Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

annons
annons
Brännskador, mindre
Författare Docent, överläkare , Brännskadecentrum, Verksamhetsområde Plastikkirurgi och Käkkirurgi/Akademiska sjukhuset Uppsala
Specialistläkare , Brännskadecentrum, Verksamhetsområde Plastikkirurgi och Käkkirurgi/Akademiska sjukhuset Uppsala
Docent, överläkare , Brännskadecentrum, Verksamhetsområde Plastikkirurgi och Käkkirurgi/Akademiska Sjukhuset Uppsala
Granskare Professor Joar Svanvik, Kirurgiska kliniken/Universitetssjukhuset i Linköping
Uppdaterad 2017-06-18
Specialitet Plastikkirurgi, Kirurgi
Skriv ut
annons



BAKGRUND
 

Utöver att vara mycket smärtsamt skadar en brännskada bl a hudens skyddande barriärfunktion mot omvärldens hot (t ex bakterier). Hur djup brännskadan blir beror på temperaturen av det som skadar huden, tiden som värmeexponeringen pågår samt hudens tjocklek. Barn och äldre har tunnare hud och får därför oftare djupare brännskador vid samma typ av värmeexponering.

Många brännskador läker spontant men djupare skador resulterar i livslång ärrbildning. Skador som är lokaliserade till t ex ansikte, hals och händer kan vara känsliga både kosmetiskt och funktionellt.
 

Länk till behandlingsöversikt "Brännskador, större"


Definition av mindre brännskada

Den här sidan avhandlar brännskador som inte faller inom ramen för socialstyrelsens kriterier för rikssjukvård av svåra brännskador.

 

Epidemiologi
 

I Sverige söker varje år cirka 38 000 personer vård för brännskada. Av dessa behöver cirka 1 300 sjukhusvårdas. De allra flesta av dessa brännskador är s k mindre brännskador.


 

BEDÖMNING AV BRÄNNSKADOR
 

En brännskadas djup och utbredning på kroppen måste uppskattas för att brännskadan skall kunna behandlas korrekt.


Utbredning

Använd 9 %-regeln (ej för barn), brännskadeschablon eller handflateregeln (patientens handflata, inklusive fingrar, motsvarar ca 1 % av kroppsytan. Se även behandlingsöversikt Brännskador, större).

Visa: Illustration av 9 %-regeln

Visa: Rekommendationer till akuta åtgärder


Djup

Djupbedömningen är viktig för att skilja brännskador som kan läka spontant från dem som inte kan det och därför behöver kirurgi och hudtransplantation. Anamnesen ger ofta viktig vägledning i djupbedömningen.

(För illustrationer se gärna Akademiska sjukhuset brännskadecentrum).

För djupbedömningen används oftast tre enkla kliniska test:
 

  1. Inspektion - Bedöm färgen och fuktigheten av såren. Ju fuktigare yta desto ytligare skada. Intakta blåsor är ofta tecken på en mer ytlig skada.
     
  2. Fingertestet - Tryck med ett finger på den skadade huden och släpp sedan snabbt. Om rodnaden kan tryckas bort och färgen återkommer snabbt så är detta ett tecken på att de ytliga kapillärerna inte är skadade (intakt kapillär återfyllnad) och att skadan är ytlig. Känn också på hudens konsistens. Ju mjukare huden är, desto ytligare är skadan. En läderaktig stel hud är tecken på en djupare skada.
     
  3. Nåltestet - Berör såret försiktigt med en vass nål och fråga patienten om det känns vasst eller trubbigt. Om det känns vasst eller blöder på en gång är detta ett tecken på att skadan är ytlig (epidermal eller ytlig dermal). Känns det trubbigt tyder detta på en djupare skada (djup dermal). Om patienten inte känner någonting rör det sig ofta om en fullhudsskada.

Brännskadedjup

Anatomiska nivåer och prognos:

Ytlig brännskada (epidermal)

  • Överhuden (epidermis) är skadad.
  • Intensiv rodnad och smärta.
  • Motsvarar en solbränna.
  • Torr hudyta.
  • Nålspets känns vass.
  • Intakt kapillär återfyllnad.
  • Läker på 2-3 dagar.
  • Efterlämnar inga ärr.

Ytlig dermal brännskada
  • Hela epidermis och ytliga delar av dermis är skadade.
  • Ofta blåsor, fuktig, rodnad och smärtsam såryta.
  • Nålspets känns vass.
  • Intakt kapillär återfyllnad.
  • Läker oftast inom 2 veckor.
  • Efterlämnar inga ärr, men eventuellt pigmentförändringar.

