Internetmedicin.se använder cookies för att kunna erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Läs mer

annons
annons
Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)
Författare Docent , Psykiatri/Läkarhuset
Granskare Professor emeritus Lil Träskman-Bendz, Avdelning Psykiatri, Institutionen för Kliniska vetenskaper i Lund/Lunds Universitet
Uppdaterad 2009-01-04
Specialitet Psykiatri
Skriv ut
annons



BAKGRUND
 

Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) är beskrivet sedan mycket lång tid tillbaka, bl a i Bibeln. I samband med de båda världskrigen benämns PTSD-liknande tillstånd som "shell shock", "battle fatigue syndrome" och som da Costa´s syndrom (det senare är en beskrivning av delkomponenter i PSTD eller paniksyndrom). Många av Vietnamkrigets amerikanska soldater, kanske upp till 30 %, har haft PTSD. Efter Vietnamkriget ökade därför intresset för forskning och behandling av tillståndet. Även hos personer som vistats i koncentrationsläger är svåra PTSD-syndrom vanliga.

I de flesta nya fall av PTSD finns annan bakomliggande bakgrund än krigsupplevelser. Traumatiska upplevelser i det civila livet är idag dominerande orsak till PTSD.

År 1980, i samband med att American Psychiatric Association (APA) utvecklade sin Manual of Mental Disorders, fastställdes PTSD som diagnos.

 

Prevalens
 

Hos Vietnam-veteraner förekom PTSD hos cirka 30 %.
Hos amerikansk befolkning förekommer någon gång i livet PTSD-syndrom hos kvinnor, 10 %, och hos män, 5 %.

Vanliga orsaker till PTSD hos amerikanska män är våldtäkt, stridupplevelser, svåra barndomstraumata såsom att vara försummad eller ha råkat ut för misshandel av sina föräldrar eller av andra.

Hos amerikanska kvinnor är våldtäkt och andra sexualövergrepp, fysiska attacker, hot med vapen och misshandel under barnaåren de vanligaste orsakerna till PTSD.


 

DIAGNOS
 

ICD-10-kriterier för PTSD-diagnos:

Fem grupper av kriterier, A–E, har uppställts som krav för diagnosen PTSD.
 

  • A. Exposition för en belastande händelse eller situation (kort- eller långvarig) av exceptionell hotande eller katastrofal natur, som mest troligt skulle orsaka allvarlig stress hos de flesta människor.
     
  • B. Det måste finnas att ihållande minne eller återupplevande av den belastande händelsen såsom återtrippar (flashbacks), levande minnen, återkommande drömmar eller upplevelse av stress vid omständigheter eller händelser, som påminner om den belastande händelsen.
     
  • C. Patienten måste uppvisa ett verkligt eller önskat undvikande av omständigheter som påminner om eller associerar till den belastande händelsen. Detta beteende skall inte ha funnits före expositionen för belastningen.
     
  • D. Något av följande måste finnas:
    • Oförmåga att minnas, partiellt eller totalt, några viktiga aspekter av tidsperioden då den belastande händelsen inträffade.
    • Ihållande symtom på ökad psykologisk sensitivitet och arousal, som inte fanns före expositionen och som visar sig enligt två av följande:
      • sömnsvårigheter
      • irritabilitet eller utbrott av ilska
      • koncentrationssvårigheter
      • hypervigilans (vara på sin vakt, i spänd uppmärksamhet)
      • förstärkt "startle response", skrämselreaktioner

       
    • E. Kriterierna B, C och D måste alla vara uppfyllda inom sex månader från den belastande händelsen. Vid några tillfällen kan man även inkludera tillstånd med fördröjd debut, mer än sex månader, men då skall detta klart specifieras.

