Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

annons
Smärta, analys
Författare Med dr , Multidisciplinärt Smärtcentrum/SU/Östra Sjukhuset
Granskare Docent Bengt R. Widgren, Predicare AB/Göteborg
Uppdaterad 2017-10-15
Specialitet Smärta
Skriv ut
annons




 

BAKGRUND


Smärta definieras av International Association for the Study of Pain (IASP) som "en sensorisk och emotionell upplevelse vilken kan korreleras till verklig eller potentiell vävnadsskada eller uttryckas i termer av skada".

För att kunna behandla smärta på ett adekvat sätt krävs att man gör en smärtanalys, då olika typer av smärta i vissa fall kräver helt olika terapi. Det är givetvis av största vikt att ta reda på bakomliggande sjukdom och dess prognos, eftersom detta också påverkar behandlingen.

Det är viktigt att notera att vissa sjukdomar kan ge flera olika typer av smärta, t ex tumör med överväxt på nerver som ger både nociceptiv och neurogen smärta.

För mer information om smärta och smärtbehandling, se:
 

Smärta - akut

Neuropatisk smärta

Smärta vid cancer - diagnostik och behandling

Palliativ vård - smärtbehandling

Smärta, långvarig - hos äldre



 

INDELNING


  • Akut smärta
    - Nociceptiv
    - Visceral
    - Neurogen

     
  • Kronisk smärta
    - Nociceptiv
    - Visceral
    - Neurogen
    - Idiopatisk
    - Kroniskt smärtsyndrom
     
  • Malign smärta


Akut, kronisk och malign smärta

Skillnaden mellan akut och kronisk smärta är oftast uppenbar men ibland kan en patient med kroniskt smärtsyndrom presentera sig som en akut smärta där det egentligen handlar om en tillfällig förvärring av den kroniska smärtan. Anamnesen blir i dessa fall viktig, eftersom den kroniska smärtan skall behandlas på ett helt annat sätt.

Förhållningssättet skiljer sig, så att vid akut smärta kan man använda sig av en traditionell läkarroll, d v s den aktiva terapeuten och den "passiva" mottagaren/patienten. Vid kronisk smärta skall man försöka vända på detta så att läkaren intar en mer "passiv" lärarroll och patienten aktiveras att ta ansvar för sin situation.

Den maligna smärtan kan vara både akut och kronisk men kan ur terapeutisk synvinkel ofta ses som akut smärta, d v s med läkaren som en aktiv terapeut och patienten som mottagare. Patienter med malign sjukdom skall dock ha stor frihet att själv anpassa sin smärtbehandling (konceptet Patient Controlled Analgesia).

 

Nociceptiv smärta


Smärta som utlöses av aktivering av nociceptorer. Dessa receptorer svarar på mekaniska, kemiska och termiska stimuli. Nociceptorerna består av fria nervändslut och det finns både specifika (som svarar enbart på en typ av retning) och polymodala (som reagerar på alla typer av stimulering). Retningströskeln hos nociceptorn är variabel och kan förändras beroende på omgivningens kemiska miljö. Denna typ av smärta skall ses som ett fysiologiskt svar på hotande eller verklig vävnadsskada.

Nociceptiv smärta svarar (åtminstone initialt) ofta bra på primära analgetika som NSAID, paracetamol eller opioider. Observera sekundära mekanismer som perifer och central sensitisering, vilka i senare skeden kan leda till bristande terapieffekt.

 

Visceral smärta


Kan ses som en variant på nociceptiv smärta med särskilda karaktäristika. Viscerala organ som lever, pancreas och lungor saknar nociceptiv innervation, medan omgivande hinnor har riklig sådan. Detta innebär att t ex en tumör inte ger upphov till smärta förrän den växer över på hinnan eller till följd av volymsökning ger distension av hinnorna.

Referred pain är ett fenomen som ofta associeras med visceral smärta. Smärta från hjärtat (angina pectoris) uppfattas ibland komma från vänster arm eller vänster sida av halsen. Detta är kanske det mest typiska exemplet på referred pain. Orsakerna till detta fenomen är ej helt klarlagda, men en teori bygger på hur smärtfibrerna är organiserade i bakhornet, där perifera smärtfibrer (från hjärtat) och fibrer från närliggande hudområden (t ex vänster arm) konvergerar till samma sekundära centrala smärtförmedlande neuron, ev via interneuron. Detta leder till att medvetandet får samma signal oavsett om det är hjärtat eller armen som utlöser smärtan och väljer i detta fall armen (konvergensteorin).

