Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

annons
Nedre urinvägssymtom, LUTS
Författare Överläkare , Urologkliniken/Capio St Göran
Professor , Urologkliniken/Karolinska Universitetssjukhuset
Granskare Professor Joar Svanvik, Kirurgiska kliniken/Universitetssjukhuset i Linköping
Uppdaterad 2016-06-01
Specialitet Urologi, Gynekologi/Obstetrik
Skriv ut
annons



BAKGRUND
 

Centrala nervsystemet har ett primitivt sätt att hantera afferent information från urinvägarna och dess omedelbara omgivningar. Detta medför att sjukdomar som påverkar urinvägarna ger upphov till liknande symtomatologi, s k LUTS (Lower urinary tract symptoms).
Läkare som handlägger LUTS måste därför överväga ett flertal olika diagnoser innan behandling initieras.

LUTS är mycket vanligt förekommande:
 

  • Prevalensen för LUTS hos män ökar med åldern: 10 % i åldern 30-40 år, 50 % i åldern 50-60 år, 70 % i åldern 60-70 år och 90 % för män över 80 år.
     
  • Ca hälften av alla män får besvär till följd av BPH och ca var fjärde man får behandling någon gång i livet p g a BPH (benign prostatahyperplasi).
     
  • Urinvägsinfektioner utgör omkring 5 % av besöken hos läkare i öppenvård.
     
  • Ca 10 % av den vuxna befolkningen har inkontinensproblem, 75 % av dessa är kvinnor.
     
  • I Sverige diagnostiseras varje år ca 9000 fall av prostatacancer.


SYMTOM och KLINISKA FYND
 

Symtomen (LUTS) delas upp i lagrings- och tömningssymtom:

Lagringssymtom
(svårt för urinblåsan
att lagra urinen)

Irritativa besvär
Tömningssymtom
(svårt för urinblåsan
att tömma urinen)

Obstruktiva besvär
Ökad miktionsfrekvens
Ökat antal miktioner nattetid (nykturi)
Trängningar
Startsvårigheter
Svag stråle
Trängningar
Känsla av dålig tömning
Efterdropp
Totalretention


Vissa sjukdomar, t ex blåscancer och urinvägsinfektion, ger framför allt upphov till lagringssymtom. Man finner emellertid relativt ofta även tömningssymtom hos dessa patienter. Ett flertal studier visar också att det differentialdiagnostiskt inte lönar sig att dela in patienter med utgångspunkt från lagrings- respektive tömningssymtom.

Lagringssymtomen upplevs vanligen som mest besvärande av patienten. Mer sällan klagar patienten över tömningssymtomen. De tycker oftast inte att det spelar någon större roll att strålen är svagare eller att det tar lite längre tid att kasta vatten. Undantaget är vid totalretention, då patienten söker akut.

Den typiske patienten besväras av att inte kunna åka till stan och handla utan att gå på toaletten flera gånger. Han kan inte gå på bio eller teater och han måste gå upp och kissa flera gånger varje natt.

Symtomen varierar ofta i intensitet med månads- till årslånga fluktuationer även utan behandling.


 

DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

Följande orsaker till LUTS är vanligast och bör misstänkas i första hand:
 

Män
 

  • Benign prostatahyperplasi (BPH)
  • Prostatacancer (Rektalpalpation ua? Normalt PSA?)
  • Urinvägsinfektion (Normal urinsticka?)
  • Blåscancer (Makroskopisk hematuri?)
  • Neurogen blåsrubbning (Cerebrala orsaker som stroke och Parkinson. MS, diabetes eller andra sjukdomar med neurogen påverkan.)
    Neurogena sjukdomar ger ofta upphov till trängningsbesvär, men tömningsbesvär kan också förekomma om blåsmuskulaturen ej fungerar normalt.
  • Medicinering (diuretika)
  • Distal uretärsten
  • Sten i urinblåsan (orsakas ofta av residualurin pga infravesiklat hinder, dvs tömningsbesvär)
  • Kronisk prostatit/kronisk bäckenbottensmärta
  • Interstitiell cystit (kronisk inflammatorisk sjukdom med smärtsamma urinträngningar utan känd genes. Ovanlig hos män)
Visa översikt BPH

Visa översikt Prostatacancer

Visa översikt UVI hos män

Visa översikt Prostatit


Kvinnor
 

  • UVI (Normal urinsticka?)
  • Blåscancer (Makroskopisk hematuri?)
  • Trängningsinkontinens med okänd etiologi eller beroende på neurogen blåsrubbning (Cerebrala orsaker som stroke och Parkinson. MS eller andra sjukdomar med neurogen påverkan. Diabetes).
    Neurogena sjukdomar ger ofta upphov till trängningsbesvär, men tömningsbesvär kan också förekomma om blåsmuskulaturen ej fungerar normalt.
  • Blandinkontinens. En mycket stor andel av de kvinnor som lider av inkontinens har samtidiga inslag av trängnings- och stressinkontinens.
  • Medicinering (diuretika)
  • Distal uretärsten
  • Uretrit/Kronisk bäckenbottensmärta.
  • Interstitiell cystit
    Kronisk inflammatorisk sjukdom utan känd genes. Relativt vanlig hos kvinnor med smärtsamma urinträngningar.
Visa översikt UVI hos kvinnor