Typ av händelser bakom PTSD
 

  • Våld
    - Fysiskt våld
    - Angrepp
    - Svåra hotfulla situationer
    - Missbrukare och psykotiska personer som hotat och eller fysiskt angripit personen
    - Sexuella övergrepp, främst våldtäkt
    - Kvinnomisshandel
    - Rån
    - Kidnapping
    - Gisslansituationer
     
  • Terroristattack
     
  • Tortyr
     
  • Koncentrationslägervistelse
     
  • Krigsupplevelser
     
  • Svåra trafikolyckor
     
  • Svåra upplevelser i samband med sjukhusvistelse, smärtor och skräck under vård, besked om livshotande sjukdom, besked om HIV-AIDS, besked om malignitet
     
  • Naturkatastrof
     
  • Bevittnande av angrepp mot annan person
     
  • Övergrepp i arbetslivet
     
  • Upplevelser av våld, sexuella övergrepp, smärtupplevelser i barndomen.

Ju långvarigare och svårare ett trauma är, desto större är risken för att utveckla PTSD och att drabbas av svårare PTSD-symtom.

I DSM-IV (Diagnostic and statistical manual for mental disorders) betonas att den traumatiska händelsen måste ha medfört att personen reagerat med intensiv rädsla, hjälplöshet eller skräck (det som i ICD-10 beskrivs som något som skulle ha utlöst allvarlig stress hos de flesta människor).

 

Närmare beskrivning av symtomatologin vid PTSD
 

  • Återupplevande av den traumatiska händelsen
    • Persistenta påträngande levande minnen av traumasituationen
    • Vardagsupplevelser som fungerar som triggerfaktorer för att minnena skall dyka upp. Upplevelserna är starkt känsloladdade och kan vara av typ "flash backs", mardrömmar om händelsen, ångestfyllda uppvaknanden och störd sömn.
    • Fysiska och psykiska reaktioner på vissa signaler som associeras med traumat

     
  • Undvikande av stimuli som associerar till traumat
     
  • Försök att undvika tankar och känsloreaktioner associerade till traumat
    • Undvikande av känsliga saker, situationer och personliga relationer, eftersom de kan väcka de obehagliga känslor, som ingår i PTSD. Dessa känslor kan förnimmas som ett ständigt hot. Känslorna kan vara aggressiva till sin karaktär, kan väcka avreaktionsbehov och eventuellt avreaktionshandling.

     
  • Minnesluckor för den traumatiska händelsen
    • Problem med minnet även för andra saker än traumat

     
  • Överspändhet
    • Undvikande av nära emotionella band med andra personer, förlust av positiva känslor
    • Man ägnar sig endast åt mekaniskt rutinbetonade aktiviteter med föga engagemang
    • Ibland växlingar mellan oförmåga att uttrycka känslor och att drabbas av överflödande känslor, så att självkontrollen förloras och känsloutbrott utlöses
    • Oförmåga att känna och ge uttryck för den traumatiska händelsen
    • Sömnstörningar
    • Irritabilitet
    • Vredesutbrott och explosivitet
    • Överdriven vaksamhet och lättskrämdhet, som om faran är nära och som om personen lever under ständigt hot av att drabbas av det trauma som en gång i tiden utlöste PTSD
    • Uppgivenhet inför livet
    • Förlust av optimism och hopp


Minneskod för delsymtom i PTSD
 

"Mnemonic”, ERAADD:

  • E: Event, experience, threat to life or physical condition
  • R: Re-experiencing (flash-backs, nighmares etc.)
  • A: Arousal (anxiety, startle, hypervigilance, irritability)
  • A: Avoidance (of things, places, images)
  • D: Duration of plus one month
  • D: Disability

Feldiagnos av PTSD
 

Ofta ger patientens ursprungsland upphov till associationer hos den behandlande läkaren. Man grundar därför diagnosen PTSD på sina associationer utan att systematiskt kontrollera de diagnostiska kriterierna för PTSD.

T ex kan en person från Bosnien eller Irak ha lämnat landet innan han/hon greps, hamnade i fångläger eller fick några verkliga krigsupplevelser. PTSD i dessa fall kan i stället vara uttryck för en egentlig depression, andra ångestsyndrom, anpassningsstörning, en svår livssituation genom att leva i främlingsskap, att inte ha tillgång till den egentliga arbetsmarknaden eller att man stöts bort eller inte accepteras av befolkningen i det "nya" landet.

