Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

annons
Urinvägsinfektion, barn
Författare Med dr , Barnmedicin/Drottning Silvias Barn och Ungdomssjukhus Göteborg
Granskare Professor Otto Westphal, Barnkliniken/Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Göteborg
Uppdaterad 2017-03-01
Specialitet Infektion, Pediatrik, Urologi
Skriv ut
annons





BAKGRUND
 

Urinvägsinfektion (UVI) är en av de vanligaste bakteriella infektionerna hos barn, varav många drabbas redan under spädbarnsåret. En hög uppmärksamhet för UVI är därför nödvändig, särskilt hos de små barnen.
Könsfördelningen är jämn första levnadsåret, men därefter är UVI betydligt mer ovanlig hos pojkar.
Det föreligger en risk för såväl under- som överdiagnostik. För en säker diagnos krävs adekvata urinprov.
Risken för permanenta njurskador ökar påtagligt vid försenad eller missad upptäckt av pyelonefrit.
I den kvantitativt stora gruppen barn med UVI är det viktigt att identifiera dem med malformerade och/eller dysfunktionella urinvägar. Dessa utgör en högriskgrupp både avseende recidiverande UVI och mer utbredda njurskador.


 

ORSAK
 

Via uretra ascenderande bakterier:

  • E coli dominerar (80-90%)
  • Klebsiella, Proteus (ffa pojkar) och Staph saprofyticus (ffa ungdomar) är andra förekommande bakterier
  • Ovanliga bakterier såsom Enterokocker, Pseudomonas, Staph aureus, Staph epidermidis, Haemophilus influenze och Streptokocker indikerar malformation i urinvägarna


SYMTOM
 

  • Ospecifika vid övre UVI/pyelonefrit. Hos små barn noteras ofta bara feber och gnällighet.
  • Graden av allmänpåverkan varierar stort. Inte sällan är allmäntillståndet förhållandevis gott, även vid övre UVI.
  • Nyfödda har inte alltid feber vid övre UVI.
  • Större barn beskriver ofta ont i magen eller ryggen.
  • Vid nedre UVI/akut cystit täta trängningar och dysuri. Ibland makroskopisk hematuri.
  • Asymtomatisk bakteriuri förekommer i alla åldrar.


PROVTAGNING/UNDERSÖKNING
 

  • Urin
    – Stickor
    – Odling
     
  • Blåspunktion – all bakterieväxt är patologisk. Högst tillförlitlighet. Bör eftersträvas på barn < 1 år.
     
  • Mittstråleprov – hygglig tillförlitlighet. Kan med lite tålamod fångas även hos blöjbarn. Gärna 2 prover för odling innan behandling (om inte blåspunktionsprov tagits eller flicka med positiv nitrit).
     
  • Kateterprov – all bakterieväxt är patologisk. Hög tillförlitlighet. Kan behövas vid krav på snabbt insatt behandling eller efter misslyckad blåspunktion.
     
  • Påsprov eller ”pad”-prov rekommenderas ej p g a hög föroreningsrisk.
     
  • Blod
    – CRP (bör tas om efter 1-2 dygn om första provet < 70 mg/l)
    – S-kreatinin
    – S-Na på barn under 3 månader (lågt värde indikerar obstruktiv missbildning)
    – Blododling vid allmänpåverkan/sepsismisstanke
     
  • Undersökning
    – Temperatur, vikt
    – Yttre genitalia (inflammation, anomali, labiasynekier, phimosis)
    – Buk (resistenser)
    – Rygg (medellinjesanomalier)


DIAGNOS
 

Vid symtomgivande UVI ses nästan alltid leukocyturi, men positiv nitrit endast i cirka hälften av fallen. Obs! Kort blåstid eller mer långsamt växande bakterier kan ge lägre bakterieantal än 100 000 per ml.
 

  • Hög UVI/pyelonefrit: Temp >38,5, förhöjt CRP.
     
  • Låg UVI/akut cystit: Dysuri/trängningar, temp < 38,5, negativt CRP
     
  • UVI NUD: Oklar nivå, t ex förhöjt CRP, men ingen verifierad temp eller små barn utan temp/CRP-stegring som ej kan redogöra för symtomen.
     
  • Asymtomatisk UVI: Signifikant bakteriuri (som bör verifieras med ytterligare 2-3 urinodlingar under några veckor) utan några som helst symtom eller CRP-stegring.


DIFFERENTIALDIAGNOSER
 

  • Andra bakterie- eller virusinfektioner
  • Akut uretrit
  • Balanit
  • Obs: måttlig leukocyturi ses inte sällan vid feber av annan orsak än UVI


BEHANDLING


Akut behandling
 

  • Hög UVI/pyelonefrit
    Ceftibuten (Cedax) (9 mg/kg x 1) peroralt i 10 dagar. Cedax har slutat tillverkas i sverige och kommer därför att ta slut inom kort, för mer information se länk. Trimetoprim-sulfametoxazol (6/30 mg/kg/dygn, fördelat på två doser) eller amoxicillin-klavulansyra (20-40/5-10 mg/kg/dygn, fördelat på tre doser) kan användas efter svar på res-bestämning. Även spädbarn kan behandlas per os om gott allmäntillstånd.
    Vid misstänkt urosepsis eller kräkningar cefotaxim 100 mg/kg/dygn, uppdelat i 3 doser. Alternativt tobramycin (>3 mån ålder 2,5 mg/kg x 3, obs koncentrationsbestämning!).
     
