Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

annons
Hepatit C - akut och kronisk
Författare Professor , Karolinska institutet/Stockholms läns landsting
Granskare Professor Lars Hagberg, Infektion/Göteborgs Universitet
Uppdaterad 2017-12-11
Specialitet Infektion, Virologi, Gastroenterologi, Hepatologi
Skriv ut
annons


BAKGRUND


Hepatit C är en mycket vanlig sjukdom, som oftast ger få eller inga symtom under den akuta och tidiga kroniska fasen.

Globalt sett dominerar de kroniska formerna helt och man beräknar att cirka 70 miljoner av jordens befolkning är infekterad. I Västeuropa beräknas 5 miljoner personer vara infekterade och i Sverige cirka 45 000 personer. Siffrorna är säkert en undervärdering eftersom mörkertalet är stort.

Hepatit C är, liksom övriga hepatiter, anmälningspliktig enligt smittskyddslagen.

För information om behandling av kronisk hepatit C, se:
 

Visa översikt: Hepatit C - kronisk, behandling



 

HEPATIT C - AKUT


Efter införandet av testning för hepatit C av samtliga blodenheter som ges i Sverige är akuta hepatit C fall ovanliga. De flesta drabbar intravenösa missbrukare, vilka sällan eller aldrig söker sjukvård för denna kliniskt milda form. De utgör dock den dominerande smittgruppen såväl i Sverige som i övriga västvärlden och svarar för den absoluta majoriteten av nya fall.

 

Klinik
 

Den akuta infektionen är kliniskt märkbar endast i cirka 15 % av fallen och skiljer sig då inte från andra former av hepatit.

 

Förlopp
 

Tidigare ansåg man att infektionen läkte ut spontant hos endast 20 % av fallen och att övriga 80 % utvecklade en kronisk hepatit med viremi, med eller utan stegring av leverenzymerna ASAT och ALAT.

Enligt nyare data är andelen som läker ut betydligt större bland vissa grupper som barn, missbrukare och kvinnor som smittats med anti-D profylax (vid Rh-immunisering). Dessa grupper har i vissa studier uppvisat en utläkning hos 30-50 %.

 

Diagnostik
 

Diagnosen fastställs genom uppkomsten av serumantikroppar mot hepatit C-virus, anti-HCV, mätt med ELISA-teknik. Med dagens tredje-generationstester blir reaktionen positiv inom 2 veckor efter insjuknandet hos immunkompetenta individer. Hos icke-immunkompetenta individer, t ex dialyspatienter, kan serokonversionen bli starkt fördröjd upp till mer än ett år. Hos dessa individer kan infektionen enbart detekteras genom påvisande av HCV-RNA med PCR-teknik.

 



Behandling

Det fåtal fall man råkar stöta på som kliniker (främst fall efter stickincidenter inom sjukvården) kan man behandla om de inte läker inom 6 månader.

Tidigare rekommenderades behandling om HCV-RNA inte blivit negativt inom 3 månader efter insjuknandet. Numera avvaktar man spontan utläkning eftersom de fall som utvecklar kronisk infektion idag lätt kan behandlas med IFN fri DAA behandling på 6-8 veckor med så gott som 100% utläkning.

När det gäller symtomatiska fall spontanläker en stor andel, vilket inte gäller för asymtomatiska fall där få patienter läker ut spontant.

 

Friskförklaring
 

För friskförklaring krävs normaliserade ALAT-värden samt negativt HCV-RNA-test (kvalitativt) mätt vid två tillfällen 12 och 24 veckor efter avslutad IFN-fri behandling på adekvata serumprov.


 

HEPATIT C - KRONISK


Kronisk hepatit C förekommer hos cirka 70 miljoner av jordens befolkning med mycket höga nivåer lokalt, t ex i Nildeltat i Egypten (20 %).

Hepatit C beräknas orsaka 20 % av de akuta hepatiterna, 70 % av de kroniska, 40 % av end stage-cirroserna, 60 % av hepatocellulära cancrarna (HCC) samt för 30 % av levertransplantationerna i Europa, en siffra som nu starkt minskat genom de effektiva nya DAA behandlingarna.