 

Differentialdiagnoser
 

  • Främst, akut stressreaktion
  • Anpassningsstörning
  • OCD (tvångssyndrom)
  • Depression
  • Paniksyndrom
  • Missbruk
  • Simulation i syfte att få ut ersättning för lidande eller erhållande av andra fördelar

Tillstånd som medför ökad risk för PTSD
 

  • Att leva under svår stress. Oförutsägbarhet i tillvaron. Att vara plågad och förföljd, exempelvis genom mobbning. Att känna sig sviken och bedragen.
     
  • Barndomstrauman; särskilt långvariga.
     
  • De som före traumat har emotionella störningar såsom depression eller något av ångestsyndromen.
     
  • Social miljö, som ger upphov till skam- och skuldkänslor, självförakt och stigmatisering.

Tillstånd som kan uppstå i efterförloppet till PTSD eller finnas samtidigt
 

I en undersökning från USA fann man 88% psykiatrisk komorbiditet hos kvinnor med PTSD, främst i form av egentlig depression, enkla fobier, social fobi och alkoholmissbruk/beroende. Hos män yttrade sig komorbiditeten vid PTSD i alkoholmissbruk/beroende, narkotikamissbruk/beroende, egentlig depression och uppförandestörningar.

Hos 50 % av PTSD-fallen föreligger även en egentlig depression.

 

Skattningsskalor för PTSD
 

  • CAPS (The Clinicial Administered PTSD scale)
  • SCID (Structured Clinical Interview for DSM)
  • ADIS (anxiety disorders interview schedule revised)
  • The PTSD Interview
  • Self-report measures, exempelvis PTSD checklist (I-ICPL)

Cerebrala och neurohormonella förändringar vid PTSD
 

  • MRI (magnetic resonance imaging) vid PTSD hos patienter med krigsupplevelser har visat 8–12 % volymminskning av hippocampus, höger hjärnhalva, jämfört med kontroller. Däremot sågs ingen volymminskning i tinningloberna, nucleus caudatus eller amygdala. En undersökning visade 12 % minskning av vänster hippocampusregion i en mindre grupp (17 fall) med PTSD relaterat till svårt fysiskt våld eller sexuella övergrepp i barndomen jämfört med utvalda kontroller. Liknande fynd har setts hos flickor som blivit utsatta för sexuella övergrepp.
     
  • PET (positron emission tomography) möjliggör regionala mätningar av blodflöde och glukosupptag i hjärnan. Till Vietnam-veteraner och kontroller gavs yohimbin (noradrenalin-alfa-2-antagonist), en drog som ökar noradrenalinfrisättningen i hjärnan. Fynden tydde på en ökad frisättning av noradrenalin i vissa hjärndelar. Studier rörande den regionala metabolismen i hjärnan vid PTSD publiceras fortlöpande.
     
  • Urinutsöndringen av katekolaminer per dygn är ökad vid PTSD.
     
  • Dygnsutsöndringen av kortisol är oförändrade vid PTSD, såvida inte en samtidig egentlig depression föreligger.


BEHANDLING
 

Farmakologisk
 

  • SSRI-preparat (verkar ångestreducerande vid alla slag av ångestsyndrom). SSRI-medel ger viss symtomreduktion, men sällan total eliminering av symtomen vid PTSD.
     
  • Föreligger samtidig depression är antidepressiv medicinering särskilt viktig. I cirka 50 % av fallen med PTSD ger SSRI-behandling en betydande förbättring. Långtidsbehandling fordras för ett bibehållet behandlingsresultat.
     
  • Bensodiazepiner är tillfälligt symtomlindrande, men bör om möjligt undvikas.

Beteendeterapier
 

  • Akut debriefing (enligt Cochrane-review minskar detta dock inte risken för att utveckla PTSD).
     
