i knät (svullnad, värmeökning, hydrops) kan man försöksvis ge intraartikulär kortisoninjektion vilket kan ge tillfällig symtomlindring. Det finns dock inga säkra belägg för att intraartikulärt givet kortison skulle ha effekt på artrossmärta på längre sikt, däremot kan möjligtvis kortisonet påverka broskets reparationsförmåga negativt. Kortison bör användas restriktivt.
     
  • Intraartikulär injektion av hyaluronsyra (tuppkamsextrakt) har prövats men effektiviteten kan inte anses klarlagd.
     
  • Vid utebliven effekt av konservativ behandling hos patient med symtomgivande röntgenverifierad artros remitteras patienten till ortoped för bedömning och eventuell operativ åtgärd.

Visa behandlingsöversikt: Smärta, långvarig - hos äldre

 

Kirurgisk
 

  1. Valgiserande tibiaostetomi är ett alternativ hos yngre aktiva patienter med isolerad, lindrig medial gonartros. Osteotomin medför att belastningsaxeln flyttas till den friska lateralsidan med symtomlindring som följd. 4 av 5 patienter har gott resultat upp till 10 år postoperativt. I enstaka fall kan isolerad lateral artros förekomma och vid valgusställning i knäleden kan variserande osteotomi, vanligen på femur övervägas. Vid isolerad patellofemoral artros finns metoder såsom artroskopisk lateral release samt ostetomier på tuberositas tibia beskrivna men resultaten är inte övertygande.
     
  2. Knäproteskirurgi är liksom höftproteskirurgi en välutvecklad och effektiv behandlingsmetod vid artros. Nära 13000 operationer görs årligen i Sverige (Svenska knäprotesregistret). Vid isolerad medial artros är halvprotes ett alternativ med ofta kortare sjukhusvistelse och rehabiliteringstid. Halvprotes bibehåller ledens normala biomekanik bättre men protesöverlevnaden är lägre. När artros föreligger i flera kompartment utförs som regel totalplastik. Vid totalprotes är 10-årsöverlevnaden för protesen uppemot 95%, d v s c a 5% av patienterna reopereras med en ny protes inom 10 år. Vårdtiden är ofta 3-5 dagar och patienten kan vanligen återvända direkt till hemmet. Rehabiliteringstiden är relativt lång och det tar upp emot ett halvår innan patienten uppnår potentiell funktion.

    Liksom vid höftprotes skall tyngre aktiviteter som löpning och därtill relaterad idrottsaktivitet och arbete undvikas, i övrigt finns väsentligen inga restriktioner efter total knäproteskirurgi. Till komplikationerna hör infektion, tromboembolisk händelse samt lossning. Färre än 5 % av patienterna genomgår revision av sin knäprotes inom en 10- årsperiod, orsakerna är främst lossning, slitage, infektion och knäskålsproblem.

Knä_VTT.jpg

Fig 2. Valgiserande tibiaosteotomi höger knä.

 

Knä_TKR.jpg

Fig 3. Helprotes vänster knä.


 

Visa behandlingsöversikt: Höftledsartros, coxartros

Visa behandlingsöversikt: Artroskopi - knä

 


ICD-10

Annan primär gonartros M17.1

 
Sjukskrivning

Länkar till försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen:
M17 Knäartros

Referenser
 

Indikationer för behandling inom ortopedi. Nationellt Kompetenscentrum för Ortopedi (NKO)/2005

Copyright © Internetmedicin 2016
ID: 216

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Knäledsartros, gonartros

 
 
 
   



annons
Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Erfaren läkare/sakkunnig i arbetsmedicinska frågor
Arbetsmiljöverket, Stockholm


Läkare
till palliativt team i Södra Hälsingland


Överläkare till BUP- kliniken
Södra Älvsborgs Sjukhus , Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken


Specialist i allmänmedicin samt Specialist i geriatrik
Vårdcentralen Bagaregatan, Nyköping


ST-läkare infektion
NU-sjukvården, Område I, Infektionsklinik


Skolläkare
Enköpings Kommun


Specialistläkare till Obstetrisk Gynekologisk öppenvård
Kvinnokliniken Mälarsjukhuset/Kullbergska sjukhuset


Smittskyddsläkare och verksamhetschef för Smittskydd och Vårdhygien
Smittskydd och Vårdhygien, Landstinget Sörmland


Specialister i allmänmedicin med handledarintresse
Vårdcentralen Tunafors, Eskilstuna


ST-läkare till BUP-kliniken
Södra Älvsborgs Sjukhus , Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken


Överläkare/ Specialist i infektionssjukdomar
NU-sjukvården, Område I, Infektionsklinik


Specialistläkare till Ögonklinik
Ögonkliniken Sörmland, Mälarsjukhuset Eskilstuna


Specialistläkare i Reumatologi
Reumatologkliniken Sörmland


Överläkare/ Specialistläkare inom Hud
region Kronoberg


Vissa läkare sitter inte i möten
hela landet


Tandläkare, 2 st
Folktandvården Wisby, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen


Tandläkare
till Hylte - en klinik med tillväxt


Specialistläkare
Diagnostiskt Centrum Sörmland


Vi söker tandsköterska eller tandhygienist
Hagmans Tandvård i Varberg


Specialistläkare och ST-studierektor i internmedicin
Universitetssjukhuset, Linköping


Framtidens infektionsavdelning
Karolinska Huddinge, Infektionskliniken


Sjuksköterskor
Infektions- och Lunkliniken Sörmland, Mälarsjukhuset Eskilstuna


ST-läkare sökes till Klinisk mikrobiologi
Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU), Klinisk mikrobiologi


Psykiatri Affektiva utökar med ytterligare specialistläkare/ överläkare!
Sahlgrenska Universitetssjukhuset

annons