 

Diagnos
 

Kräver påvisande av HCV-RNA i serum samt en sjukdomsduration som överstiger 6 månader (anamnestiskt eller genom påvisat förhöjda ALAT-värden).

Förlopp
 

Alla kroniska HCV-infektioner har virus i blodet med ett positivt HCV-RNA-test.
Grovt kan de kroniska hepatit C-fallen indelas enligt följande:
 

  • 30 % asymtomatiska med normala ALAT-värden
  • 30 % med mild inflammation och förhöjda ALAT-värden
  • Övriga har en mer påtaglig inflammation

20 % beräknas utveckla cirros inom loppet av 10-20 år. 3-4 % av de som redan har utvecklat cirros utvecklar hepatocellulär cancer (HCC) årligen, en siffra som sjunker till cirka 1% efter utläkande behandling.

 

Faktorer som påverkar förloppet negativt
 

  • Hög ålder vid insjuknandet
  • Alkoholkonsumtion
  • Samtidig infektion med HBV eller HIV
  • Kraftig övervikt
  • Metabolt syndrom, ssk diabetes
  • Positivitet för hemokromatosgenen


Symtom

De tidiga formerna har få eller inga symtom och kännetecknas av fluktuerande ALAT-nivåer där nivåerna hos vissa patienter periodvis kan vara normala. Sjukdomen är långsamt fortskridande med trötthet som dominerande symtom. Progressen är inte linjär över tiden utan verkar gå fortare efter 25-30 års sjukdom.


Åtgärder

Egna åtgärder som motverkar progress
 

  • Alkoholabstinens (alkohol i all form accelererar fibrosutvecklingen)
  • Undvikande av övervikt (en vikt som ger ett BMI under 25 bör eftersträvas)


Åtgärder vid konstaterad cirrhos
 

  • Regelbunden kontroll 1-2 ggr/år för att utesluta utveckling av HCC med ultraljud (helst kontrastförstärkt) eller MRI och bestämning av alfa-fetoprotein (AFP).
     
  • Gastroskopi för att utesluta varicer samt kontroll om portal hypertension finns. Vanligen vid medelfibroscanvärden över 20 kPa.

Utredning

Utredning inför ställningstagande till behandling:
 

  • Fastställ att en kronisk HCV-infektion föreligger (se Diagnos).
  • Uteslut kontraindikationer för behandling (se Hepatit C - kronisk, behandling).
  • Kolla att patienten inte har läkemedel som kan interagera med modern DAA behandling.


Om patienten saknar kontraindikationer och har en kronisk hepatit C, utföres följande för att optimera den enskilde patientens behandling:
 

  • HCV-RNA kvantifiering
     
  • Genotypning
     
  • Tidigare utfördes bestämning av IL28B snp (CC, CT eller TT) vilket inte behövs vid IFN-fri behandling
     
  • Leverelasticitetsmätning med ”Fibrosccan” för att kartlägga fibrosstadiet. Om oklarheter föreligger om det finns konkomitanta andra sjukdomar (steatos/steatohepatit/autoimmun hepatit (alkoholrelaterad levreskada)) kan leverbiopsi behövas för differentiering.


Fibrosstadium relaterat till behandlingsbehov

Numera görs oftast en leverelasticitetsmätning med Fibroscan som nästan helt ersatt biopsier för att se hur avancerad fibrosen är. Tidigare utfördes ofta leverbiopsi för att avgöra behandlingsbehovet.

Om fibrosstadium 2 konstaterats med leverelasticitetsmätning (med Fibroscan, ett medel-kPa som överstiger 7) eller med leverbiopsin (mätt enligt Ludwig och Batts alternativt Metavir) anses indikation för behandling föreligga. Från och med årsskiftet 2017/2018 förväntas denna restriktion utgå så att alla med kronisk HCV kan få behandling oavsett fibrosstadium. Om man avvaktar med behandling bör man följa patienterna med kontroller någon gång per år för att utesluta progress. Om progress påvisas bör behandling erbjudas om kontraindikationer saknas.

