Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

annons
annons
HIV – symtomatologi och diagnostik
Författare Professor , Infektionskliniken/SU/Östra Sjukhuset
Granskare Professor Lars Hagberg, Infektion/Göteborgs Universitet
Uppdaterad 2017-07-03
Specialitet Infektion, Virologi
Skriv ut
annons





BAKGRUND
 

En HIV-infektion kan förlöpa asymtomatiskt under många år. Symtom förekommer framför allt vid avancerad sjukdom samt ibland några veckor efter smittotillfället (s k primärinfektion).

Det är viktigt att diagnostisera HIV så tidigt i infektionsförloppet som möjligt, dels för att patienten skall kunna följas optimalt och erhålla behandling när sådan är indicerad, dels ur smittskyddssynpunkt.
 

Se även översikt: HIV – behandling



 

PRIMÄR HIV-INFEKTION
 

Symtom
 

Symtom på primär HIV-infektion ses hos >50% av smittade patienter.
 

  • Symtomdebut 1-4 veckor efter smittotillfället (vanligtvis cirka 2 veckor).
     
  • Symtomduration vanligtvis 1-2 veckor (ibland bara några dagar och ibland upp till en månad).
     
  • Ofta mononukleosliknande sjukdomsbild med feber, faryngit (ibland med ulcerationer i munslemhinna och svalg) och lymfkörtelförstoring.
     
  • Drygt 50% har utslag (makulösa röda efflorescenser på övre delen av thorax och rygg, ibland också på ansikte, armar och lår).
     
  • Serös meningit/meningoencephalit förekommer ibland.
Bilder: HIV-infektion


Laboratorieprover
 

  • Anemi, leukopeni och trombocytopeni är vanligt
  • Ofta ses förhöjda leverenzymer (ASAT och ALAT)
  • CRP är normalt eller lätt förhöjt

Diagnostik
 

  • HIV serologi: HIV Ak/Ag Kombotest. Vid stark misstanke akutmärk proverna (OBS! Informera patienten att proverna tas).
     
  • HIV serologi med snabbsvar (30 min) erbjuds på vissa mottagningar, obs att känsligheten i antigendelen kan vara sämre än kombotestet. Skall inte användas vid misstanke om primärinfektion eller att smittotillfället ligger nära i tiden.
     
  • Det tar någon till några veckor innan HIV-antikroppar börjar bildas. Om provtagning sker tidigt i förloppet kan antikroppstest visa ”falskt” negativt resultat. I dessa fall är ofta antigentestet positivt om patienten har en symtomatisk primär HIV-infektion. HIV-RNA mätt med PCR blir positivt ännu tidigare i förloppet och kan i undantagsfall tas vid stark misstanke på primär HIV-infektion.

Differentialdiagnoser
 

  • Mononukleos (Epstein-Barr virus)
  • Cytomegalovirusinfektion (CMV)
  • Serös meningit med virus av annat slag
  • Annan virusinfektion

Handläggning
 

Telefonkontakt med infektionsklinik bör tas.

Vid stark misstanke på primär HIV-infektion kontaktas infektionsklinik redan vid misstanke, annars vid positiva provsvar.


 

SYMTOMATISK KRONISK HIV-INFEKTION
 

Bortsett från primärinfektionen är en HIV-infektion vanligtvis asymtomatisk fram till dess antalet T-hjälparceller (CD4+ celler) minskat till under 350 x 106/l. Durationen av det asymtomatiska sjukdomsstadiet kan variera från något år till >10-15 år. Ju högre virusreplikation (kan mätas med kvantitativ HIV-RNA-PCR i plasma), desto snabbare minskning av antalet CD4-celler och sjukdomsprogress till AIDS.

 

”Tidiga” symtom
 

  • Candida stomatit
  • Varicella zoster
  • Seborroiskt eksem
  • Hårig leukoplaki på tungan

Senare symtom
 

  • Viktnedgång, trötthet, nattliga svettningar
  • Recidiverande pneumonier
  • Kronisk diarré
  • Annan AIDS-definierande diagnos (se Klassifikation av HIV-infektion)

Laboratorieprover
 

  • Anemi, leukopeni och trombocytopeni är vanligt
  • SR, ofta hög i sena stadier

HIV-serologi (HIV Ak/Ag Kombotest) tas vid misstanke på HIV-infektion (vida indikationer). Vid positivt test gör laboratoriet ett konfirmerande och mer specifikt Western Blot-test samt ytterligare ett andra konfirmerande antikroppstest på nytt prov(ELISA).