Djup dermal brännskada
  • Hela epidermis och djupa delar av dermis (hårfolliklar, svettkörtlar och andra adnexa) är skadade.
  • Marmorerad, mörkröd-vit, torr eller fuktig såryta.
  • Oftast ingen blåsbildning.
  • Nålspets känns trubbig.
  • Tveksam eller utebliven kapillär återfyllnad.
  • Operation med hudtransplantation krävs oftast för läkning.

Fullhudsbrännskada
  • Hela huden (epidermis och dermis) är skadad.
  • Blek-brun eller svart färg, läderartad konsistens.
  • Torr yta.
  • Ingen känsel.
  • Ingen kapillär återfyllnad.
  • Operation med hudtransplantation krävs för läkning.

 

INITIAL SÅRVÅRD AV MINDRE BRÄNNSKADOR
 

Kylning av brännskadan i cirka 10-15 minuter med svalt vatten direkt efter skadan anses begränsa skadeutbredningen och är ofta smärtlindrande. Det är dock viktigt att
 

  • Inte kyla längre än ca 15 minuter
  • Inte använda is eller snö
  • Bara kyla brännskadan, inte patienten. Detta för att undvika hypotermi

Det har inte kunnat visas att kylning av brännskador senare än strax efter skadetillfället eller längre tid än 10-15 minuter har någon effekt på skadeutbredningen, däremot ökar risken för hypotermi.

Vid skador p g a kontakt med kemiska ämnen skall skadan sköljas länge (> 20 minuter) och rikligt med rinnande, ljummet vatten. Till skillnad mot termiska skador har sköljning med vatten visats ha effekt även om det inte startats i anslutning till skadetillfället. Sköljning i den här situationen har som mål att spola bort så mycket som möjligt av ämnet, inte att kyla skadan.

 

Ytlig brännskada

Solbrännan är typexemplet på denna skada. Det räknas egentligen inte som ett sår med tanke på att epitelet är i kontinuitet. Skadan kännetecknas av rodnad, ödem, sveda och värk.

Dessa brännskador behöver inte något förband. Salva eller gel med kylande effekt (t ex ”After sun-produkter”) ger oftast tillräckligt smärtlindring. Därutöver kan smärtstillande läkemedel, till exempel paracetamol och ibuprofen användas.

Symtomen minskar inom de närmaste dagarna och skadan läker utan ärrbildning inom en vecka. I enstaka fall, vid mycket utbredd skada krävs inläggning för smärtlindring eller hantering av ett utvecklat SIRS (systemiskt inflammationsresponssyndrom).


Ytlig dermal brännskada

Brännsåren ligger i ytlig dermal nivå. Sårytan är glansig och fuktig då den skadade epidermisen är avlöst som blåsor och dermis är blottad. Såren kan vara extremt smärtsamma bara av luftströmmen och vid beröring. Kapillär återfyllnad är tydlig.

Såret är känsligt för infektion, uttorkning och både internt eller externt tryck. Mot den bakgrunden är valet av förbandsmaterial av största betydelse vid behandling av dessa sår. Viktigast är att förbandet:
 

  • Skapar en god sårläkningsmiljö
  • Skyddar mot infektion
  • Lindrar smärta och inte gör ont vid förbandsbyte
  • Har hög absorptionsförmåga
  • Är kostnadseffektivt

Såret rengörs med tvål och vatten. Blåsor, avlöst epitel, sårssekret och annan smuts skall avlägsnas. Ytliga dermala brännskador kräver initialt fuktbevarande förband med hög absorptionsförmåga som lätt och smärtfritt kan skiftas. Hög absorptionsförmåga är viktigt eftersom överskott av sårsekret gynnar bakterietillväxt och ökar risken för infektion. Täckning av brännskadeytan bidrar till att smärtan minskar. Skador upp till cirka 10 % skadeutbredning kan ofta skötas polikliniskt.

Första omläggning bör planläggas inom 2-4 dagar för att inspektera såret då, till synes, ytliga dermala brännskador kan fördjupas på grund av infektion eller av annat skäl till suboptimal sårläkningsmiljö. Om fördjupning inte har skett kan man fortsätta med samma förband som initialt.

