annons
Maskinfektioner, diagnostik och behandling
Författare Professor emeritus Kjell Alestig, Infektionskliniken/SU/Östra sjukhuset
Granskare Professor emeritus Ragnar Norrby, Infektion/Stockholm
Uppdaterad 2013-06-09
Specialitet Infektion
Skriv ut


DIAGNOSTIK
 

Maskar påvisas ofta genom faecesanalys. Metoderna för sådana analyser kan variera och prov bör inskickas enligt anvisning från det laboratorium som anlitas.

Ibland kan även serologiska metoder vara av värde. De utföres i regel vid Smittskyddsinstitutet, Solna. För mer information: www.folkhalsomyndigheten.se


 

SPRINGMASK
 

Enterobius vermicularis (springmask) är den vanligaste maskinfektionen i Sverige och förekommer hos 10 – 30 % av förskolebarn, mera sällan hos vuxna.
 

Springmask.jpg

Livscykel
 

Människan sväljer ägg, varefter larver frigörs i magsäcken och passerar ner till appendix och caecum. Honan deponerar ägg i anusområdet och dör sedan. Äggen kontaminerar omgivningen och sprider sig som kontaktsmitta. Autoinfektion via händerna är vanlig.
 

Symtom
 

Sparsam infektion ger ofta inga symtom. Massiv infektion som främst ses hos barn kan ge nattlig störande klåda från anusområdet. Någon gång kan maskar ge appendicit, vulvit, urethrit etc.
 

Diagnostik
 

Millimeterstora långa maskar kan ses i faeces eller anusområdet. Tejpprov kan användas för äggdiagnostik. Den klibbiga sidan av en tejp pressas mot anus och klistras sedan på ett objektglas, som skickas för mikroskopi. Alternativt kan en bomullspinne strykas mot anus och sedan mot ett objektglas. Äggen är ovala och har liksom maskarna ett karakteristiskt utseende (se bild ovan).
 

Behandling
 

Springmask är svår att utrota och på daghem och i liknande miljöer sker en uttalad smittspridning. Behandling syftar främst till att minska antalet maskar så att besvärande klåda försvinner. Därför ges i regel behandling till hela familjen som upprepas efter 2 veckor. Engångsdos mebendazol (Vermox) 100 mg som tablett eller i mixtur ges till både barn och vuxna då medlet har låg absorption. Pyrvinembonat (Vanquin) kan också användas men är ett kraftigt rött färgämne. Vanquin kan ges under graviditet. Vid behandling rekommenderas städning av sovrum, byte sängkläder och underkläder och god handhygien. Kontroll efter behandling endast om symtom ej försvinner.
 



SPOLMASK
 

Ascaris lumbricoides (spolmask) förekommer främst i länder med låg hygienisk standard och är numera ovanlig i Sverige. I u-länder där gräsmattan ersätter toaletten finns den hos barn i 5 – 10-års ålder i nästan 100 %.
 

Spolmask.jpg

Livscykel
 

Spolmaskar är mellan 15 – 30 cm långa och uppehåller sig främst i tunntarmen. De ägg som kommer ut med faeces är mycket resistenta mot yttre påverkan och kan vara smittsamma länge. Ägg kan infektera efter kontakt med marken via händer eller via jord, vatten, odlingar etc. Från äggen kläcks larver i magsäcken som med blod och lymfa förs till lungorna, där en tillväxt sker. Larverna når via bronkerna oesofagus och tarmen.
 

Symtom
 

Vid massiv infektion kan eosinofila lunginfiltrat ses. Lindriga infektioner är ofta symtomlösa. Maskarna i tarmen går i regel ej genom tarmväggen om inte andra tarmsjukdomar föreligger. Ascaris kan ge ileus eller appendicit och vandra till gallgångar, farynx och bronker.
 

Diagnostik
 

Ägg eller maskar påvisas i faeces. De har karakteristiskt utseende (se bild ovan).
 

Behandling
 

Mebendazol (Vermox) 100 mg 2 gånger dagligen i 3 dagar är i regel effektivt. Mebendazol bör ej ges under graviditet. Om behandling då anses nödvändig bör kontakt tas med infektionsspecialist för att få fram licenspreparat innehållande pyrantelembonat som kan ges under graviditet.


 

PISKMASK
 

Trichurius trichiura (piskmask) är vanlig i utvecklingsländer och ses ofta i kombination med spolmask eller hakmask.
 

Piskmask.jpg


Livscykel
 

Piskmaskar är 30-40 mm långa och maskens främre del liknar en piska. Maskarna uppehåller sig främst i caecum. Ägg som produceras kommer ut via faeces och för infektionen vidare.
 

Symtom
 

Trichuriasis förlöper i regel symtomfritt. Vid massiv infektion hos små barn kan rektal prolaps och anemi förekomma.
 

