Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

annons
Andningshinder, vuxna - differentialdiagnostik
Författare Professor , ÖNH kliniken/Skånes Universitetssjukhus
Bitr. professor, överläkare, ÖNH-specialist , Tema sinne. M.V. Örebro Universitet/
Granskare Docent Bengt R. Widgren, Predicare AB/Göteborg
Uppdaterad 2017-03-27
Specialitet ÖNH, Anestesi
Skriv ut
Patientbroschyr
Till dig som fått behandling med Epipen
annons



BAKGRUND
 

Höga andningshinder medför svårigheter att andas. Andningspåverkan kan vara allt från lindrig till ett svårt, akut livshotande tillstånd.


Orsaker
 

  • Infektion
  • Allergi
  • Mekaniskt hinder
  • Trauma
  • Tumör

För differentialdiagnostik vid höga andningshinder hos barn, se länk:
 

PM - Höga andningshinder hos barn - differentialdiagnostik




INFEKTION
 

AKUT EPIGLOTTIT
 

Vaccinationer mot H. Influenzae har medfört att akut epiglottit blivit allt ovanligare. Tilltåndet ses numera också oftare hos vuxna än hos barn.

Tillståndet är oftast inte lika alarmerande hos vuxna som hos barn. I många, kanske de flesta, fall är orsaken en infekterad valleculacysta eller sänkningsabcess. I akutskedet kan dessa vara svåra att skilja från H. Influenzae infektion. Diagnos ställs ofta efter odlingsbesked.

Symtom och kliniska fynd
 

  • Halssmärtor
  • Sväljningsvårigheter
  • Vid tilltagande besvär; stridor vid såväl in- som utandning

Utredning
 

  • Larynxspegling
  • Fiberskopi

Handläggning

Akut transport till närmaste ÖNH-klinik. Ring innan transport. Vid hotande tillstånd kan narkos och bakjour behöva tillkallas. I dylika fall bör sjukvårdspersonal följa med transporten.

Rutinprover och blododling tas. I samband med eventuell intubation tas odling från epiglottis.


Behandling

Inläggning och aktiv observation vid egen klinik om erfarenhet av behandling av patienter med höga andningshinder finns, eljest intensivvårdsavdelning. Vid tilltagande problem i form av ökande andningsbesvär och tilltagande trötthet kan intubering bli nödvändig. Vid svårigheter med intubation görs koniotomi alternativt trakeotomi. Ge antibiotika, t ex cefotaxim (Claforan) 2 g x 3.


 

MONONUKLEOS
 

Mononukleos är en virusinfektion som kan förekomma i tre olika varianter:
 

  • Körtelfeber
  • Anginös form
  • Septisk form

Detta stycke berör den anginösa formen. För information om övriga former, var god se länk nedan.

För smittöverföring fordras relativt intim kontakt ("kissing disease"). Inkubationstiden är 4-10 dagar.


Symtom och kliniska fynd
 

  • Nästäppa
  • Grötigt tal
  • Feber
  • Svullna lymfkörtlar
  • Halssmärtor
  • Svullna tonsiller med beläggningar
  • Lever/mjältförstoring
  • Andningspåverkan

Differentialdiagnoser
 

  • Tonsillit

Diagnos

Differentialbilden av perifert blodutstryk med atypiska lymfocyter ger definitiv diagnos. Snabbtest, såsom monospot, kan bidra till diagnos. I efterförloppet ger serologi ett definitivt svar.


Behandling

Symtomatisk behandling. Ge ej antibiotika såvida inte sekundärinfektion uppstår. Undvik ampicilliner, då dessa ger upphov till exantem hos mononukleospatienter. Uttalade fall av anginös mononukleos kan kräva inläggning och tonsillektomi.


Prognos

God. Dock ofta långvarig, uttalad trötthet i efterförloppet.
 

Visa översikt Mononukleos (Körtelfeber)



TONSILLIT, PERITONSILLIT
 

Dessa tillstånd kan orsaka relativa andningshinder hos ungdomar. Kräver ej intubering, men vid uttalade besvär kan inläggning fordras.


Symtom och kliniska fynd
 

  • Sväljningssvårigheter och klumpkänsla i halsen
  • Halssmärta
  • Feber
  • Trismus

Behandling

Vid misstänkt eller manifest peritonsillit görs en provpunktion av den peritonsillära svullnaden med uppdragsnål. Inför punktion kan en liten kvaddel av lokalbedövningsmedel läggas. Om aspiration ger pus i utbyte; lägg en incision över svullnaden och debridera. Ge antibiotika, t ex fenoximetylpenicillin (T Kåvepenin).

Vid allmänpåverkan; överväg inläggning och penicillin intravenöst, exv bensylpenicillin.
 

