annons
annons
Panikångest
Författare Överläkare , Psykiatrimottagning Gamlestaden Team 4 Neuropsykiatri/Psykiatri SU/Affektiva
Granskare Professor emeritus Lil Träskman-Bendz, Avdelning Psykiatri, Institutionen för Kliniska vetenskaper i Lund/Lunds Universitet
Uppdaterad 2015-11-04
Specialitet Psykiatri
Skriv ut
annons



BAKGRUND
 

Omkring 10 % av befolkningen har någon gång upplevt panikattacker. Fullt utvecklat paniksyndrom ses hos 1 % av män och 2 % av kvinnor.
Debutåldern varierar - de flesta insjuknar dock någon gång mellan tonåren och 40-årsåldern.

 

Orsaker
 

  • Det föreligger en viss ärftlig komponent (visat bland annat i tvillingstudier).
  • Det finns teorier om att det sensoriskt reglerande locus coeruleus i hjärnstammen utövar en ökad noradrenerg stimulering av limbiska strukturer, bland andra hippocampus. Detta leder till ökad inpräntning av det emotionellt laddade minnet av panikattacken.
  • Tendensen att med tiden allt lättare utlösa en panikattack, kan ses som ett slags kindlingfenomen. Enligt kognitiv teori sker en feltolkning av kroppsliga signaler, vilket leder till den utvecklade panikattacken.


SYMTOM


Kännetecknande för en panikattack är enligt DSM-IV-klassifikationen minst 4 av nedanstående symtom. Dessa utvecklas snabbt, med kulmen inom 10 minuter:

  • Palpitationer, bultande hjärta eller hastig puls
  • Svettning
  • Darrning eller skakning
  • Känsla av att tappa andan
  • Kvävningskänsla
  • Smärta eller obehag i bröstet
  • Illamående eller obehag i magen
  • Svindel, ostadighetskänslor eller matthet
  • Derealisations- eller depersonalisationskänslor
  • Rädsla att mista kontrollen eller bli tokig
  • Parestesier (domningar eller stickningar)
  • Frossa eller värmevallningar

Observera att man för att ställa diagnosen paniksyndrom kräver:
 

  • Återkommande oväntade panikattacker
     
  • Att minst ett av följande har åtföljt minst en attack under minst en månad:

    - Ihållande förväntansångest (ångest för ångestattack)
    - Rädsla att mista kontrollen, bli tokig eller få hjärtinfarkt
    - Betydande beteendeförändring p g a attackerna

Man klassificerar också syndromet med avseende på om agorafobi föreligger eller inte.

 

Kliniska fynd
 

En noggrann, men inte överdriven, somatisk undersökning bör utföras vid första attack, där besked om normalt utfall av undersökning och EKG kan bidra till att feltolkningsmönster bryts. Ur medicinsk synvinkel är det samtidigt värt att notera att det föreligger en ökad risk för kardiovaskulära sjukdomar på sikt (risken för t ex hjärtinfarkt vid ångest- och depressionssjukdom är cirka 2-3 gånger förhöjd, andra riskfaktorer borträknade).

En bidragande mekanism i detta sammanhang kan vara den obalans i det autonoma nervsystemet som man iakttagit vid paniksyndrom. Detta tar sig bland annat uttryck som en reducerad hjärtfrekvensvariabilitet och en något ökad hjärtfrekvens.

Av mer oklar klinisk betydelse är den överrepresentation av mitralvalvsprolaps som observerats hos patienter med paniksyndrom.


 

DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

Somatiska:
 

  • Angina pectoris och hjärtinfarkt
  • Endokrina sjukdomar, främst hypertyreos, kan ge symtom som liknar panikångest - kontrollera fritt T4, T3 och TSH
  • Palpitationer/extrasystolier kan likna symtombilden vid panikattack

Psykiatriska:
 

Innefattar en mängd andra ångesttillstånd. Dessa är viktiga att identifiera, inte minst p g a skillnader i behandling.
 

  • Missbruk av alkohol och andra droger kan leda till ångestattacker. Tänk även på överkonsumtion av koffein (kaffe). Beakta möjligheten av simulerad ångest i syfte att erhålla bensodiazepiner.
  • PTSD (posttraumatiskt stressyndrom) och akuta stresstillstånd
  • Social fobi
  • Specifik fobi
  • Depressiva och psykotiska syndrom
  • Personlighetsstörningar med ångestattacker, inte minst den emotionellt instabila personlighetsstörningen (borderline).


UTREDNING/PROVTAGNING
 

Rimlig somatisk utredning i debutfasen. Observera risken för resurskrävande undersökningar till begränsad eller ingen nytta.

