Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

annons
Plötslig spädbarnsdöd (SIDS, Sudden Infant Death Syndrome)
Författare Barnhälsovårdsöverläkare , Barnhälsovårdsenheten Halland/
Granskare Professor Otto Westphal, Barnkliniken/Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Göteborg
Uppdaterad 2017-04-04
Specialitet Pediatrik
Skriv ut
annons



BAKGRUND
 

Plötslig spädbarnsdöd är känt sedan äldsta tider, både hos djur och hos människor.

Det första kända omnämnandet antas vara från Första Kungaboken, där det berättas om kung Salomo som avgjorde en tvist mellan två mödrar, där den enas barn dött under natten. Dödsorsaken angavs till att ”… hon hade legat ihjäl honom.”

Att ligga ihjäl ett spädbarn har genom tiderna antagits vara orsaken till att barn dött under natten. Olika mekaniska anordningar har uppfunnits för att förhindra detta.

Under 1800-talet upptäckte man att barn som avlidit hade förstorad thymus, och detta ansågs då kunna orsaka kvävning. Så småningom fann man att thymusförstoringen var en fysiologisk företeelse hos spädbarn, men diagnosen status thymo-lymphaticus levde kvar ända till 1930- och 40-talet.

Kring mitten av förra seklet blev i stället teorin att en infektion orsakade SIDS den vanligaste, men även kvävning, antingen av sängkläder eller uppkräkt maginnehåll hade sina förespråkare.

Bland övriga orsaker som diskuterats men aldrig säkert verifierats har varit både nedkylning och överhettning, anafylaxi av komjölk, vaccinationer, ändrade dygnsrutiner, flygresor, ämnesomsättningssjukdomar, kemikalier i sängkläder (flamskyddsmedel), gastroesofageal reflux och läkemedel.


 

EPIDEMIOLOGI
 

Incidens

Incidensen av plötslig spädbarnsdöd varierar över världen. Den lägsta förekomsten återfinns i Asien, Nederländerna, Finland och Sverige, medan speciellt hög förekomst har setts på Nya Zeeland. Olika incidens har setts i olika etniska grupper, men dessa har, åtminstone delvis, kunnat förklaras med olika prevalens av kända riskfaktorer som t ex sovläge och rökning. Någon studie av dessa förhållanden har aldrig gjorts i Sverige.

Sedan allmänna råd för att undvika plötslig spädbarnsdöd (framförallt ryggläge under sömn) introducerats, har skillnaderna i incidens minskat.

I Sverige ökade incidensen från cirka 0,4 per 1000 levande födda 1975, till ett maximum 1991 med 1,1 per 1000 levande födda. Sedan introduktionen av de förebyggande råden våren 1992 (se nedan), har incidensen sjunkit markant. Mellan åren 2000 och 2005 låg den i det närmaste oförändrad på 0,25 per 1000 levande födda. 2005 kom nya forskningsrön om risken med att sova i föräldrars säng, särskilt för barn under tre månader och för barn till rökande mödrar, samt om en skyddande effekt av napp, vilket ledde till att Socialstyrelsens broschyr ”Minska risken för plötslig spädbarnsdöd”, omarbetades och gavs ut 2006.

2007 såg vi en sänkning av incidensen till hälften, d v s ca 0,12 per 1000 levande födda. 2010 såg vi en ökning till 0,23 per 1000 levande födda, men lyckligtvis var incidensen påföljande år åter tillbaka på förväntad nivå, 0,15 per 1000 levande födda, där den nu i stort sett ligger kvar. 2015 var incidensen 0,25, d v s åter något högre. Orsakerna till ökningen år 2010 är oklar. En studie av 261 fall av plötslig oväntad död hos spädbarn mellan 2005 och 2011 har tyvärr inte kunnat ge svar på detta, delvis beroende på ett stort bortfall av relevanta journaluppgifter (Möllborg 2015).

Läs mer om följande faktorers inverkan på incidensen av plötslig spädbarnsdöd nedan:
 

  • Ålder
  • Kön
  • Årstid
  • Geografi
  • Socioekonomiska förhållanden
  • Veckodag
  • Tid på dagen
  • Fysiskt läge
  • Moderns ålder
  • Paritet
  • Moderns rökning
  • För tidig födsel och låg födelsevikt
  • Amning
  • Napp
  • Sova i föräldrarnas säng
  • Övertäckning av ansikte
  • Immobilisering

Ålder

Under den första levnadsmånaden är plötslig spädbarnsdöd mycket sällsynt, och därefter ökar vanligheten. Det är som vanligast vid 2-3 månaders ålder för att sedan avta. Cirka 80 procent av fallen har inträffat före 6 månaders ålder.


