Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

annons
Rabies
Författare Professor , Infektion/Göteborgs Universitet
Granskare Docent Jonas Hedlund, Infektionskliniken/Karolinska Universitetssjukhuset Solna
Uppdaterad 2017-07-30
Specialitet Infektion
Skriv ut
annons



BAKGRUND
 

Rabies orsakas av ett RNA-virus som tillhör gruppen rhabdovirus. Reservoaren är vilda däggdjur. Infekterade hundar är vanligaste smittkällan, men alla rabiessjuka däggdjur inklusive fladdermöss kan smitta.

Smitta sker genom att infekterad saliv överförs till människa genom bett eller att djuret slickar över en hudskada. Rabiesvirus kan inte själv penetrera huden. Bett i ansiktet ger större smittrisk än bett perifert.

Smittan sprids via perifera nerver till hjärnan. Smitta kan även ske via ögonslemhinnor. När människan drabbas och utvecklar symtom är sjukdomen så gott som alltid dödlig. Under de sista 30 åren har smittspridning från hund i Indien respektive Thailand rapporterats i två svenska fall av sjukdomen. Smitta har i andra länder överförts via organtransplantation.

Rabies finns i Östeuropa, men är ovanlig i övriga Europa. Sverige är fritt från rabies. Andra rabiesfria länder är Norge, Island, Storbritannien, Australien, Nya Zeeland och Japan. I Afrika, Asien och Nord- och Sydamerika är sjukdomen tämligen allmän. I Grekland där rabies varit ovanligt under många år upptäcktes en smittad räv i oktober 2012. Ryssland är ett av de få länder i Europa som har inhemska humanfall av rabies och det finns fall där mårdhund har varit smittkälla. I Finland är mårdhunden vanligt förekommande och det satsas nu stora resurser på att förhindra mårdhundens etablering i Sverige. Ett vanligt sjukdomstecken hos vilda djur som drabbas av rabies är att de förlorar sin rädsla för människor och tvärtom söker sig till bebodda trakter och kan då utgöra en risk.

Anmäl fall till smittskyddsläkare och till Folkhälsomyndigheten. Smittspårning skall utföras. Rabies hos djur omfattas av epizootilagen (1999:657) och ska anmälas redan vid misstanke om sjukdom.


 

KLINIK OCH SYMTOM
 

  • Känselrubbning och smärta kring bettstället kan vara ett tidigt symtom på smitta.
     
  • Initialt allmänna symtom som feber och huvudvärk i ca 4 dagar.
     
  • Symtomatisk encefalit
     
  • Ångest, oro, förvirring, hallucinationer, aggressivitet (rabies betyder galen på latin).
     
  • Kramper vid sväljning (vattuskräck)
     
  • Förlamningar dominerar ibland
     
  • Hos patienter med encefalit är sjukdomen nästan alltid dödlig inom 14 dygn.


DIAGNOS
 

  • Patientens sjukhistoria med information om utlandsresa och djurkontakter
     
  • Odling, PCR-test för att påvisa virus från vävnadsmaterial ex saliv, hårfollikel, hjärnbiopsi, likvor görs på Folkhälsomyndigheten, se ”packa proven rätt”.
     
  • Serologi; metoder finns på Folkhälsomyndigheten för mätning av antikroppsnivåer mot rabiesvirus, både för påvisande av sjukdom eller immunitet efter vaccination.
     
  • Likvor har oftast normalt celltal och normal albuminkoncentration.
     
  • Undersökning av djuret (om möjligt) som orsakat bettet är viktigt. Ett djur som inte utvecklat symtom inom tio dagar efter misstänkt smittillfälle anses vara rabiesfritt. Ett dött djur kan skickas till Statens Veterinärmedicinska anstalt (SVA) för undersökning.


INKUBATIONSTID
 

  • Vanligen 3–6 veckor, men kan vara så kort som 5 dygn
  • och i undantagsfall så lång som ett år eller mer.


DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

BEHANDLING
 

  • Ingen specifik behandling finns när kliniska symptom på sjukdom debuterat. Djup sedering anses ha klarat ett fall. Narkosmedlet ketamin kan eventuellt ha viss effekt.
     
  • Eftersom sjukdomen har en lång inkubationstid kan man förhindra symtom genom att omedelbart efter smittillfället vaccinera och ge immunoglobulin, se nedan.


PROFYLAX
 

  • Klappa inte djur utomlands
     
  • Vaccin (Rabipur) är inaktiverade rabiesvirus. Kan användas både som preexpositions- och som postexpositionsprofylax. Ges intramuskulärt i deltoideusregionen. Obs! skall ej ges till äggallergiker (de som inte kan äta ägg p g a allergi).