  • Rutinblodprover - blodvärde och elektrolyter
  • Viktigt att utesluta hypertyreos (fritt T4, T3, TSH)
  • Någon gång kan endokrinologisk utredning bli aktuell (t ex vid misstanke om feokromocytom, då attacker av högt blodtryck och flush i regel ingår i bilden)


BEHANDLING
 

Kognitiv psykoterapi
 

  • Tar fasta på teorin om att panikattacken beror på en feltolkning av kroppsliga signaler. Terapin går ut på att identifiera denna feltolkning och hitta alternativa, mer adekvata, tankemässiga förklaringsmodeller. Patienten får också lära sig avledande tekniker/aktiviteter.

Farmakologisk behandling
 

  • Av de nu (2015) 19 olika generiska substanserna som är registerade på indikationen depression i Sverige, är sex stycken godkända för paniksyndrom.

    - Tricykliska: klomipramin (Anafranil)
    - SSRI: alla utom fluvoxamin och fluoxetin
    - SNRI: venlafaxin (Efexor)

    Notera att skillnader avseende indikationen 'Paniksyndrom' även kan förekomma mellan synonympreparat, de flesta men inte alla har indikationen.
     
  • Traditionellt har klomipramin (Anafranil) använts med stor framgång.
     
  • SSRI-preparat (t ex Cipramil, Cipralex, Zoloft, Seroxat och Fontex) har också visat sig effektiva och har ofta fördelar ur biverkningssynvinkel. Man bör observera att det inte är ovanligt med en initial ångestförstärkning vid behandlingsstart, vilket motiverar en låg dos under cirka en vecka. Därefter görs successiva dosökningar.

    Lämpliga inledningsdoser respektive måldoser:

    - Citalopram (Cipramil) 10 mg x 1 resp 20-40(-60) mg/dygn p.o.
    - Escitalopram (Cipralex) 5 mg x 1 resp 10-20 mg/dygn p.o.
    - Sertralin (Zoloft) 25 mg x 1 resp 50-100(-150) mg/dygn p.o.
    - Paroxetin (Seroxat) 10 mg x 1 resp 20-40 mg/dygn p.o.
    - Fluoxetin (Fontex) 10 mg x 1 resp 20(-40)mg/dygn p.o
    - Venlafaxin (Efexor) 37,5-75 mg x 1 resp 150-300 mg/dygn.
     
  • Inledningsvis kan ångesten kuperas med bensodiazepiner (som längst några veckor). Det är oerhört viktigt att aktiv utsättning genomförs för att motverka utveckling av bensodiazepinberoende.

Uppföljning
 

  • Kognitiv terapi genomförs vanligtvis med relativt täta sessioner (ofta en gång per vecka) under en period. I efterförloppet kan det vara gynnsamt med "underhållssessioner” (eventuellt varje halvår) för att motverka återfall.
  • Medicinsk uppföljning sker i regel inom primärvården
  • Farmakoterapi bör fortgå under lång tid, i regel åtminstone ett år



ICD-10

Paniksyndrom F41.0

 
Sjukskrivning

Länkar till försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen:
F41 Andra ångestsyndrom

Behandlingsrekommendation
 

Rekommenderad läkemedelsbehandling enligt Läkemedelsverket


Nationella riktlinjer
 

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom


Blanketter
 

Panic Disorder Severity Scale (PDSS-SR)


Referenser
 

www.fass.se

Ottosson: Psykiatri

Kaplan och Sadock: Synopsis of psychiatry

Copyright © Internetmedicin 2016
ID: 165

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Panikångest

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Vissa läkare sitter inte i möten
hela landet


Tandhygienist
Folktandvården Roma, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen


Är du SSK och redo för nya utmaningar?
K REHAB, Älvkarleby (mellan Uppsala och Gävle)


Specialistläkare och ST-studierektor i internmedicin
Universitetssjukhuset, Linköping


ST-läkare - internmedicin eller geriatrik
Medicinkliniken, Kullbergska sjukhuset Katrineholm


Endokrinolog (LUS)
till verksamhetsområde Internmedicin, Södersjukhuset


Specialistläkare
till geriatriken avd 11, Gävle


ST-läkare utbildningsvårdcentral
Utbildningsenheten på vårdcentralen Visby Norr


Distriktssköterskor
1.sjukvårdsförstärknings- kompaniet


ST- läkare i Allmänmedicin
Vårdcentralen Malmköping


Distriktsläkare
Alnö Vårdcentral


Överläkare/ Biträdande överläkare/ Specialistläkare
Njurmedicinska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset


Operationssjuksköterskor, deltid
1.sjukvårdsförstärknings- kompaniet


Anestesisjuksköterska, deltid
1.sjukvårdsförstärknings- kompaniet


ST- tjänst Allmänmedicin
Enköping


Vikarier inför sommaren 2016
Region Skåne


Specialist i allmänmedicin
Stensö Hc


Specialistläkare utbildningsvårdcentral
Utbildningsenheten på vårdcentralen Visby Norr


Överläkare/Biträdande Överläkare
Hudkliniken, Karolinska Solna


Intensivvårdssjuksköterskor
1.sjukvårdsförstärknings- kompaniet

annons
annons
annons
annons