Visa översikt "Faryngotonsillit och recidivtonsillit"



MUNBOTTENFLEGMONE
 

Infektion ofta utgången från tänder, ev medial halscysta.


Symtom och kliniska fynd
 

  • Feber
  • Trismus
  • Hård, rodnad och ömmande svullnad under hakan

Utredning

Röntgen munbottenöversikt, ev ortopantomogram (panoramabild över munbotten).


Behandling

Inläggning. Antibiotika i högdos, t ex cefotaxim (Claforan) 1-2 g x 3 i.v. i kombination med metronidazol (Flagyl) 500 mg x 3 i.v. Ev incision samt inläggning av drän. Sanering av infektion (tänder?) efter utredning.


 

ALLERGI
 

ALLERGISKT LARYNXÖDEM
 

Kan förekomma samtidigt med anafylaxi.
 

  • Föda (ex nötter, skaldjur, frukt)
  • Insektsstick
  • Farmaka (ex antibiotika, salicylika)
  • Allergiprovokation, hyposensibilisering (specifik immunoterapi)

Symtom och kliniska fynd

Ofta ses ett blekt, glansigt ödem i uvula, gombågar och larynxingång. Symtomen kan till en början verka obetydliga och i många fall avklingar de snabbt. I enstaka fall sker en snabb utveckling med anafylaxi. Symtom som talar för progress är:
 

  • Generell klåda (hårbotten, handflator)
  • Irritation och klåda i svalget
  • Allmän oro i förening med tryck över bröstet
  • Buksmärtor
  • Svimningskänsla

Behandling

Akut slemhinnesvullnad i munhåla, svalg och övre luftvägar kan behandlas med inhalation av adrenalin. Doseringen är individuell, men i många fall kan upp till 10 inhalationer behövas (i svåra fall upp till 20). Inhalationerna bör fördelas i omgångar om fem med ett andetag luft mellan varje puff och 1-2 min vila mellan varje omgång.


Vid hotande larynxödem
 

Vid manifest larynxödem
 

  • Adrenalin 1 mg/ml 0,5-0,8 ml i.m eller s.c. I nödfall kan 1 ml adrenalin 1 mg/ml blandas med 9 ml NaCl och ges i i.v. infart. Ge 1-2 ml av blandningen (max 5 ml) i infarten. Kan upprepas var 5-10 min.
  • Steroider, ex Betapred 4 mg = 1 ml i.v.

Allmän chockbild
 

  • Höjd fotända
  • Ge samma läkemedel som vid manifest larynxödem
  • EKG
  • Övervakning
  • Tillkalla narkosläkare
Visa översikt "Anafylaxi - vuxna"



ANGIOÖDEM
 

Angioödem är en lokal svullnad som uppkommer genom extravasation av vätska till interstitell vävnad i hud eller slemhinna. I regel uppstår ett relativt välavgränsat "non-pitting" ödem som oftast drabbar:
 

  • Ansikte
  • Läppar
  • Tunga/svalg
  • Larynx
  • Genitalia

Två olika mekanismer anses förklara uppkomsten av angioödem:
 

  • Frisättning av mastcellsderiverade mediatorer
    Ofta associerat med urtikaria
     
  • Frisättning av bradykinin och/eller brister i komplementsystemet
    Ger angioödem utan samtidig klåda eller urtikaria

Hereditära
 

  1. Hereditärt angioneurotiskt ödem (HANÖ). Orsakas av brist på C1-esterashämmare (C1-INH). Debuterar i tidig ålder. Omfattar 85 % av de hereditära formerna.
     
  2. Funktionell abnormitet i C1-esterashämmaren.
     
  3. Faktor XII-brist (kan ha normalt C1-esteras)

Symtomen uppträder oftast i tonåren, men attacker kan även ses i yngre åldrar. Utlöses ofta efter trauma, infektion, tandbehandling eller stress. En typisk attack varar 2-5 dagar varefter besvären upphör spontant. Vilka symtom som uppkommer beror på vilket område som drabbats. Man bör ha i åtanke att även larynx kan drabbas, med risk för akut andningshinder, och informera patient och anhöriga om detta.


Behandling
 

  • Korttidsprofylax
    Ges inför planerad åtgärd där man riskerar attack ges i form av ikatibant (Firazyr, bradykininreceptorantagonist), Danazol (licenspreparat Danol), C1-INH-koncentrat (Berinert)
     
  • Långtidsprofylax
    Tranexamsyra, androgen behandling eller C1-INH koncentrat

Förvärvade
 

  1. Idiopatiskt (vanligast)
     
  2. Lymfatiska sjukdomar (KLL)

ACE-hämmare kan medföra ökade bradykininnivåer vilka kan ge upphov till angioödem. Symtom på angioödem kan uppstå veckor efter insättandet eller manifestera sig efter flera år av medicinering.