  • Låg UVI/akut cystit
    Nitrofurantoin (1,5 mg/kg x 2), pivmecillinam (>5 år, 200 mg x 3) eller trimetoprim (3 mg/kg x 2) p.o. i 5 dagar. (Obs! Nitrofurantoin kontraindicerat till barn < 1 månad och vid GFR < 50 ml/min/1.73m2)
     
  • Asymtomatisk UVI
    Ingen

Obs! Bevaka svar på urinodling och resistensmönster som i allmänhet kan erhållas inom 2-3 dagar.
Allmänpåverkade barn skall vårdas inneliggande på sjukhus. Opåverkade, späda barn bör kontrolleras dagligen tills infektionen är under kontroll (klinisk förbättring och rätt behandling enl resistens-besked samt bakteriefrihet i urinen). Fullt känsliga bakterier ska vara borta från urinen efter två antibiotikadoser.
Övriga följs lämpligen upp med ett återbesök 3-6 dagar efter insatt behandling.
 


Profylaktisk behandling


Trimetoprim 0.5 mg/kg eller nitrofurantoin 1 mg/kg en gång dagligen p.o.
Ges framför allt till barn med kända anomalier såsom dilaterad reflux och obstruktion. Skall ordineras av läkare väl förtrogna med denna patientkategori.


 

UTREDNING/UPPFÖLJNING
 

  • Miktionsanamnes bör rutinmässigt tas på alla barn.
  • Primärutredningen syftar till att identifiera barn med anomala och/eller dysfunktionella urinvägar och görs så snart som möjligt.
  • Den uppföljande njurundersökningen syftar till att identifiera njurskada.
  • Akut primärutredning, med i första hand ultraljudsundersökning, är indicerad hos små barn med hereditet för urinvägsanomali, bukresistens, CRP >300, högt s-kreatinin, lågt s-Na, ovanliga bakterier eller terapisvikt.


Hög samt låg UVI < 2 års ålder:
 

  • Primärutredning – Ultraljud urinvägar
     
  • Kompletterande utredning
    – DMSA-scintigrafi (inom 1 månad om möjlighet finns) om CRP ≥ 70, icke E coli bakterier i urinen eller förhöjt s-krea (0-1 år krea > 30 mmol/l, 1-2 år >40 mmol/l).
    – Miktionsuretrocystografi (MUC) om tydlig patologi på ultraljud och/eller DMSA eller febrilt recidiv där tidig DMSA ej kan göras.*
     
  • Uppföljande njurundersökning
    – DMSA scintigrafi efter 6-12 månader (om inte tidig DMSA scintigrafi varit ua).

*Hos barn med en okomplicerad UVI utan recidiv, med normalt ultraljud och normal tidig DMSA scintigrafi behövs ej MUC.
 

*Kateterprofylax ges i engångsdos direkt efter MUC:
Trimetoprim 0.5 mg/kg, eller
Cefadroxil 5 mg/kg, eller
Nitrofurantoin 1 mg/kg (ej till barn < 1 månad eller GFR < 50ml/min/1.73m2) peroralt.

 

Hög UVI >2 års ålder:
 

  • Primärutredning – Ultraljud urinvägar, flödes-/residualurinmätning (alltid på pojkar, vid recidiv eller patologisk miktionsanamnes på flickor)
     
  • Uppföljande njurundersökning – DMSA-scintigrafi efter 6 månader, om recidiverande febril UVI eller patologiskt ultraljud

Låg UVI > 2 års ålder:
 

  • Primärutredning – Flödes-/residualurinmätning hos pojkar, men hos flickor först vid recidiv eller avvikande miktionsanamnes
     
  • Uppföljande njurundersökning – Nej

Asymtomatisk bakteriuri:
 

  • Primärutredning – Flödes-/residualurinmätning hos blöjfria barn, Ultraljud urinvägar
     
  • Om mer långvarig bakteriuri – DMSA-scintigrafi


ICD-10

Urinvägsinfektion, utan angiven lokalisation N39.0
Akut tubulo-interstitiell nefrit N10.9

 

Referenser
 

UVI hos barn. Läkemedelsboken 2014, sid 456-458.

Lambert H, Coulthard M. The child with urinary tract infection. In Clinical Paediatric Nephrology, third ed, Webb and Postlethwaite. Oxford university press 2003, pp 197-225.

Hansson S et al.. The natural history of bacteriuria in childhood. Infect Dis Clin North Am 1997;11:499-512.

Jakobsson B et al.Minimum incidence and diagnostic rate of first urinary tract infection. Pediatrics 1999;104:222-6.

Wennerström M et al. Primary and acquired renal scarring in boys and girls with urinary tract infection. J Pediatr 2000;136:30-4.

Preda J et al. Normal Dimercaptosuccinic acid scintigraphy makes voiding cystourethrography unnecessary after urinary tract infection. J Pediatr 2007;151:581-4.

Preda J et al. Imaging strategy for infants with urinary tract infection: a new logarithm. J Urol, 2011;185(3):1046-52.

Svenska barnläkarföreningens hemsida

Copyright © Internetmedicin 2017
ID: 141

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Urinvägsinfektion, barn

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.








Stabsläkare till Högkvarteret
Försvarsmakten


Vi tar emot remisser för kardiologisk konsultation och klinisk fysiologi. Korta väntetider
Stockholm Heart Center


Specialist i allmänmedicin
Hässelby Akademiska Vårdcentral


Arbeta som läkare hos Min Doktor
Min Doktor


Specialistläkare/Överläkare (LUS)
till Klinisk mikrobiologi, Lund


Överläkare/Specialistläkare
till VO AnOpIVA i Helsingborg och Ängelholm


Chefsjobb
Folktandvården VGR


Vik Underläkare
till hjärtmottagningen Gävle