  • Desensitisering genom exposition (patienten får föreställa sig den ångestutlösande situationen) efter avslappningsinlärning och tillämpad avslappning vid upprepade tillfällen.
     
  • Stresshanteringsträning
     
  • Kognitiv beteendeterapi innebär identifiering av "feltänkanden" och felaktiga föreställningar kring det som utlöser stressymtom. Patienten får lära sig hur han/hon skall kunna konfronteras med sina tankar om traumat och förstå hur detta påverkat personens liv. Patienen får också lära sig alternativa funktionella tankemodeller för att kunna bemästra sitt tänkande och sina känslor.

Prognos
 

PTSD med symtom < 3 månader definieras som akut PTSD.
PTSD med symtom > 3 månader definieras som kronisk PTSD.

Av patienter med ett färskt PTSD-tillstånd blir 30 % återställda inom ett år, medan > 30 % drabbas av kroniska symtom.

Prognosen är bättre för nydebuterade fall som snabbt kommer under behandling.



ICD-10

Posttraumatiskt stressyndrom F43.1

 
Sjukskrivning

Länkar till försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen:
F43 Anpassningsstörningar och reaktion på svår stress

Copyright © Internetmedicin 2017
ID: 1407

Kommentera >>
Behandlingsöversikt: Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)

 
 
 
   



Du måste vara inloggad för att skriva ut.
Logga in eller registrera dig gratis här.

Den här sidan kan inte skrivas ut på vanligt sätt.
Använd istället knappen Skriv ut (symbolen med skrivare) uppe till höger på sidan.

Endast registrerade användare har tillgång till utskriftsfunktionen.

Så här registrerar du dig och skriver ut:
1. Registrera dig (kostnadsfritt). Klicka på länken Ny användare uppe
till vänster på sidan och följ instruktionerna.
2. Ditt lösenord skickas till din e-postadress.
3. Logga in.
4. Gå till önskad behandlingsöversikt.
5. Klicka på knappen "Skriv ut" längst upp till höger på sidan.
6. Ett nytt fönster öppnas. Utskriftsdialogen visas, klicka på Skriv ut.






annons


Nytt inom BUP – en samlad psykiatrisk mottagning i Enköping!
Akademiska sjukhuset


AT-läkare
Gävle sjukhus


AT-läkare
Blekingesjukhuset Karlskrona


Pediatriker med erfarenhet från primärvården
KRY


Just nu utbildas och övas dina kollegor som tjänstgör på deltid i Försvarsmakten.
Försvarsmakten


AT-läkare
Centralsjukhuset i Kristianstad


AT-läkare
Ängelholms sjukhus


AT-läkare
Hässleholms sjukhus


Specialistläkare Allmänmedicin
Närhälsan Opaltorget vårdcentral


AT-läkare
Region Jönköpings län


AT-läkare
Sunderby sjukhus


AT- läkare
Södra Älvsborgs Sjukhus


AT-läkare
Helsingborgs lasarett


AT-läkare
Mälarsjukhuset i Eskilstuna


AT-läkare
Kiruna sjukhus


AT-läkare
Lasarettet Trelleborg


AT-läkare
Gällivare sjukhus


AT-läkare
Lasarettet i Landskrona


Specialist i allmänmedicin
Baldersnäs Din hälsocentral och Kilafors Din hälsocentral


AT-läkare
Hudiksvalls sjukkhus


AT- läkare
Kungälvs Sjukhus


AT-läkare
Capio St. Görans Sjukhus


AT-läkare
Lasarettet i Enköping


Leg. läkare med erfarenhet från primärvården
KRY


AT-läkare
Landstinget Dalarna


AT-läkare
Skånes universitetssjukhus


AT-läkare
Skaraborgs Sjukhus- Lidköping och Skövde


AT-läkare
Visby lasarett


AT-läkare
Piteå älvdals Sjukhus


AT-läkare
Hallands Sjukhus Varberg

annons