Akut allergiskt ödem kan uppstå efter intag av födoämnen och läkemedel eller av insektsstick. Uppkommer i regel minuter efter exponering. NSAID framför allt COX1 kan ge upphov till urtikaria och angioödem hos vissa patienter.


Behandling
 

  • Mastcellsmedierade angioödem
    Vid tecken på svullnad i luftvägarna eller blodtrycksfall ges adrenalin. Vid akut allergiskt angioödem som inte hotar luftvägar ges antihistamin och kortison. Vanligen svarar patienter med allergiskt angioödem snabbt på insatt behandling till skillnad från patienter med angioödem av andra orsaker.
     
  • Akutbehandling vid C1-INH-brist
    Hos patienter med andningsproblem utgör säkring av luftvägen den första och viktigaste åtgärden. Direkt intubation vid tecken på stridor eller andningströtthet. C1-INH-koncentrat (Berinert) ges i dosen 20E/kg kroppsvikt. Alternativt kan vid akuta anfall ge ikatibant (Firazyr). Firazyr är en bradykinin 2-receptor-antagonist och ges i dosen 30 mg. Om dessa inte finns tillgängliga kan man pröva 2 enheter färskfrusen plasma.



MEKANISKT HINDER
 

FRÄMMANDE KROPP
 

Lokalisationen beror på den främmande kroppens storlek och konsistens. I 65-80 % av fallen utgörs den främmande kroppen av vegetabiliskt material, t ex en jordnöt eller ärta. Aspirationen inträffar inte sällan i samband med alkoholförtäring. Ofta hamnar den främmande kroppen i högerbronken, vilken har ett rakare förlopp än den vänstra.


Symtom och kliniska fynd
 

  • Initialt
    Hosta och cyanos. Efter en stund släpper laryngospasmen och den främmande kroppen kan glida längre ned i bronkträdet. I och med detta inträder ofta ett symtomfritt intervall. Den främmande kroppen kan dock vid en hoststöt slungas upp mot rima glottidis och orsaka totalt andningshinder.
     
  • Sensymtom
    Långvarig hosta, recidiverande pneumonier.

Handläggning

Akut
 

  • Heimlichs manöver
  • Känn bak i svalget med fingrarna
  • Mun-mot-munandning
  • Koniotomi

På öronklinik
 

  • Noggrann anamnes
  • Inspektion, auskultation, försiktig indirekt laryngoskopi
  • Lungröntgen: ange om föremålet är röntgentätt. Fråga efter mediastinal pendling? Invers diafragmarörelse? Atelektas? Överväg CT
  • Inläggning, bronkoskopi


BILATERAL RECURRENSPARES
 

Orsaker
 

  • Malign tumör
  • Thyroideakirurgi
  • Idiopatiskt

Symtom och kliniska fynd
 

  • Inspiratorisk stridor vid minsta ansträngning
  • Stämbanden i paramedian ställning

Behandling
 

  • Akut
    Intubering eller trakeotomi
     
  • I lugnt skede
    Kashimas operation eller variant av denna. Vid operationen görs i princip en laserexstirpation av bakre omfånget av stämbandsfästet. Laterofixation av stämbanden ger bättre lufttillgång, men försämrar talet.


ARTRIT I ARYBROSKREGIONEN

(cricoarytenoid ankylos)


Orsaker
 

  • Reumatoid artrit
  • Posttraumatiskt
  • Strålbehandling

Flertalet fall av bilateral recurrenspares utgörs av reumapatienter med en låsning i arybroskregionen.


Symtom och kliniska fynd
 

  • Dålig rörlighet i stämbanden
  • Hes, svag röst
  • Inspiratorisk stridor
  • Ansträngningsdyspné

Behandling

Kashimas operation eller variant av denna.


 

TRAUMA
 

KEMISKT TRAUMA
 

Orsaker
 

  • Syra- eller lutskada
  • Inhalation av retande gaser, t ex ammoniak eller formaldehyd

Symtom och kliniska fynd
 

  • Allt från måttlig slemhinnepåverkan till livshotande besvär med uttalad svullnad i svalg-larynxområdet.
  • Laryngo-bronkospasm.

Behandling
 

  • Inläggning
  • Inhalationssteroider
  • Antibiotika
  • Bronkdilaterande medel (t ex Combivent)


INSTRUMENTELLT TRAUMA
 

Orsaker
 

  • Intubation
  • Svalgkirurgi

Symtom och kliniska fynd

Skada och ödem i slemhinnan. Stridor och cyanos vid uppvaknande/extubering.


Behandling
 

  • Reintubering
  • Steroider
  • Ev antibiotika


SENFÖRLOPP VID TRAKEOTOMI
 

En del patienter kan i sällsynta fall utveckla granulationer/stenos efter trakeotomi. Orsaken till detta är okänt.