Diagnostik
 

Ägg och mask i faeces har karakteristiskt utseende (se bild ovan).
 

Behandling
 

Mebendazol (Vermox) har i regel god effekt och ges i dos 100 mg x 2 under 3-5 dagar. Om enstaka ägg kvarstår efter behandling eller påvisas vid hälsokontroll har detta ringa betydelse. I Sverige försvinner maskinfektionen inom något år.


 

HAKMASK
 

Ancylostoma duodenale och Necator americanus (hakmaskar) är vanliga i u-länder i tropiska eller subtropiska områden. Ägg från arterna kan ej åtskiljas i rutindiagnostik.
 

Hakmask.jpg

Livscykel
 

Hakmaskar suger blod från slemhinnan i tunntarmen, cirka 0,15 ml blod per mask och dag, vilket kan leda till järnbristanemi. Ägg utsöndras i faeces, larver utvecklas i varm och fuktig miljö och larverna kan penetrera huden på personer som går barfota. Larverna förs vidare till lunga – tarm på samma sätt som ascarislarver.
 

Symtom
 

Sparsam infektion ger i regel inga symtom men vid svårare infektion ses anemi, särskilt hos barn och gravida kvinnor.
 

Diagnostik
 

Äggen har karakteristiskt utseende (se bild ovan).
 

Behandling
 

Mebendazol (Vermox) 100 mg x 2 under 3 dagar har god effekt. Vid anemi ges även järnpreparat.


 

STRONGYLOIDES
 

Strongyloides stercoralis (dvärgtrådmask) förekommer i samma områden som hakmask och infektionen förvärvas genom larver på marken som penetrerar huden, särskilt vid barfotagång. Cykeln är hos människor likartad med den för hakmask. Äggen kläcks dock redan i tarmen och mikroskopiskt kan larver påvisas i faeces. En infektion kan pågå upp till 40 år utanför endemiskt område för Strongyloides. Vid nedsättning av immunförsvaret kan en snabb försämring ske av larver i tarmen och en invasiv sjukdom starta. Före transplantationer på personer från endemiska områden bör förekomst av Strongyloides uteslutas.

Behandling: Ivermectin (licenspreparat, t ex T. Stromectol 3 mg) ges som engångsdos, 12 mg till vuxen, till barn 0,15 mg/kg.


 

KUTAN LARVA MIGRANS
 

Hakmasklarver från hund och katt kan penetrera naken hud, inte minst på badstränder och ger då en lokal inflammatorisk reaktion. Efter barfotagång ses sådan ofta på fotryggen. Larverna migrerar i huden och ger kliande upphöjda rodnader. Utan behandling kan besvären pågå i månader tills larverna dör.

Behandling: Ivermectin kan ges i engångsdos 12 mg till vuxen. Lokalbehandling med thiabendazol (Mintezol mixtur, licenspreparat) kan också prövas.

"Simmarklåda" kan orsakas av sådana arter av Schistosoma som har fåglar som slutvärdar. Larver (cercarier) kan ibland finnas i badsjöar på sommaren och ge några dagars klåda och hudirritation efter bad.
 

Bild kutan larva migrans - Länk till www.dermis.net

Bild "simmarklåda" - Länk till www.dermis.net



 

VISCERAL LARVA MIGRANS
 

Larver av flertal olika slag kan ge inflammation i inre organ. Larver från ascarisägg som utsöndras med faeces från hund och katt, exempelvis i sandlådor, kan spridas till centrala nervsystemet, ögon etc och sjukdomen kallas toxocariasis. Gnathostomalarver kan ge bl a hudinflammationer hos turister i Sydostasien och Mellanamerika som ätit dåligt värmebehandlad fisk eller fläsk (gnathostomiasis). Fläsk kan även innehålla larver av Trichinella spiralis (trikiner) som utvecklas till maskar och en ny generation larver som invaderar muskulaturen. Noggrann slaktkontroll av svin är viktig.

Diagnostik

Anamnes (avseende resor och kostvanor), eosinofili, serologi och biopsier kan ge underlag för diagnos.

Behandling

Behandling av dessa sällsynta tillstånd är svår. Albendazol eller ivermectin kan prövas.


 

CESTODER (BANDMASK)
 

Echinococcus granulosis
 

Echinococcus granulosis är en bandmask hos hund och räv och den vuxna masken förekommer ej hos människa. Om människa får i sig ägg från mark som förorenats med faeces eller från pälsen på hund eller får, kan larver utvecklas som ger cystbildningar i många organ, särskilt lever och lungor. Infektioner är vanlig i länder med fåravel och boskapsskötsel och kan ses hos invandrare med kroniska besvär från exempelvis lever eller lungor.
 

bandmask.jpg

Diagnostik
 

Påvisa cystor med datortomografi, MR eller ultraljud, serologi, fynd vid operation.
 