Patienter som befunnits vara HIV-positiva, remitteras efter telefonkontakt till infektionsklinik.


 



INDIKATORSJUKDOMAR HIV
 

2/3 av nydiagnosticerad HIV i Sverige är s k ”Late presenters”, CD4 < 350, många har sökt sjukvård tidigare där HIV-diagnosen förbisetts. Genom att utöka HIV-testning vid indikatorsjukdomar där förväntade prevalensen är relativt hög kan fler oupptäckta HIV-infektioner diagnosticeras.

Indikatorsjukdomar har förväntad HIV-prevalens >0,1% i europeisk population

Exempel:

  • STI, klamydia, gonorré, syfilis, genitalt sår
  • Tuberkulos
  • Lymfom, alla typer
  • Cervix- och analcancer/dysplasi
  • Herpes zoster vid ålder < 65 år
  • Hepatit B och C, akut eller kronisk
  • Mononukleosliknande symtom
  • Anemi, trombocytopeni och leukopeni i > 4 veckor
  • Seborroisk dermatit/ oral candida


KLASSIFIKATION AV HIV-INFEKTION FÖR VUXNA (>13 ÅR)
 

Amerikanska smittskyddsinstitutet (CDC) 1993:

Klinisk kategori
CD4+
cellantal
(A) Asymtomatisk och primär HIV(B) Symtomatisk ej (A) eller (C)(C) AIDS-definierande diagnos
(1) >500 x 106/lA1B1C1
(2) 200-499 x 106/lA2B2C2
(3) < 200 x 106/lA3B3C3


Kategori C1-C3 definieras som AIDS i Europa. I Nordamerika även kategori A3 och B3.

Säkerställd diagnos av HIV-infektion förutsätts.

 

Kategori A
 

  • Asymtomatisk HIV-infektion
  • Persisterande generaliserad lymfadenopati
  • Akut (primär) HIV-infektion

Kategori B
 

Symtomatisk HIV-infektion med sjukdomstillstånd som inte är AIDS-definierande, men som uppfyller minst ett av följande kriterier:
 

  1. Tillståndet kan tillskrivas HIV-infektionen eller en defekt cellförmedlad immunitet.
     
  2. Tillståndet bedöms av läkare ha ett kliniskt förlopp (eller kräver behandling) som kompliceras av HIV-infektionen.

Exempel:

  • Bacillär angiomatos
  • Candidiasis, orofaryngeal
  • Candidiasis, vulvovaginal; persisterande, frekvent eller som svarar dåligt på terapi
  • Cervixdysplasi (moderat eller svår)/cervical cancer in situ
  • Feber >38,5 grader eller diarré >1 månad
  • Hårig leukoplaki, oral
  • Herpes zoster, minst 2 episoder eller >1 dermatom
  • Idiopatisk trombocytopen purpura
  • Listerios
  • Perifer neuropati
  • Tubo-ovarial abscess

Om en patient en gång klassificerats som kategori B kvarstår patienten i denna kategori, även om sjukdomen senare blir asymtomatisk.

 

Kategori C
 

AIDS-definierande diagnoser:
 