Preexposition
 

Tre doser (Rabipur) á 1 ml dag 0, 7 och 28 i.m. Första boosterdosen ges efter 1 år och därefter var 5:e år för att upprätthålla immunitet.

 

Postexposition
 

Rengör sår med tvål, rikligt med vatten i 15 minuter och därefter huddesinfektionsmedel ex 70 % sprit eller jodlösning. Om möjligt placeras en tampong med tvålvatten eller tillgängligt huddesinfektionsmedel i såret. Om möjligt bör såret inte sutureras.


Till tidigare ovaccinerade

Ge 5 injektioner (Rabipur) á 1 ml under
dagarna 0, 3, 7, 14 och 28. Barn ges samma dos som vuxna.

Vid högriskexposition ges rabies immunoglobulin (Humant immunglobulin mot rabies, Rabique, 20 E/kg, Berirab 150 E/ml ampuller på 5 och 10 ml, som kan erhållas från apoteket C. W. von Scheele, tel. 08/4548100). Ges samtidigt som den första vaccinationen. Så mycket som möjligt av immunglobulinet infiltreras lokalt runt såret och återstoden ges intramuskulärt.

Vid multipla stora sårskador kan man späda immunglobulinet 2-3 gånger med steril koksalt för att få bra infiltration runt skadorna.

Rabies immunoglobulin får aldrig ges utan att vaccination samtidigt inleds. Vaccination ges då i annan kroppsdel än där skadan sitter. Det är inte meningsfullt att ge immunglobulin om mer än 8 dagar förflutit från första vaccindos. Däremot anges ingen tidsgräns mellan rabies-exposition och start av postexpositionsprofylax.


Till tidigare grundvaccinerade

Rabiesvaccin (Rabipur) 1 ml i.m. dag 0 och 3. Ge inte immunglobulin.


Riskvärdering

Individuell bedömning måste alltid göras ex om djuret ser sjukt ut, uppträder onormalt eller är känt rabiessmittad.

I övriga fall kan följande riktlinjer ge stöd i de fall där exposition skett i rabiessmittat område:
 

  • Klappat eller matat djur, saliv på intakt hud - ingen postexpositionsprofylax;
     
  • Mindre rivsår eller skrapsår utan blödning, saliv på icke intakt hud - omedelbar vaccination och sårvård;
     
  • Enstaka eller multipla bett eller klösningar som gått igenom huden och orsakar blödning, saliv på skadad hud; saliv på slemhinna, kontakt med fladdermöss - Omedelbar vaccination och administration av immunglobulin; sårvård.


Klassiskt rabiesvirus har inte hittats bland djur inklusive fladdermöss i Sverige. Antikroppar mot en speciell variant av rabiesvirus ”fladdermusrabies”, som är mindre smittsam än den klassiska formen, har hittats hos enstaka fladdermöss i södra Sverige men virus har aldrig direktpåvisats. Övervakning pågår kontinuerligt. Risken för rabies i anslutning till exposition från fladdermus i Sverige måste därför anses vara obefintlig.


 

LÄNKAR
 

Smittskyddsblad - Rabies


ICD-10

Rabies, sylvatisk form A82.0
Rabies, urban form A82.1
Rabies, ospecificerad A82.9
Kontakt med och exponering för rabies Z20.3
Vaccination avseende rabies Z24.2

 

Referenser
 

Socialstyrelsens allmänna råd om förebyggande av rabies, SOSFS 2014


Folkhälsomyndighetens rekommendationer om förebyggande av rabies

Copyright © Internetmedicin 2017
ID: 1840

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Rabies

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Chefsläkare
Södra Älvsborgs Sjukhus, sjukhusledning


Distriktsläkare
Heby Vårdcentral


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Söderhamn och Linden


Enhetschef
till Operationsavdelningen i Helsingborg


Leg. läkare med erfarenhet från primärvården
KRY


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Hudiksvall och Nordanstig


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Arbrå, Baldersnäs och Kilafors


Just nu har vi flera lediga tjänster på hel- eller deltid. Även i Mali.
Försvarsmakten


Arbeta som läkare hos Min Doktor
Min Doktor


Just nu söker vi dig som är specialist i allmänmedicin!
Bohuspraktiken, Bohus Centrum


Överläkare/ specialistläkare
till VO AnOpIVA i Helsingborg och Ängelholm


Överläkare/specialistläkare inom Barn- och ungdomspykiatri
Skaraborgs Sjukhus, M6, BUP Läkare


Distriktssköterska på vårdcentral
Primärvårdens vårdcentraler i Uppsala län


Överläkare/Specialistläkare
till Hudmottagningen i Helsingborg

annons
annons
annons