Behandling
 

Ofta används en kombination av medicinsk och kirurgisk behandling. Albendazol (licensmedel) ges under flera veckors tid, varefter operativ resektion av cystor utförs.

 

Echinococcus multilocularis

Denna mask kallas ofta för rävens dvärgbandmask men den kan även förekomma hos hund och varg. Denna mask påvisades 2011 första gången hos några rävar i områden omkring Uddevalla och Katrineholm. Någon nationell undersökning finns ännu ej. Se översikt:
 

Echinokockos (blåsmasksjuka, dvärgbandmask)


Taenia saginata (obeväpnad binnikemask) är numera sällsynt i Sverige. Den kan överföras från kor till människa vid förtäring av otillräckligt värmebehandlat kött, som innehåller larver (dynt). Vuxen mask i tarmen kan vara 4-10 m lång men ger sällan symtom. Bäraren kan ofta se maskdelar i faeces och vid faecesundersökning kan typ av bandmask bestämmas.

Behandling: Engångsdos av niklosamid 2 g till vuxen (Yomesan) är tillräcklig.


Taenia solium kallas för "beväpnad binnikemask" eftersom den har en krans av hakar framtill. Den förekommer knappast längre i Skandinavien. Svinet är mellanvärd och infektion sker via larver i otillräckligt värmebehandlat fläsk. Även denna bandmask blir meterlång i tarmen, men ger sällan symtom. Om människa får i sig ägg via faeces från bärare av masken kan emellertid en invasiv infektion utvecklas (cysticercosis). Larver från äggen invaderar då vävnaderna, ofta CNS och cystbildning kan leda till epilepsi. Denna mask är så vanlig, främst i Mellanamerika, att även turister kan smittas med mask eller cysticercosis som följd.

Behandling: Mask behandlas som vid Taenia saginata. Vid cysticercosis kan praziquantel och/eller albendazol användas.


Hymenolepsis nana, dvärgbinnikemask är 5-54 mm lång och vanlig i många u-länder. Infektionen har ringa medicinsk betydelse. Diagnosen ställs på ägg i faeces. Vid eventuell behandling ges praziquantel 20 mg/kg som engångsdos (T. Biltrizide 600 mg, licenspreparat).


Diphyllobothrium latum, fiskbinnikemask är numera sällan förekommande i Skandinavien. Den sprids via större fiskar från sött eller bräckt vatten men djupfrysning eller värmetillagning förhindrar smitta. Masken kan i tarmen bli ända upp till 20 cm lång och massiv infektion kan ge B12-brist. Diagnosen ställs på maskdelar eller ägg. Behandling som för Taenia.

 


TREMATODER
 

Viktigaste maskar inom gruppen trematoder är Schistosoma haematobium, mansoni och japonicum. Angående dessa hänvisas till ex Iwarsson-Norrby, Infektionsmedicin. I Sverige förekommer inte maskar tillhörande denna grupp. Hos turister, särskilt efter vistelse i Ostasien kan ibland leverflundror diagnosticeras i avföring, exempelvis Fasciola hepatica, Clonorchis sinnesis eller Opistorchis viverrini. Leverflundror ger i akutstadiet kraftig eosinofili. Utsöndringen av ägg i faeces är intermittent. Datortomografi eller MR av levern och serologi kan bidra till diagnos.
Behandling med praziquantel är effektivt mot flera arter.
 


För övriga maskinfektioner, ssk filarioser, hänvisas till speciallitteratur.

 


ICD-10

Spolmaskinfektion, ospecificerad B77.9
Springmaskinfektion B80.9
Piskmaskinfektion B79.9
Hakmasksjukdom, ospecificerad B76.9
Strongyloidesinfektion, ospecificerad B78.9
Visceral larva migrans B83.0
Bandmaskinfektion, ospecificerad B71.9
Trematodinfektion, ospecificerad B66.9

 
Copyright © Internetmedicin 2014
ID: 1532

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Maskinfektioner, diagnostik och behandling

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.






LÄKARE


Specialistläkare/ överläkare
Ögonkliniken Jönköpings sjukvårdsområde


Underläkare, leg
Kirurgkliniken, Värnamo sjukhus




Specialistläkare
Kirurgkliniken, öron-, näs- och halsmottagningen, Värnamo sjukhus


Research Physician
AstraZeneca, Mölndal


Överläkare till vuxenpsykiatri
Lund/ Landskrona/ Eslöv


Specialistläkare/ överläkare
Kirurgkliniken, Värnamo sjukhus


Distriktsläkare
till Vårdcentralen Ljungsbro


Sektionschef
Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Område 2, Beroende




Överläkare kardiologi och internmedicin
till VO Närsjukvård i Hässleholm
AT-LÄKARE

Underläkare, leg
Kirurgkliniken, Värnamo sjukhus
SJUKSKÖTERSKOR

Sjuksköterskor
Specialistmedicinklinik, avdelning 42 och 51, Trollhättan