Symtom och kliniska fynd

Dekanyleringsförsök misslyckas. Efter dekanylering uppträder dyspné vid ansträngning. I samband med ÖLI kan bilden akutiseras.


Behandling

Retrakeotomi. Dessa patienter kan vara svåra att intubera. Man kan försöka dilatera stomat eller rekonstruera larynx.


 

STRÅLTERAPI
 

Strålterapi

Patienter som strålbehandlats för cancer i larynx, hypofarynx eller svalg kan utveckla ett postradiologiskt ödem i epiglottis och larynxingång. Detta kan orsaka akuta andningsproblem, fr a i samband med ÖLI.


Behandling
 

  • Steroider
  • Trakeotomi


POSTOPERATIV BLÖDNING
 

Kan ses efter karotis-, tumör- eller thyroideakirurgi.


Symtom och kliniska fynd
 

  • Snabbt tilltagande svullnad på halsen
  • Dyspné
  • Stridor
  • Cyanos

Handläggning
 

  • Urakut tillstånd! Tillkalla kirurg och narkosläkare. Operationsanmäl.
  • Patienten skall sitta upp.
  • Eventuell ges syrgas.
  • Snabb intubering om möjligt, ev fiberintubering. Ibland är det så svullet i larynxingången att intubering är omöjlig. Gör högst ett försök.
  • Klipp upp suturer så att hematomet töms utåt.
  • Koniotomi eller trakeotomi. Trakea kan p g a blödning vara kraftigt förskjuten och den normala halsanatomin oigenkännlig. Säkra i första hand luftväg, därefter åtgärdas blödningar.



TUMÖRER
 

BENIGNA
 

T ex larynxpapillom.

Ofta debut i unga år. Spontan regress kan ske. Utpräglad recidivtendens.


Orsaker
 

  • Virus

Symtom och kliniska fynd
 

  • Heshet
  • Sällan andningspåverkan

Behandling

Mikrolaryngoskopi. Noggrann atraumatisk exstirpation.


 

MALIGNA
 

  • Thyroideatumörer
  • Larynxcancer
  • Hypofarynxcancer
  • Lymfkörtelmetastaser

Dessa patienter söker ibland först när andningshinder utvecklats. Tumörväxten kan då vara långt framskriden.


Symtom och kliniska fynd

Andnöd. Kan vara svåra att intubera p g a mekaniskt hinder.


Behandling
 

  • Då det ofta finns ett inflammatoriskt inslag kan steroider ha en avsvällande effekt.
  • Koniotomi eller trakeotomi under lokalbedövning kan bli nödvändigt.
  • Radioterapi, kirurgi och/eller cytostatika.


ICD-10

Akut epiglottit J05.1
Mononukleos orsakad av cytomegalvirus B27.1
Streptokocktonsillit J03.0
Halsböld J36.9
Inflammation och abscess i munregionen K12.2
Larynxödem J38.4
T784 Larynxödem

Larynxödem J38.4
T784 Larynxödem

Defekter i komplementsystemet D84.1
Främmande kropp i larynx T17.3
Främmande kropp i trakea T17.4
Främmande kropp i bronk T17.5
Förlamning av stämbanden och struphuvudet J38.0
Subglottisk stenos efter kirurgiskt eller medicinskt ingrepp J95.5
Malign tumör i tyreoidea C73.9
Malign tumör i glottis C32.0
Icke specificerad lokalisation av malign tumör i hypofarynx C13.9
Sekundär malign tumör i lymfkörtlar i huvudet, ansiktet och halsen C77.0

 
Copyright © Internetmedicin 2017
ID: 1498

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Andningshinder, vuxna - differentialdiagnostik

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








60 ST- läkare
Västerbotten


Överläkare/specialistläkare inom Barn- och ungdomspykiatri
Skaraborgs Sjukhus, M6, BUP Läkare


Distriktsläkare
Heby Vårdcentral


Leg. läkare med erfarenhet från primärvården
KRY


Arbeta som läkare hos Min Doktor
Min Doktor


Just nu söker vi dig som är specialist i allmänmedicin!
Bohuspraktiken, Bohus Centrum


Chefsläkare
Södra Älvsborgs Sjukhus, sjukhusledning


Just nu har vi flera lediga tjänster på hel- eller deltid. Även i Mali.
Försvarsmakten


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Söderhamn och Linden


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Hudiksvall och Nordanstig


Överläkare/ specialistläkare
till VO AnOpIVA i Helsingborg och Ängelholm


Överläkare/Specialistläkare
till Hudmottagningen i Helsingborg


Distriktssköterska på vårdcentral
Primärvårdens vårdcentraler i Uppsala län


Enhetschef
till Operationsavdelningen i Helsingborg


Specialist allmänmedicin och ST-läkare
till hälsocentralerna Arbrå, Baldersnäs och Kilafors

annons
annons
annons