Under första veckan minskar sårläckaget och ett annat förband med mindre absorptionsförmåga kan användas.
Exempel på lämpliga förband för ytliga brännskador är Mepitel® eller JelonetTM i kombination med kompresser eller annat absorberade förbandsmaterial som Aquacel® eller Mepilex®. Det finns dessutom flertalet mer avancerade och/eller silverhaltiga förband, men de är ofta mer lämpade för större brännskador.

Tecken till infektion kan vara:

  • Tilltagande rodnad
  • Ökad svullnad
  • Ökande smärta
  • Sårvätskan ändrar karaktär: grumlig, luktar illa
  • Systemiska infektionstecken (feber, nedsatt allmäntillstånd)

Vid tecken på infektion skall förbandet avlägsnas helt (även det som har fastnat i såret) och såret tvättas rent med tvål och vatten, varefter sedvanlig sårodling tas och antibiotikabehandling övervägs. Fortsätt sedan med täta såromläggningar och sårkontroller tills såret är rent igen. Sårinfektion kan leda till en fördjupning av den tidigare ytliga skadan, vilket i sin tur kan leda till behov av hudtransplantation för att täcka såren och ärrbildning.

Ytliga dermala brännskador läker under optimala förhållanden inom cirka två veckor och lämnar oftast inga ärr, dock kan pigmentrubbningar uppstå, framför allt i fall med pigmenterad hud. Klåda är vanligt under läkningstiden och kan kvarstå i veckor-månader även efter komplett läkning. Behandling av de läkta hudområdena med mjukgörande lotioner eller salvor lindrar klådan, men klådstillande läkemedel (t ex klemastin eller hydroxizinhydroklorid) kan behövas.

Skador i ansiktet kan med fördel behandlas genom att smörja med Vaselin 3-6 ggr/dag. Skadan skall hållas fuktig hela tiden.

 

Djup dermal brännskada

Kräver oftast kirurgisk behandling för läkning.

Konservativ behandling - Såren rengörs med tvål och vatten. Nekroser och avlöst epidermis avlägsnas och såret täcks med skyddande förband (se exempel ovan). Första förbandsbyte och sårvård görs efter 2-4 dagar. Inom 2 veckor har skadan demarkerat sig, d v s det står tydligt klart vad som är en djupare skada som kräver kirurgi. Om nekrotisk vävnad finns kvar efter två veckor bör kirurgisk behandling övervägas. Helt rena sår som är partiellt läkta efter 2 veckor kan fortsätta skötas konservativt ytterligare en tid, dock med annat förband som inte fastnar i såret eller skadar den nyläkta huden (t ex Mepilex®).


Fullhudsbrännskada

Fullhudsbrännskador, mindre än cirka 1 cm i diameter, som inte sitter på funktionellt eller estetiskt känsliga områden, t ex ansikte, händer, fötter, genitalia, perineum eller över leder kan oftast läkas utan kirurgiska åtgärder, men lämnar ärr. I funktionellt och estetiskt viktiga områden bör även mindre fullhudsskador övervägas för kirurgi. Större fullhudsskador kräver kirurgi för läkning.


 

PROGNOS
 

Majoriteten av patienter som drabbats av brännskador återgår till ett normalt liv efter att brännskadan har läkt (veckor till månader). Typiska kvarstående problem är besvär med klåda, fördröjd sårläkning, hyper-/hypopigmentation samt sol-/värme- och köldkänslighet.

En mindre grupp av patienterna med större och djupare brännskador får problem under en längre tid efter skadan och ibland påverkas dessa personer av sin skada under resten av livet. Det kan röra sig om allt från mera kroppsliga problem relaterade till hud och sårläkning, problem med ärrkontrakturer eller hårda och kliande ärr (ärrhypertrofi) till mera själsliga problem som mardrömmar om olyckan, posttraumatisk stressreaktion och depression.

Även mindre skador kan utveckla ärrproblematik som behöver paramedicinskt omhändertagande och/eller kirurgi, särskilt vid mer pigmenterad hud. Det paramedicinska omhändertagandet omfattar att patienten kopplas upp mot arbetsterapeut för utprovning av kompressionskläder och andra ärrpåverkande hjälpmedel och/eller mot fysioterapeut för träningsprogram vad gäller t.ex. styrka eller rörlighet

 

Kriterier för specialistvård


Behandling av svåra brännskador utgår från de kriterier som utarbetats av Socialstyrelsen i samråd med professionen. Eftersom denna definition inte strikt beskriver en brännskadas svårighetsgrad finns visst utrymme för bedömning från fall till fall.