Leverelasticitetsmätning med Fibroscan har god förmåga att avgöra om avancerad eller obetydlig leverskada föreligger. Med Fibroscan kan man således i de flesta fall differentiera en avancerad fibros (= fibrosstadium 3-4 motsvarande pre-cirros och cirros) från en icke avancerad fibros (= fibrosstadium 1-2). Fibroscan kan dessutom upprepas årligen så att eventuell progress kan detekteras utan att biopsi behöver göras om (se Läkartidningen 2009;51:3420-23).

Flera felkällor finns att beakta vid Fibroscanundersökning. Den bör standardiseras och utföras med patienten fastande eller med ett intervall på minst 3 timmar efter måltid för att undvika blodöverfyllnad efter måltid i levern. Leverelasticitetsmätning med Fibroscan fungerar dåligt vid övervikt (BMI > 30) om man inte har tillgång till en XL probe, gallstassjukdomar och vid akuta leverinflammationer. Behövs bedömning av inflammation och/eller rejektion efter levertransplantation är leverbiopsi nödvändig för en adekvat differentialdiagnostik.
 


Behandling och behandlingsindikationer

Se separat översikt för behandling och behandlingsindikationer vid hepatit C:
 

Visa översikt: Hepatit C - kronisk, behandling



LÄNKAR
 

Smittskyddsblad - Hepatit C



ICD-10

Akut hepatit C B17.1
Kronisk hepatit C B18.2
Kronisk hepatit C, normal lever B18.2A
Kronisk hepatit C, ospecifik reaktiv hepatit B18.2B
Kronisk hepatit C, kroniskt persisterande hepatit (KPH) B18.2C
Kronisk hepatit C, kroniskt aktiv hepatit (KAH) B18.2D
Kronisk hepatit C, kronisk aktiv hepatit med cirros B18.2E
Kronisk hepatit C, fibros B18.2F
Kronisk hepatit C, cirros B18.2G
Kronisk hepatit C, steatos B18.2H
Kronisk hepatit C, annat histologiskt fynd B18.2W
Kronisk hepatit C, ej biopserad B18.2X

 
Sjukskrivning

Länkar till försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen:
B17 Annan akut virushepatit
B18 Kronisk virushepatit

Referenser

Basu P, et al. Sofosbuvir and Ledipasvir versus Sofosbuvir and Simeprevir combination therapy in the management of acute hepatitis C: A randomized open label prospective clinical pilot study. SLAM C study. Interim data. AASLD 2015. Abstract 1074. Länk

Läkemedelsbehandling av hepatit C-virusinfektion hos vuxna och barn: behandlingsrekommendationer 2017. Länk

Referensgruppen för antiviral terapi (RAV). www.sls.se/RAV/

Wejdmark A, Weiland O. Mätning av leverelasticitet kan differentiera hög- och låg-gradig fibros. Läkartidningen 2009;51:3420-23. Länk

Castera et al Non-invasive evaluation of liver fibrosis using transient elastography. J Hepatol 2008;48:835-47.Länk

Copyright © Internetmedicin 2018
ID: 159

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Hepatit C - akut och kronisk

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Medicinskt ledningsansvarig
till hälsocentralerna Arbrå, Bollnäs och Kilafors


Specialistläkare/Överläkare inom Klinisk mikrobiologi
Södra Älvsborgs Sjukhus, Läkaravdelning laboratoriemedicin


Legitimerad läkare inom akutsjukvård
Akutmottagningen Huddinge


Specialistläkare i allmänmedicin till
VC Närlunda i Helsingborg


Överläkare/Avdelningsläkare Palliativa enheten
NU-sjukvården, Område II, Kirurgklinik


Sommarvikariat som undersköterska, biomedicinsk analytiker och medicinsk sekreterare
till Region Gävleborg


Kardiolog
Stockholm Heart Center


Överläkare/ specialistläkare
till VO AnOpIVA i Helsingborg och Ängelholm


Ett jobb utöver det vanliga – tjänstgör på hel- eller deltid.
Försvarsmakten

annons