Kön

I alla undersökningar finns det en övervikt av pojkar (cirka 60 %).


Årstid

Innan introduktionen av de förebyggande råden fanns en tydlig årstidsvariation, med högre antal fall under vintermånaderna. Denna har dock blivit mindre i takt med att antalet fall minskat och är numera inte statistiskt påvisbar.


Geografisk variation

Huruvida incidensen är beroende av klimatvariationer är inte helt utrett. I Sverige kunde man se en högre incidens i de nordliga länen än i de sydliga före introduktionen av de förebyggande råden, och liknade förhållanden har rapporterats från Nya Zeeland.


Socioekonomiska förhållanden

SIDS är vanligare i familjer med sämre sociala och ekonomiska förutsättningar.


Veckodag

Plötslig spädbarnsdöd är vanligare på veckosluten. Någon säker förklaring till detta finns inte, men ändrad livsföring under helger har ansetts spela in.


Tid på dagen

De flesta barn dör under sömn, på natten, och hittas därför vanligen under morgontimmarna.


Fysiskt läge

Barn som avled i plötslig spädbarnsdöd upptäcktes ofta liggande på mage med ansiktet ner i kudden och ofta med huvudet täckt av sängkläder. Trots att detta tolkades som kvävning, drog få författare slutsatsen att magläget borde undvikas. Risken med magläge uppmärksammades först av Davies i Hong Kong, där man noterade en särskilt låg incidens av SIDS, och kopplade detta till att så få barn sov på mage där. Senare har magläge under sömn kunnat visas vara den viktigaste riskfaktorn (oddskvot 3-14), och incidensen av plötslig spädbarnsdöd minskade kraftigt sedan ryggläge under sömn rekommenderats. Även sidoläge under sömn innebär en ökad risk, vilket anses bero på att läget är instabilt, och att barnet kan rulla över på mage. Sidoläget i sig innebär sannolikt ingen ökad risk, men bör avstås ifrån med tanke på ovanstående.


Moderns ålder

Låg ålder hos modern är en riskfaktor i alla epidemiologiska studier.


Paritet

Hög paritet är en känd riskfaktor.


Moderns rökning

Redan 1966 noterades att rökning under graviditeten var vanligare bland fall än kontroller. Rökning under graviditeten ökar risken tre till fyra gånger och ökar med antalet cigarretter. Eftersom de flesta mödrar som röker under graviditeten även röker efter, är det svårt att med epidemiologiska metoder bestämma om effekten är störst vid rökning under eller efter graviditet. Effekten av rökning under graviditeten tycks vara något större, vilket stöds av djurförsök där tackor givits nikotin under dräktigheten. Eftersom nikotin anses vara involverat i den patogenetiska mekanismen, bör man i möjligaste mån undvika nikotininnehållande ersättningar (tuggummi, plåster eller snus) när man vill sluta röka under graviditet.


För tidig födsel och låg födelsevikt

Både underburenhet och intrauterin tillväxthämning ökar risken för SIDS.


Amning

Amningens betydelse för att skydda mot plötslig spädbarnsdöd är och har varit omstridd, men det mesta pekar mot en liten skyddseffekt och då framförallt av exklusiv amning under de första fyra levnadsmånaderna.


Napp

Alla studier av nappens effekt visar på en skyddande effekt, särskilt när barnet skall sova. Mekanismen är oklar, men bättre förmåga till uppvaknande, underlättad munandning och minskad benägenhet för barnet att lägga sig på mage har föreslagits. De invändningar som tidigare rests mot nappanvändande, d v s att den kan ge upphov till dentala komplikationer samt störa amningen, anses numera ha svagare evidens, särskilt om napp introduceras när amningen etablerats, och huvudsakligen används när barnet skall sova.


Sova i föräldrarnas säng

Att barnet sover tillsammans med föräldrarna är en omstridd praxis. Det finns evidens för att samsovning är värdefullt för en framgångsrik amning, och amning minskar risken för plötslig spädbarnsdöd. Emellertid har flera undersökningar visat på en ökad risk för SIDS vid samsovning, särskilt om barnet är under 2-3 månader, och om modern är rökare. Det säkraste tycks vara att ha barnet i sängen när det ammas och är vaket, och att sova i egen säng, helst nära föräldrarna i samma rum.


 

ORSAKER
 

Vad som är det slutliga händelseförloppet vid SIDS är ännu inte klarlagt.