  • Candidiasis, bronk, trakea, lungor, esophagus
  • Cervixcancer, invasiv *
  • Coccidioidomykos, disseminerad eller extrapulmonell
  • Cryptococcos, extrapulmonell
  • Cryptosporidos, kronisk intestinal (> 1 månad)
  • CMV-sjukdom (annan än lever, mjälte eller lymfkörtlar)
  • CMV-retinit
  • Encephalopati, HIV-relaterad
  • HSV, kroniska sår (> 1 mån), bronkit, pneumonit, esophagit
  • Histoplasmos, disseminerad eller extrapulmonell
  • Isosporiasis, kronisk intestinal (> 1 månad)
  • Kaposis sarkom
  • Lymfom, B-cells (Burkitt)
  • Lymfom, immunoblastiskt
  • Lymfom, primärt i hjärna
  • Mycobacterium atypiska, disseminerad eller extrapulmonell
  • Mycobacterium tuberculsosis, pulmonell * eller extrapulmonell
  • Pneumocystis carinii pneumoni
  • Pneumoni, recidiverande bakteriell * (>2 / ett år)
  • Progressiv multifokal leukoencephalopati (PML)
  • Salmonellasepsis, recidiverande
  • Toxoplasmos, hjärna
  • Wasting syndrome, HIV-relaterad (viktförlust > 10% + kronisk diarré > 2 lösa avföringar/dag > 30 dagar eller kronisk trötthet och dokumenterad feber > 30 dagar, intermittent eller konstant, utan annan förklaring)

En patient som en gång klassats som kategori C kvarstår inom denna kategori.

* AIDS-definierande diagnoser som tillkommit vid 1993 års klassifikation


 

LÄNKAR
 

Smittskyddsblad - Hiv


ICD-10

HIV-infektion med andra bakterieinfektioner B20.1
HIV-infektion med cytomegalvirusinfektion B20.2
HIV-infektion med andra virusinfektioner B20.3
HIV-infektion med candidainfektion B20.4
HIV-infektion med andra mykoser B20.5
HIV-infektion med Pneumocystis jirovecii (carinii)-pneumoni B20.6
HIV-infektion med multipla infektioner B20.7
HIV-infektion med andra infektions- och parasitsjukdomar B20.8
HIV-infektion med icke specificerad infektions- eller parasitsjukdom B20.9
HIV-infektion med Kaposis sarkom B21.0
HIV-infektion med Burkitts lymfom B21.1
HIV-infektion med andra typer av non-Hodgkin-lymfom B21.2
HIV-infektion med andra maligna tumörer i lymfoid, blodbildande och besläktad vävnad B21.3
HIV-infektion med multipla maligna tumörer B21.7
HIV-infektion med andra specificerade maligna tumörer B21.8
HIV-infektion med icke specificerad malign tumör B21.9
HIV-infektion med encefalopati B22.0
HIV-infektion med lymfoid interstitiell pneumonit B22.1
HIV-infektion med extrem avmagring B22.2
HIV-infektion med multipla sjukdomar som klassificeras annorstädes B22.7
Akut HIV-infektionssyndrom B23.0
HIV-infektion med generaliserad lymfadenopati B23.1
HIV-infektion med hematologiska och immunologiska avvikelser som ej klassificeras annorstädes B23.2
HIV-infektion med andra specificerade sjukdomstillstånd B23.8
Icke specificerad sjukdom orsakad av humant immunbristvirus [HIV] B24
Icke specificerad sjukdom orsakad av humant immunbristvirus B24.9

 

Sjukskrivning

Länkar till försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen:

B24 Icke specificerad sjukdom orsakad av humant immunbristvirus [HIV]


Referenser
 

1993 revised classification system for HIV infection and expanded surveillance case definition for AIDS among adolescents and adults. MMWR Morb Mortal Wkly Rep 1992;41:RR-17.

Copyright © Internetmedicin 2017
ID: 164

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: HIV – symtomatologi och diagnostik

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Specialist allmänmedicin
Järvsö Din hälsocentral


Leg. läkare med erfarenhet från primärvården
KRY


Kompetensutveckla dig. Tjänstgör på hel- eller deltid i Sverige eller Mali.
Försvarsmakten


ST-läkare i Akutsjukvård
Alingsås Lasarett, Kliniken för akutmottagning och administration


Pediatriker med erfarenhet från Primärvården
KRY


Specialistläkare/Överläkare till Bipolärmottagningen
Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatri Affektiva, Bipolärmottagning


Bröstkirurg till Kirurgkliniken
Kliniken för kirurgi och urologi på Mälarsjukhuset, Eskilstuna


Specialistläkare/ Kataraktkirurg till Ögonsjukvården Sörmland
Ögonsjukvården Sörmland, Mälarsjukhuset Eskilstuna

annons
annons