KategoriRemisskriterier
Utbredning (% av kroppsyta),
skadedjup och andra faktorer
Kommentar
Ytlig delhud>20 % vuxna
>10 % < 16 år och >65 år
Konsultation om alla barn < 3 år vid utbredning >5 %
Djup delhud
Fullhud
Samtliga (se kommentar)Konsultation vid skador
< 10 % vuxna
< 5 % barn 3-16 år och vuxna >65 år
om organisatoriska förutsättningar finns för handläggning inom region
ÖvrigtAllvarlig elektrisk skada
Allvarlig kemisk skada
Toxisk epidermolys >10%
Komplicerande annan sjukdom
Speciella psykosociala behov
Kombinationsskador där brännskadan bedöms prognosavgörande:
- Inhalationsskada
- Trauma


Definitionen anger ramarna vad gäller konsultations- och remitteringskrav. Individuell bedömning därutöver och eventuella undantag görs efter konsultation med rikssjukvårdsenhet. Särskilt beaktande kan behövas vid skador av cirkumferent typ eller med kritisk lokalisation (ansikte, huvud, händer, fötter, genitalia, perineum och stora leder) oavsett utbredning.


 

ICD-10

Brännskada av första graden på icke specificerad kroppsregion T30.1
Brännskada av andra graden på icke specificerad kroppsregion T30.2
Brännskada av tredje graden på icke specificerad kroppsregion T30.3
Brännskador på flera kroppsregioner av icke specificerad grad T29.0
Brännskador på flera kroppsregioner utan uppgift om skador av högre grad än första graden T29.1
Brännskador på flera kroppsregioner utan uppgift om skador av högre grad än andra graden T29.2
Brännskador på flera kroppsregioner med uppgift om minst en skada av tredje graden T29.3
Brännskador som engagerar 10 - 19 procent av kroppsytan T31.1
Brännskador som engagerar mindre än 10 procent av kroppsytan T31.0
Brännskador som engagerar 20 - 29 procent av kroppsytan T31.2
Brännskador som engagerar 30 - 39 procent av kroppsytan T31.3
Brännskador som engagerar 40 - 49 procent av kroppsytan T31.4
Brännskador som engagerar 50 - 59 procent av kroppsytan T31.5
Brännskador som engagerar 60 - 69 procent av kroppsytan T31.6
Brännskador som engagerar 70 - 79 procent av kroppsytan T31.7
Brännskador som engagerar 80 - 89 procent av kroppsytan T31.8
Brännskador som engagerar 90 procent eller mer av kroppsytan T31.9

 

Referenser

Svee A, Jonsson A, Sjöberg F, Huss F. Burns in Sweden: Temporal trends from 1987 to 2010. Annals of Burns and Fire Disasters - vol. XXIX - n. 2 - June 2016 Länk

Brännskador av Folke Sjöberg och Leif Östrup (Liber) - en utmärkt svensk bok om brännskador och brännskadeproblematik.

Total Burn Care av DN Herndon (Saunders). En komplett bok om brännskador. Bra som uppslagsbok för speciellt intresserade.

Principles and Practice of Burns Management av John AD Settle (Churchill Livingstone) - En komplett bok om brännskador. Bra som uppslagsbok för speciellt intresserade.
 

Information på Internet

www.akademiska.se - Hemsida för Brännskadeacentrum i Uppsala med detaljerad information om behandlingsstrategier, bildillustrationer och utbildningsmaterial.

http://totalburncare.com – Behandlingsstrategier, forskning, m m vid brännskador.

www.changingfaces.org.uk – Stöd för brännskadedrabbade.

Copyright © Internetmedicin 2017
ID: 1636

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Brännskador, mindre

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Bröstkirurg till Kirurgkliniken
Kliniken för kirurgi och urologi på Mälarsjukhuset, Eskilstuna


Leg. läkare med erfarenhet från primärvården
KRY


Specialist allmänmedicin
Järvsö Din hälsocentral


Pediatriker med erfarenhet från Primärvården
KRY


Kompetensutveckla dig. Tjänstgör på hel- eller deltid i Sverige eller Mali.
Försvarsmakten


Specialistläkare/Överläkare till Bipolärmottagningen
Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatri Affektiva, Bipolärmottagning


ST-läkare i Akutsjukvård
Alingsås Lasarett, Kliniken för akutmottagning och administration


Specialistläkare/ Kataraktkirurg till Ögonsjukvården Sörmland
Ögonsjukvården Sörmland, Mälarsjukhuset Eskilstuna

annons
annons