Under de sista tre decennierna har den viktigaste hypotesen varit störningar i andningen, men sedan flera undersökningar visat att bradykardi föregått andningsstörningen, har denna ifrågasatts, och med den även bruket av apnémonitorer.

Det antas allmänt att SIDS är multifaktoriellt betingat. Grundförutsättningen skulle kunna vara ett på något sätt fysiskt komprometterat barn som genomgår en kritisk fas i utvecklingen, och där utsätts för en utlösande faktor som till exempel överhettning eller någon infektion.


 

DEFINITION
 

Den nu gällande definitionen av SIDS är:

”Ett spädbarn som dör plötsligt och oväntat utan att dödsorsaken kan fastställas på grundval av anamnes, inspektion av dödsplatsen och rättsmedicinsk obduktion” (Krous 2004).

Denna skiljer sig från den ursprungliga definitionen från 1969 enbart genom att omständigheterna kring dödsfallet (”death scene investigation”) nu finns med.

Tyvärr görs inte fyndplatsundersökningar i Sverige idag och vi vet därför inte hur många barn som avlidit på grund av en olämplig sovmiljö. I väntan på att sådana görs är det därför mycket viktigt att en utförlig anamnes rörande omständigheterna kring dödsfallet tas. Ett exempel på en sådan finns i Socialstyrelsens kunskapsstöd med nationella rekommendationer till hälso- och sjukvården vid omhändertagandet av plötslig oväntad död hos spädbarn.


 

DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

Många fall av plötslig död blir efter utredning förklarade. Internationellt används ofta begreppet SUDI (Sudden Unexpected Death in Infancy), varav ca 50-60 % förblir oförklarade (SIDS) efter rättsmedicinsk utredning.

År 2005-2010 obducerades 261 barn på de rättsmedicinska avdelningarna i Sverige, och 136 av dessa (ca 50 %) fick diagnosen SIDS, medan övriga kunde förklaras.

De differentialdiagnoser som måste övervägas är:
 

  • Meningoencephalit
  • Sepsis
  • Pneumoni
  • Myocardit
  • RSV-infektion
  • Pertussis


PROFYLAX
 

Våren 1992 introducerades råd för att undvika plötslig spädbarnsdöd, som har uppdaterats 2004 och 2006. I dessa gavs råd om att spädbarnet skulle sova på rygg, modern skulle avstå från rökning och amma om det var möjligt samt att man skulle se till att barnet var lagom varmt och kunde röra sig fritt. I den senaste versionen (2006) fanns även en diskussion om napp och att sova i föräldrars säng, som dock inte fick status av direkta råd.

Incidensökningen 2009 och 2010 medförde att Socialstyrelsen initierade ett arbete med ett vägledningsdokument för sjukvårdspersonal och att uppdatera råden för att minska risken. Detta arbete har resulterat i att nya råd har utarbetats:
 

  • Låt spädbarnet sova på rygg
  • Avstå från nikotin
  • Se till att barnets ansikte är fritt, att barnet är lagom varmt och kan röra sig
  • Spädbarn under tre månader sover säkrast i egen säng
  • Amma om det är möjligt
  • Napp kan användas när spädbarnet ska sova

Råden är ordnade efter fallande riskökning. En kort förklaring till föräldrar varför dessa råd har valts finns i broschyren. Vägledningsdokumentet publicerades våren 2014, och där ges en mer utförlig bakgrund till råden tillsammans med en litteraturlista.

Råden om att spädbarn under tre månader sover säkrast i egen säng och att napp kan användas när spädbarnet ska sova har lyfts upp eftersom det har kommit allt fler studier som visar på dessa faktorers inflytande.

Sedan fynden av att anamnesuppgifter vid fall av plötslig oväntad död hos spädbarn visat sig mycket bristfälliga (Möllborg 2015) har Socialstyrelsen utarbetat ett kunskapsstöd med nationella rekommendationer till hälso- och sjukvården. Detta utkom i december 2016 och innehåller råd vid det psykosociala omhändertagandet på akutmottagningen samt checklistor för anamnes, status och provtagning, se nedan.
 



