Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

annons
Sömnstörningar
Författare Överläkare , Psykiatrimottagning Gamlestaden Team 4 Neuropsykiatri/Psykiatri SU/Affektiva
Granskare Professor emeritus Lil Träskman-Bendz, Avdelning Psykiatri, Institutionen för Kliniska vetenskaper i Lund/Lunds Universitet
Uppdaterad 2016-11-10
Specialitet Psykiatri
Skriv ut
annons



BAKGRUND, SYMPTOM och KLINISKA FYND


Sömnstörning (dyssomni) är ett mycket vanligt symtom som förekommer vid en rad psykiatriska och somatiska problem. Sammantaget har cirka 5-10 % av befolkningen sömnproblem. Indelning kan grovt ske i grupperna:
 

  • Hyposomni
  • Hypersomni
  • Störd dygnsrytm
  • Parasomni (mardrömmar och nattskräck, pavor nocturnus)

Hyposomni kan i sin tur indelas i insomningsbesvär, orolig sömn med multipla uppvaknanden samt för tidigt uppvaknande.

Hypersomni kan bl a ses vid narkolepsi, epilepsi, hypothyreos och hypoglykemi


 

ORSAKER, DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

Psykiatriska
 

  • Depression - ofta tidigt uppvaknande
  • Schizofreni, mani-hypomani, delirium tremens och narkotikamissbruk (framför allt centralstimulantia) kan leda till extrem sömnbrist, ibland sömnlöshet flera dygn
  • Stresstillstånd
  • Bristande sömnhygien (kaffe, rökning, alkohol, avsaknad av adekvata sömnrutiner och sömnbefrämjande miljö)

Somatiska
 

  • Varierande, där smärttillstånd hos personer med nedsatt förmåga att kommunicera särskilt bör beaktas


UTREDNING, PROVTAGNING


Får riktas mot faktorer av relevans enligt ovan.


 

BEHANDLING
 

Så långt som möjligt ska bakomliggande faktorer värderas och angripas. Tillfällig sömnbehandling blir ofta aktuell även när sömnstörningen ingår som del i ett större problemkomplex, t ex vid depressionstillstånd med tidigt uppvaknande.

Sömnmedel kan grovt indelas i:
 

  • Insomningsmedel
  • Sömnmedicin med mer utdragen effekt

Alla sömnläkemedel kan leda till ett psykiskt beroende, vilket motiverar restriktivitet i förskrivningen.

Vissa medel är också beroendeframkallande ur fysisk synvinkel, framför allt bensodiazepiner (t ex flunitrazepam och nitrazepam), men observera även beroenderisken vid behandling med zopiklon (Imovane) och zolpidem (Stilnoct).

Icke beroendeframkallande läkemedel ska alltid användas vid missbruksproblematik och vanligast är:
 

  • T. propiomazin (Propavan, 25-50 mg)
  • Droppar alimemazin (Theralen, 20-80 mg). Detta preparat används oerhört mycket inom missbruksvården och ofta utan problem. Observera dock att det rör sig om ett neuroleptikum med viss risk för utveckling av tardiva dyskinesier vid långtidsbehandling.
  • T. hydroxizin (Atarax, 25-50 mg)
  • T. prometazin (Lergigan, 25-50 mg)
  • T. levomepromazin (Nozinan) 25-50 mg är ofta en erforderlig dos åtminstone för något psykiatriskt bevandrade patienter, medan medicinovana och äldre bör ha betydligt lägre doser, ofta ner mot 5 mg, om man överhuvudtaget ska använda detta preparat - det får betraktas som en åtgärd som prövas i en besvärlig situation när annat visat sig otillräckligt. Man får beakta att preparatet är ett neuroleptikum, med risk för tardiva dyskinesier vid långtidsbruk.)

En sorts mellanting utgör zopiklon (Imovane) och zolpidem (Stilnoct), som förvisso inte är bensodiazepiner, men där det ändå finns rapporter om klassisk beroendeutveckling i vissa fall. Dessa läkemedel måste också skrivas ut på särskild receptblankett.

Klometiazol (Heminevrin) 300-600 mg p.o kan vara ett utmärkt alternativ till äldre (men är starkt beroendeframkallande).

Melatonin är ett tilltalande alternativ, då det bygger på att förstärka ett kroppseget hormons effekt. Det finns nu en ökande erfarenhet av melatonin som synes ha särskilt god effekt vid neuropsykiatrisk problematik (inte minst ADHD). Fördelen är den ringa biverkningsrisken samt att det inte föreligger någon fysisk beroenderisk. Negativt är väl snarast att det är relativt vanligt att medlet saknar effekt. Sammantaget bör man med tanke på andra alternativs nackdelar ha melatonin som tidigt övervägt behandlingsalternativ. Melatonin ingår sedan 2016 i högkostnadsskyddet (till skillnad från Circadin) och finns i styrkorna 0,5, 1, 2, 3, 4 resp 5 mg. En lämplig strategi kan vara att initialt förskriva 1 mg-tabletter som patienten kan titrera upp till effektiv dosnivå (1-5 mg) med några dagars till någon veckas utvärdering av varje steg.

Även stämningsstabiliserande läkemedel med viss sedativ effekt kan verka gynnsamt vid sömnstörning som inte bara är av insomnia-karaktär. Detta gäller förstås vid olika former av affektiv instabilitet, men kan även prövas i andra situationer där andra alternativ haft bristfällig effekt eller är olämpliga. Speciellt finns viss positiv erfarenhet av quetiapin (Seroquel) vid sömnstörning i samband med beroendetillstånd. Doserna bör vara relativt låga, företrädesvis 25-50 (-100) mg på kvällen.


 

UPPFÖLJNING


Uppföljningen beror helt på bakomliggande faktorer.
Det är viktigt att undvika slentrianmässig förskrivning och att inta en aktiv hållning med avseende på utsättningsförsök.


 

ICD-10

Sömnstörning, ospecificerad G47.9
Andra specificerade sömnstörningar G47.8
Andra specificerade icke organiska sömnstörningar F51.8
Icke organisk sömnstörning, ospecificerad F51.9

 

Sjukskrivning

Länkar till försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen:

G47 Sömnstörningar


Behandlingsrekommendation
 

Rekommenderad läkemedelsbehandling enligt Läkemedelsverket


Referenser
 

Ottosson: Psykiatri

Kaplan och Sadock: Synopsis of psychiatry

www.fass.se

Copyright © Internetmedicin 2017
ID: 174

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Sömnstörningar

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Överläkare/specialistläkare inom Barn- och ungdomspykiatri
Skaraborgs Sjukhus, M6, BUP Läkare


60 ST- läkare
Västerbotten


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Arbrå, Baldersnäs och Kilafors


Distriktssköterska på vårdcentral
Primärvårdens vårdcentraler i Uppsala län


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Söderhamn och Linden


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Hudiksvall och Nordanstig


Arbeta som läkare hos Min Doktor
Min Doktor


Överläkare/ specialistläkare
till VO AnOpIVA i Helsingborg och Ängelholm


Enhetschef
till Operationsavdelningen i Helsingborg


Överläkare/Specialistläkare
till Hudmottagningen i Helsingborg


Distriktsläkare
Heby Vårdcentral


Just nu söker vi dig som är specialist i allmänmedicin!
Bohuspraktiken, Bohus Centrum


Chefsläkare
Södra Älvsborgs Sjukhus, sjukhusledning


Leg. läkare med erfarenhet från primärvården
KRY


Just nu har vi flera lediga tjänster på hel- eller deltid. Även i Mali.
Försvarsmakten

annons
annons