UTREDNING
 

Män
 

  1. Anamnes
  2. Rektalpalpation (bedömning av storlek och cancersuspekta områden)
  3. Urinsticka (patienter med makroskopisk hematuri skall remitteras till urolog för cystoskopi och CT av övre urinvägarna)
  4. PSA - om förhöjt värde bör man ta ställning till om vävnadsprov av prostata ska genomföras. Kontakt med urolog rekommenderas
  5. Kreatinin (patienter med högt s-kreatinin skall remitteras till urolog om orsaken misstänks bero på postrenalt avflödeshinder)
  6. Tidsmiktion (> 12 sek för första decilitern innebär stor risk för avflödeshinder)
  7. IPSS (International Prostate Symptom Score) viktigt för att utvärdera insatt behandling
  8. Miktionsschema (bedöm antal miktioner, inkl klockslag, per dygn och urinmängder)
  9. Mätning av residualurin (bladderscan)
  10. Vid misstanke om distal uretärsten ska CT utan kontrast utföras
  11. Remiss för cystoskopi om bakomliggande orsak till patientens LUTS ej kan fastställas

Kvinnor
 

  1. Anamnes
  2. Urinsticka (patienter med makroskopisk hematuri skall alltid remitteras till urolog för cystoskopi och CT övre urinvägar)
  3. Kreatinin (patienter med stegrat s-kreatinin (> 90 mmol/L) skall remitteras till urolog om orsaken misstänks bero på postrenalt avflödeshinder)
  4. Miktionsschema (antal miktioner, urinmängd samt ev. läckage viktigt att bedöma)
  5. Gynekologisk undersökning
  6. Remiss för cystoskopi om ej bakomliggande orsak till patientens LUTS kan fastställas
  7. Vid misstanke om distal uretärsten ska CT med och utan kontrast utföras


BEHANDLING/UPPFÖLJNING
 

Beroende på orsak
 

  • BPH (v g se denna översikt - länk ovan)
     
  • Prostatacancer (v g se denna översikt - länk ovan)
     
  • Misstanke om neurogen blåsrubbning föranleder remiss till urolog.
     
  • Trängningsbesvär
    - Antikolinergika, ex tolterodin eller solifenacin, oxybutynin, darifenacin eller fesoterodin (de två senare kan eventuellt förbehållas äldre då substanserna inte passerar blod-hjärnbarriären vilket ger mindre cerebrala bieffekter) kan provas vid irritativa besvär (lagringssymptom). Risken för urinretention orsakat av antikolinerg behandling är överdriven men inte helt försumbar (studier har visat en ökning på ca 25 ml i residualurin vid behandling med antikolinergika).
    - Alfablockerare, terazocin, alfuzocin eller doxazocin kan minska besvär både relaterat till trängningar och/eller tömningsbesvär. Alfablockerare har dock ofta dålig effekt om det föreligger en prostatacancer.
    - Selektiv beta-3-adrenoceptoragonist, mirabegron (Betmiga) relaxerar detrusorn och har samma kliniska effekt som antikolinerg behandling men utan påtagliga biverkningar. Medicinen subventioneras endast till patienter som provat men inte tolererar antikolinergika
     
  • Distal uretärsten
    Akut behandling: antiflogistika alternativt morfinpreparat (Ketogan, Spasmofen)
    Alla patienter med uretärsten ska erhålla alfablockerare (terazocin, alfuzocin eller doxazocin) vilket underlättar stenpassage. Om stenen < 6 mm kan den avgå spontant, men stenar över 4 mm bör remitteras till urolog för eventuell åtgärd. Ny urinöversikt (alt CT om stenen ej är röntgentät) efter ca 3 veckor för stenkontroll. Vid feber och flanksmärtor skall patienten handläggas akut för intravenös antibiotikabehandling samt avlastning av njuren med nefrostomi alternativt uretärkateter.
  • Sten i urinblåsan kräver transuretral operation (endoluminal stenextraktion), således remiss till urolog för operation.
  • Eftersom symtomen vanligtvis fluktuerar över tid vid LUTS är noggrann uppföljning av vikt.


Blanketter
 

I-PSS

Tidsmiktion

Miktionslista

Urininkontinensutredning - män

Urininkontinensutredning - kvinnor



ICD-10

Andra och icke specificerade symtom och sjukdomstecken från urinorganen R39.8

 
Copyright © Internetmedicin 2017
ID: 214

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Nedre urinvägssymtom, LUTS

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








60 ST- läkare
Västerbotten


Överläkare/specialistläkare inom Barn- och ungdomspykiatri
Skaraborgs Sjukhus, M6, BUP Läkare


Just nu har vi flera lediga tjänster på hel- eller deltid. Även i Mali.
Försvarsmakten


Överläkare/Specialistläkare
till Hudmottagningen i Helsingborg


Enhetschef
till Operationsavdelningen i Helsingborg


Arbeta som läkare hos Min Doktor
Min Doktor


Distriktssköterska på vårdcentral
Primärvårdens vårdcentraler i Uppsala län


Chefsläkare
Södra Älvsborgs Sjukhus, sjukhusledning


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Arbrå, Baldersnäs och Kilafors


Leg. läkare med erfarenhet från primärvården
KRY


Överläkare/ specialistläkare
till VO AnOpIVA i Helsingborg och Ängelholm


Distriktsläkare
Heby Vårdcentral


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Hudiksvall och Nordanstig


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Söderhamn och Linden


Just nu söker vi dig som är specialist i allmänmedicin!
Bohuspraktiken, Bohus Centrum

annons
annons