ANAMNES, CHECKLISTA
 

Följande uppgifter bör inhämtas:
 

  1. Barnets tidigare hälsa?
  2. Barnets hälsa de sista dygnen?
  3. Beskriv platsen där barnet påträffades livlöst.
  4. Tidpunkt när barnet påträffades livlöst?
  5. Hur lades barnet när det skulle sova (rygg, sida eller mage)?
  6. Hur låg barnet när det påträffades livlöst (rygg, sida eller mage)?
  7. Sov barnet i egen säng eller delade det säng med annan person när det påträffades livlöst?
  8. Beskriv barnets sovmiljö (t ex kudde, täcke, gosedjur, babynest, husdjur).
  9. Sov barnet i annan miljö än den egna sängen (t ex soffa, bilbarnstol, vagn)?
  10. Var ansiktet fritt?
  11. Hade barnet fria andningsvägar?
  12. Moderns nikotinanvändning under graviditeten?
  13. Bröstmjölksuppfödning?
  14. Om ja, komplettera med uppgifter om nikotin, alkohol, läkemedel och droger.
  15. Har personer rökt regelbundet i barnets närmiljö?
  16. Har den som vårdade barnet under timmarna närmast före dödsfallet använt alkohol, läkemedel eller droger?
  17. Använde barnet napp vid sista sovtillfället?
  18. Var barnet vaccinerat?
  19. Var barnet fullgånget eller för tidigt fött?
  20. Tvilling?


STATUS, CHECKLISTA

Följande uppgifter bör inhämtas:
 

  1. Tecken på omsorgssvikt?*
  2. Skador (blåmärken, andra skador)?*
  3. Sjukliga hudförändringar och avvikelser (t ex utslag, svullnader, petekier)?*
  4. Yttre missbildningar?*
  5. Likfläckars och understödsfläckars (bleka områdens) placering på kroppen (särskilt fokus runt näsa/mun)?*
  6. Likstelhet (slappt eller stelt)?
  7. Rektal temperatur?
  8. Vikt och längd?

*Gärna fotodokumentation



PROVTAGNING, CHECKLISTA

Följande uppgifter bör inhämtas:
 

  1. Hjärtpunktion (för infektionsdiagnostik och odling samt för utredning av metabola sjukdomar).
  2. Lumbalpunktion för infektionsdiagnostik (virus och bakterier).
  3. Blåspunktion för infektionsdiagnostik.
  4. Provtagning från svalg och nasofarynx för infektionsdiagnostik (virus och bakterier).
  5. Provtagning från rektum eller feces för infektions-diagnos (virus).
  6. Datortomografiundersökning helkropp (inklusive hjärna).


ÅTGÄRDER
 

Ansvarig läkare bör vara bakjouren. Denne utser den läkare som skall ta hand om akutfasen och uppföljningen. Lämplig för detta är en något erfaren läkare under utbildning, som själv bör ha handledning under förloppet. En person bör avdelas att ansvara för barnet efter akutrummet och en person att ta hand om familjen. Observera att familjen inte bör lämnas ensam!

Läkaren deltar i återupplivningsförsöket tillsammans med IVA-personal, och dödförklarar i samråd med IVA-läkare. Ta anamnes från ambulanspersonal. Ge familjen dödsbeskedet. Detta skall ske så snart som möjligt. Det är viktigt att förklara för föräldrarna att man gjort allt som kunde göras för att rädda barnets liv.

Man bör få tid att ta avsked av sitt barn. Även syskon bör ges möjligheten. Föräldrarna kan informeras om att andra föräldrar som mist sitt barn har uppskattat minnessaker, såsom hårlock, hand- och/eller fotavtryck samt eventuellt fotografier.

Det kan vara lämpligt att tydliggöra för föräldrarna att Polismyndigheten underrättas vid plötslig oväntad död hos spädbarn, att polisen kan komma att kontakta dem, samt att Polismyndigheten även beslutar om rättsmedicinsk undersökning.

Samtala med familjen om det inträffade, eventuellt tillsammans med stödpersonen. Förståelse för den akuta reaktionen är viktig då den kan ta sig många olika uttryck. Föräldrarna är både chockade och extremt upprörda i den akuta situationen, men tar oftast till sig det stöd som personalen erbjuder.

Skriv dödsbevis. Polisen begär rättsmedicinsk obduktion. Obduktionsremiss skrives alltså ej.

Fortsatt stöd hos kurator kan erbjudas. Informera om vart föräldrarna kan vända sig om de behöver läkarkontakt för till exempel sjukskrivning. Orsak kan vara ”psykisk krisreaktion vid eget barns död”. Föräldrarna förlorar föräldrapenningen den dag barnet dör. Fråga familjen om de vill ha hjälp med att meddela barnhälsovården om barnets död.

Det är läkarens uppgift att bevaka provsvar och kontakta rättsmedicin om något oväntat dyker upp som är av intresse för deras handläggning.