Ett annat karaktäristikum för den viscerala smärtan är associationen med autonom överaktivitet som svettning, illamående och blodtrycksstegring.


Neurogen smärta


Den neurogena smärtans patofysiologi skiljer sig från den nociceptiva. Den uppstår till följd av en skada i nervsystemet på perifer eller central nivå. Denna skada leder till inflammatoriska förändringar, varefter känsligheten ökar på platsen för skadan. Så småningom kan det uppstå spontan aktivitet i nerven, vilket leder till spontan smärta i det område som innerveras av nerven.
Den neurogena smärtan karaktäriseras av en blandning av nedsatt och förändrad känsel. Det innerverade hudområdet kan kännas bedövat, men samtidigt kan mycket lätt beröring utlösa smärta (allodyni).

För att diagnosen neurogen smärta skall ställas krävs att man finner tecken på neurologisk skada, t ex känselrubbning motsvarande smärtans utbredning. Dessutom skall smärtan initialt ha en neuroanatomisk utbredning. Det skall emellertid noteras att smärtan efter en tid kan utvidgas utanför det initiala området.

Exempel på neurogen smärta är postherpetisk neuralgi, fantomsmärta efter amputation och central smärta efter stroke. Neurogen smärta är svårbehandlad och svarar ofta dåligt på primära analgetika.

 

Idiopatisk smärta


Denna smärta karaktäriseras av att bakomliggande orsak till smärtan ej kan identifieras eller att smärtans intensitet inte står i proportion till bakomliggande orsak. Innan patienter kategoriseras i denna grupp skall självfallet en noggrann utredning vara gjord.

 

Kroniskt smärtsyndrom


Denna specialkategori av patienter med långvarig kronisk smärta är viktig att identifiera. De har hamnat i en smärtcirkel som karaktäriseras av:

  • att de "vandrar runt" mellan olika instanser i sjukvården
  • att de utsätts (oftast på egen begäran) för kirurgisk och farmakologisk överbehandling
  • social och fysisk inaktivitet
  • trötthet och ofta störd dygnsrytm
  • en utpräglad sjukroll som styr både patient och anhörigas liv
-NociceptivVisceralNeurogenKroniskt smärtsyndrom
SmärttypMolande Molande och / eller kolikartadHuggande stickande brännandeAlla varianter
SmärtutbredningVäl lokaliseradDiffusMycket väl lokaliseradOftast diffus
Korrelation smärta och orsakande strukturGodDåligMycket godSaknas ofta




 

ICD-10

Smärta eller värk, ospecificerad R52.9

 

Referenser


Hansson P (1998), Nociceptiv och neurogen smärta, 2:a upplagan, Stockholm, Pharmacia & Upjohn.

Bertler Å (1999), Läkemedelsbehandling av smärta vid cancer eller annan svår sjukdom. 3:e upplagan: Stockholm; Pharmacia & Upjohn.


 

Copyright © Internetmedicin 2017
ID: 173

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Smärta, analys

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Överläkare/ specialistläkare
till VO AnOpIVA i Helsingborg och Ängelholm


60 ST- läkare
Västerbotten


Arbeta som läkare hos Min Doktor
Min Doktor


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Arbrå, Baldersnäs och Kilafors


Leg. läkare med erfarenhet från primärvården
KRY


Just nu söker vi dig som är specialist i allmänmedicin!
Bohuspraktiken, Bohus Centrum


Överläkare/Specialistläkare
till Hudmottagningen i Helsingborg


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Hudiksvall och Nordanstig


Distriktsläkare
Heby Vårdcentral


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Söderhamn och Linden


Distriktssköterska på vårdcentral
Primärvårdens vårdcentraler i Uppsala län


Enhetschef
till Operationsavdelningen i Helsingborg


Chefsläkare
Södra Älvsborgs Sjukhus, sjukhusledning


Överläkare/specialistläkare inom Barn- och ungdomspykiatri
Skaraborgs Sjukhus, M6, BUP Läkare


Just nu har vi flera lediga tjänster på hel- eller deltid. Även i Mali.
Försvarsmakten

annons
annons