Om mamman fortfarande ammar, ges information, råd och hjälp för att sluta amma, med eller utan läkemedel enligt hennes önskan. Läkemedel: bromokriptinmesylat (Pravidel) (1 tablett à 2,5 mg x 2 i samband med måltid under 14 dagar).

Lämna ut telefonnummer och meddela när du själv är i tjänst de närmaste dagarna.

Ordna återbesök för uppföljning inom 1-3 dagar, och/eller efter begravningen.
 


Uppföljning och fortsatt omhändertagande

  • Ge relevant medicinsk information samt följ krisförloppet.

  • Informera om det rättsmedicinska resultatet.

  • Familjen kan erbjudas att träffa ambulanspersonalen som transporterat barnet.

Länk till PM "Sorg"



ICD-10

Plötslig spädbarnsdöd utan uppgift om obduktion R95.9

 

Referenser

Swedish Medical Research Council State of the Art Conference on the Sudden Infant Death Syndrome. Proceedings. Gothenburg, 3-5 June 1992. Acta Paediatr Suppl 1993;389(1):1-129.

Alm B, Milerad J, Wennergren G, Skjaerven R, Øyen N, Norvenius G, et al. A case-control study of smoking and sudden infant death syndrome in the Scandinavian countries, 1992 to 1995. The Nordic Epidemiological SIDS Study. Arch Dis Child 1998;78(4):329-34.

Alm B, Norvenius SG, Wennergren G, Skjaerven R, Oyen N, Milerad J, et al. Changes in the epidemiology of sudden infant death syndrome in Sweden 1973-1996. Arch Dis Child 2001;84(1):24-30.

Wennergren G. Prevention of sudden infant death syndrome. Pediatr Pulmonol 2004;37 Suppl 26:110-1.

Carpenter RG, Irgens LM, Blair PS, England PD, Fleming P, Huber J, et al. Sudden unexplained infant death in 20 regions in Europe: case control study. Lancet 2004;363(9404):185-91.

American Academy of Pediatrics, Task Force on Sudden Infant Death Syndrome. Policy Statement. The changing concept of sudden infant death syndrome: diagnostic coding shifts, controversies regarding the sleeping environment, and new variables to consider in reducing risk. Pediatrics 2005;116:1245-55.

Alm B, Möllborg P, Erdes L, Pettersson R, Aberg N, Norvenius G, Wennergren G. SIDS risk factors and factors associated with prone sleeping in Sweden. Arch Dis Child. 2006;91:915-9.

Alm B, Lagercrantz H, Wennergren G. Stop SIDS - sleeping solitary supine, sucking soother, stopping smoking substitutes. Acta Paediatr. 2006 Mar;95(3):260-2.

Mitchell EA, Blair PS, L'Hoir MP. Should pacifiers be recommended to prevent sudden infant death syndrome? Pediatrics. 2006;117(5):1755-8.

Carpenter R, McGarvey C, Mitchell EA, Tappin DM, Vennemann MM, Smuk M, et al. Bed sharing when parents do not smoke: is there a risk of SIDS? An individual level analysis of five major case-control studies. BMJ Open. 2013 May 28;3(5). pii: e002299. doi: 10.1136/bmjopen-2012-002299.

Minska risken för plötslig spädbarnsdöd. En vägledning för hälso- och sjukvårdspersonal. ISBN 978-91-7555-157-9 Artikelnummer 2014-3-3. Se länk

Möllborg P, Wennergren G, Almqvist P, Alm B. Bed sharing is more common in sudden infant death syndrome than in explained sudden unexpected deaths in infancy. Acta Paediatr. 2015;104:777-83.

Plötslig oväntad död hos spädbarn. Kunskapsstöd med nationella rekommendationer till hälso- och sjukvården. ISBN 978-91-7555-407-5. 2016
 

Copyright © Internetmedicin 2017
ID: 1466

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Plötslig spädbarnsdöd (SIDS, Sudden Infant Death Syndrome)

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Lediga tjänster på hel- eller deltid. I Sverige och i Mali
Försvarsmakten


Regionala ST-tjänster i klinisk kemi och mikrobiologi
NU-sjukvården, Område III, Laboratoriemedicin


Vi förbättrar vårdsverige Vill du vara med?
Pelmatic söker läkare och sjuksköterskor för uppdrag i Skåne, Örebro, VG-Region och Norrland.


Specialistläkare Allmänmedicin
Närhälsan Opaltorget vårdcentral


Specialistläkare i allmänmedicin
Närhälsan Frölunda vårdcentral


Specialistläkare/ Överläkare till personlighetssyndromteamet
Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatrisk mottagning Mölndal


ST-läkare,
Klinisk kemi